Högsby Misteln bibliotek & turistbyrå

Är man på väg till eller ifrån Högsby är det lätt att få syn på den rikliga förekomsten av mistlar i området. Det är därmed en god idé att kalla en så pass central verksamhet som ett kommunbibliotek med turistbyrå för Misteln.

Misteln ligger mitt på Storgatan, ett stenkast från stationen längs Albert Engströms väg. På andra sidan gatan finns Greta Garbo museum och secondhandbutiken Kupan. Misteln ligger i korsningen mot kyrkan och Kyrkebron vidare mot kommunhuset med Riksträdet och hembygdsparken.

Högsby Kupan & Nyheterna

På Storgatan finner man Röda Korsets secondhandbutik Kupan granne med Östra Smålands/ Nyheternas redaktion i Högsby. (Bilderna är från 2013)

Sedan flera år tillbaka tillhör socialdemokratiska Östra Småland och arga konkurrenten borgerliga Barometern sama tidningskoncern Gota media.

Resepraktikan besökte Kupan våren 2018 och gjorde ett par lokalhistoriskt fina fynd med bland annat en målad tavla med Högsby kyrka som motiv. Vidare kunde samlingen med en samlartallrikserie från Gustavsberg med Åmål-motiv kompletteras med två tallrikar.

Kupan & Nyheterna ligger i absoluta centrum. Tvärs över gatan ligger kommunbiblioteket Misteln och längre upp längs Storgatan finns Greta Garbo museum.

Högsby kyrka

Högsby kyrka med sitt höga torn vakar över nejden och Emåns dalgång. Kyrkans historia kan spåras tillbaka till 1200-talet.

Sedan dess har kyrkan byggts om, förstorats och utökats under seklernas gång. Tornet stod färdigt 1774. En större ombyggnad genomfördes 1885 efter ritningar av Axel Fredrik Nyström.

I kyrkan finns en långsmal runsten som ursprungligen stod ett stycke söder om kyrkan. Stenen murades in för kyrkobygget i marknivå och fram till 1885 kunde man läsa inskriptionen ”Sigtrygg lät sätta denna sten efter Halvdan, sin fader. Gud hjälpe …”

Vid 1885-års kykobygge kom någon på idén att åter använda stenen som byggnadsmaterial – denna gång 15 meter upp i klocktornet. Runstenen har sedan dess plockats ner igen och kan beskådas i vapenhuset.

Mellan kyrkan och Emån finns en minnessten rest 1938 över byskomakaren och folklivsskildraren Jonas Stolt (1812-1883). Stolt nedtecknade mycket noggranna skildringar över allmogelivet i bygden. Högsbyborna är mycket stolta över Jonas Stolt, det finns/ fanns åtminstone ytterligare två minnesmärken över honom: en skulptur framför kommunhuset samt en sten vid hans hem i  Hanåsa.

Greta Garbo museum Högsby

Var Greta Garbo någonsin i Högsby?

En rimlig fråga med tanke på att på att båda hennes föräldrar kom från trakterna. Entusiasterna på museet kan dock inte säkert svara på den frågan.

Greta Gustafsson föddes 1905 i Stockholm och det finns inte några uppgifter om att hon någonsin sökte sina rötter i förfädernas Kalmar län.

Garbosällskapet hade från början inga saker eller ting som tillhört Garbo personligen, men efter en stor auktion i början på 2010-talet har en del Garboiana kommit sällskapet til del – både som ägda föremål, men även i form av lån. Med dessa ting på museet är det inga problem med att kalla museet för ett museum.

Museet är öppet under sommarmånaderna eller efter överenskommelse i det gamla bankhuset som tillhörde Smålands bank.

På andra sidan Storgatan ligger kulturhuset Misteln.

Ruda industribyggnad

Tvärsöver gatan från Ruda station ligger en industribyggnad vid vilken det finns ett antal trämodeller utplacerade på en gräsmatta.

Modellerna är av samma typ som väderkvarnen som står framför stationen ut mot järnvägen.

Det var lite oklart för Resepraktikan om trämodellerna tillverkades i den vita industribyggnaden eller om de tillhörde någon verksamhet inne på stationen.

Går man mot Storgatan från stationen får man syn på Ruda bygdegård.

Ruda bygdegård

Byggnaden står som en solitär ute på en stor, öppen plats, som i den bortre änden omvandlas till ett torg. Byggnaden är av central betydelse för förenings- och umgängeslivet i Ruda.

Huset är Ruda bygdegård, före detta Ruda Folkets hus. Nu opolitiskt och möjligen öppnare för nya förslag, idéer och projekt.

I huset har det drivits en biograf, Ruda Bio, men det är oklart ifall det nuförtiden visas filmer med någon större regelbundenhet. Från bygdegården går en rak gata ner till Ruda station.

Ruda station

Det känns lite märkligt när man står på perrongen vid Ruda station och Stångådalbanans kustpil svischar förbi.

Ruda var förr en viktig järnvägsknut längs Kalmar-Berga Järnväg (KBJ). Från Ruda utgick de smalspåriga järnvägarna Ruda-Oskarshamns Järnväg (ROJ), som påbörjade sin verksamhet 1907, samt Ruda-Älghultsby Järnväg (RÄJ) som invigdes 1923.

Det sena 1920-talet och tidiga 30-talet var ekonomiskt bistra tider. Båda bolagen gick i konkurs 1931, men återuppstod i det nya bolaget Östra Smålands Järnväg (ÖsmJ) – ett dotterbolag till KBJ. 1937 inkorporerades ÖsmJ i KBJ, som sin tur förstatligades på 1940-talet.

Efterkrigstiden medförde minskande trafik på de småländska smalspåren. Från 1963 lades trafiken längs gamla ÖsmJ gradvis ner. Sista sträckan med godstrafik Kvillegärde – Ruda upphörde 1970. Därmed var Rudas epok som järnvägsknut över.

Visserligen stannar inga tåg i Ruda, men det finns en trevlig matservering i stationshuset. Restaurangen Ruda Nästa Café hade tyvärr inte öppet när Resepraktikan besökte stationen en tidig morgon 2018.

Framför stationen stod en liten väderkvarn. Ett företag bakom stationen tillverkade och saluförde dessa modellväderkvarnar.

Vill man åka med Kustpilen får man bege sig till Blomstermåla eller Högsby.

Berga station

Berga station ligger norr om kommuncentrat Högsby. Berga är kommunens järnvägscentrum med järnvägstrafik som sträcker sig tillbaka till 1871 då viss trafik på bandelen Berga-Oskarshamn inleddes. Hela sträckningen av Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) invigdes 1874.

Berga uppgraderades till järnvägsknut när smalspåriga (891 mm) Kalmar-Berga Järnväg (KBJ) invigdes 1897. Det fanns planer på att förlänga denna järnväg till Västervik, men dessa planer genomfördes inte.

Både NOJ och KBJ förstatligades på 1940-talet. Trafiken på KBJ och Berga minskade gradvis efter kriget, delvis på grund av att KBJ var en smalspårsbana. Hela KBJ:s sträckning och vidare till Hultsfred breddades under 1970-talet till normalbredd. På 90-talet kom trafiken igång på den nydöpta Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar. Berga återfick sin roll som järnvägsknut.

Sedan 2014 bedrivs ingen reguljär persontrafik (förutom trafiken längs Stångådalsbanan) längs gamla NOJ mellan Berga och Eksjö. Även tågtrafiken mellan Berga och Oskarshamn har kraftigt reducerats.

Sävsjöström station

Det förr så livliga Sävsjöström är numera ett minnesmonument över en epok då orten var en järnvägsknut för normalspårsjärnvägarna Nybro-Sävsjöström, invigd 1876 och Sävsjöström-Nässjö (1914) samt från december 1922 smalspårsjärnvägen (891 mm) Östra Värends Järnväg (ÖVJ) mellan Brittatorp och Älghult.

ÖVJ gick dåligt och såldes 1931 till staten för att några år senare privatiseras inom Kalmar Järnvägar, för att åter förstatligas tillsammans med KJ 1941.

SJ lade efterhand ned samtliga banor som ledde till Sävsjöström. All trafik till Älghult samt persontrafiken till Lenhovda lades ner 1963. Godstrafiken till Lenhovda avslutades 1983. Rälsen till Älghult revs upp på 60-talet och till Lenhovda 1984.

Trafiken mellan Vetlanda och Nybro lades ner 1985. Efter nästan 110 år med järnvägstrafik låg därmed Sävsjöströms järnvägsstation tyst och öde. Kvarvarande räls revs upp 1989.

Det finns mycket information om järnvägsepoken på olika anslag och skyltar. Bangården håller dock på att växa igen då det finns en opinion i byn som motsätter sig att träd sågas ner. Arbetet med att underhålla minnena från järnvägsepoken sköts av Järnvägens Vänner Sävsjöström.

Ett minnesmärke förtäljer att järnvägsstationen ursprungligen låg närmare sjön, men i samband med förlängningen av järnvägen till Nässjö flyttades stationen 150 meter inåt land. Ett annat berättar om platsen där smalspåret korsade normalspåret.

Bron över Alsterån finns kvar.

Kalmar Centralstation

Kalmar var under lång tid en av Sveriges viktigaste städer, men dragningen av stambanorna kom att lämna sydöstra Sverige något utanför de nya ekonomiska pulsådrorna som skapades av järnvägarna.

Kalmar och de likaledes något avsides belägna grannresidensstäderna Karlskrona och Växjö insåg att om inte staten bygger järnvägar åt oss får vi bygga dem själva. Efter förhandlingar kom dessa städes att bindas samman via den nyanlagda stationen i Emmaboda. Emmaboda blev knutpunkten mellan Karlskrona- Växjö Järnväg (CVJ) samt Kalmar Järnväg (KJ) som byggdes mellan Kalmar och Emmaboda. Båda dessa linjer invigdes 1874, vilket gav både Kalmar och Karlskrona kontakt med Södra stambanan i Alvesta

Kalmar kom efter hand att bli en viktig slutpunkt för olika linjer som smalspåriga (891 mm) Kalmar-Berga Järnväg (KBJ), invigd 1897 samt via Nybro och Sävsjöström till Sävsjöström-Nässjö Järnväg (SäNJ), 1914. Kalmar fick därmed tre linjer som ledde till Nässjö: Södra Stambanan via Alvesta, via Berga till Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) samt med SäNJ.

Området söder om Kalmar kopplades samman med Kalmar-Torsås Järnväg (KTJ), 891 mm, invigd 1899.

Utöver Kalmar C fanns i Kalmar stad även stationerna Kalmar Väst och Kalmar Syd.

Tågtrafiken är fortfarande ganska livlig med direkttåg till Malmö med Öresundstågen, Göteborg med SJ via Kust till kust-banan samt Linköping via Hultsfred längs Stångåbanan (sträckan mellan Kalmar och Berga byggdes om till normal spårvidd under 1970-talet). Tågtrafiken till Torsås upphörde 1965.

Virserums station

Järnvägen kom till Virserum 1911 med smalspåriga (891 mm) Växjö-Virserums Järnväg (VVJ). Denna järnväg hade växt fram från Växjö och bytte namn allteftersom den nådde nya platser. Första sträckan stod klar 1895 som Växjö-Klavreströms Järnväg (WKJ).

Järnvägen vidare mot Hultsfred invigdes 1922 och bolaget döptes om till Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg (VÅHJ).

Järnvägen förstatligades och inlemmades i SJ 1941. Efter andra världskriget lades godstrafiken ner i etapper. Godstrafiken till Virserum upphörde mot Norrhult 1965 och till Hultsfred 1981.

Den reguljära persontrafiken upphörde i SJ:s regi 1984 och trafiken övertogs av det nystartade bolaget Växjö – Hultsfred – Västerviks Järnväg (VHVJ). Bolaget drev åren 1987 – 1992 sommartafik med rälsbuss tills bolaget gick i konkurs i december 1992.

Det såg mörkt ut för järnvägstrafiken till Virserum, men Föreningen Smalspåret Växjö-Västervik kunde 2005 återuppta sommartrafiktrafiken Virserum – Åseda.

Föreningen har sedan 2007 sina föreningslokaler i stationshuset och har återställt delar av stationen till originalskick. Föreningen har ägt magasinsbyggnaden (byggd 1911) sedan år 2000.

Även andra delar av stationsområdet har kunnat återställas. Pressbyråkiosken återvände 2016 till sin forna plats vid stationen.

Virserums kyrka

Virserum kyrka delar en historia med många kyrkobyggnader i Sverige: den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talet ledde till att den ursprungliga medeltida kyrkan revs för att ge plats åt en större kyrka. I Virserum uppfördes den nya kyrkan 1879-1881 efter ritningar av Carl Gustaf Löfquist. Denna kyrka ersatte en säregen kyrka som var uppbyggd av en trädel samt en del i sten.

Delar av den gamla kyrkans inventarier fördes över till nya kyrkan. Användbart virke från kyrkan såldes till ett bygge av en missionskyrka i Virserum.

Det fanns en unik klockringningstradition i Virserum som tillämpades åtmistone till mitten av 1970-talet. Författaren Jacob Hägg skriver i boken I Dackenejder (1975, sid: 108-109 ) att i Virserum markerades sexslaget både på morgonen och kvällen under den ljusare delen av året (1 maj – 1 oktober) med att klockan slog tio slag.

Denna tradition lär ha skapats av prostinnan Dahlberger. De tio slagen skulle påminna menigheten om de tio budorden.

Emmaboda glasverk

En av Emmabodas sevärdheter är det gamla glasverksområdet. Den ursprungliga verksamheten av fönsterglastillverkning upphörde redan 1978, men det drivs fortfarande företag inom glasbranschen på området.

Störst är fönsterglasverkets efterföljare Emmaboda glas som under åren 1973-2018 ägdes av franska glastillverkaren Saint-Gomain, men från 2019 har svenska investmentbolaget Mimer som huvudägare. Företaget fortsätter att sälja och förädla glasprodukter, Glassolutions, från Saint-Gomain.

Emmaboda glas firar 100-årsjubileum 2019. Företaget kan leda sin historia tillbaka till AB Emmaboda Fönsterglasbruk som anlades på platsen 1919 med delar från det nedmonterade Modala glasbruk. Emmaboda glasbruk tillverkade handblåsta fönsterglas som i början på 1930-talet inte kunde konkurrera med nya maskintillverkade planglas.

Fönsterglasbruket gick i konkurs, men uppstod i ny skepnad som planglastillverkaren AB Emmaboda Glasverk 1934. Detta företag köptes sedan upp i etapper av Saint-Gomain med början på 1940-talet.

På området finns även Glasma som tillverkar råvaror för glasindustrin

I de äldre delarna av fabriken utövas dock helt andra typer av verksamheter som gokart och bowling. Dessa aktiviteter drivs av Nöjeshuset i Emmaboda.

Konditori Fenix Emmaboda

Konditori Fenix är en upplevelse för de flesta besökare. Det är ett autentiskt 50-talscafé som sedan 2001, då Ulf Thor tog över verksamheten, ytterligare har förstärkt sin karaktär av nostalgicafé över årtionden som flytt.

Det finns mycket att upptäcka i interiören, de olika serveringsrummen är inredda efter olika teman och tidsåldrar. Särskilt stämningsskapande är jukeboxen med hits från förr.

För bakverkshistoriskt intresserade är TV-tårtan det givna valet. Ursprungligen skapat av Rune Karlsson på Café Centrum för att fira invigningen av TV-masten i Bälshult. Konditori Fenix fick ta del av receptet. Därmed kan en besökare slå sig ner med en kopp kaffe i norskt porslin, en bit TV-tårta samt valfri melodi på jukeboxen – och drömma sig tillbaka till sitt eget femtiotal.

Vill man fortsätta sin kulinariska nostalgiresa i Emmaboda är Hotell Amigo ett bra dagens lunchalternativ.

Hotell Amigo Emmaboda

Resenärer som åker på Kust till kust-banan mot Kalmar reagerar ibland på Hotell Amigo på Järnvägsgatan i Emmaboda. Plötsligt tror man sig vara förflyttad till Spanien under charterresornas guldålder.

Hotellet ägdes under många år familjen Svensson, men de sålde verksamheten i mitten av 2010-talet. De nya ägarna gav sig in i den kortvariga ruschen för flyktingboenden 2015 och efter att den specifika verksamheten avvecklades under 2016-2017 gick det sämre ekonomiskt. Företaget gick i konkurs 2018.

Till många Emmabodabors stora glädje återupptogs den gamla verksamheten med hotell- och restaurangverksamhet av de nya ägarna som tagit över efter konkursen. Sommaren 2019 kunde hungriga gäster åter äta dagens lunch på Amigo.

Resepraktikan kunde vid ett lunchbesök på Bodega El Toro under sensommaren 2019 konstatera att den unika Spaniencharternostalgin till stor del var intakt på den trevliga restaurangen.

Tilltalas man av nostalgiska matställen är Konditori Fenix ett utmärkt alternativ.

Emmaboda kyrka

Emmaboda uppstod som en järnvägsknut inom Vissefjärda socken. Under flera decennier förblev Emmaboda kvar i Vissefjärda församling utan egen kyrka i själva samhället.

På 1920-talet uppförde Svenska kyrkan en kyrkobyggnad i Emmaboda. Denna byggdes om efter ritningar av Paul Boberg. Kyrkan med församlingshus invigdes 1941.

Emmaboda brand- och polisstation

I Emmaboda finns polisen och brandkåren i samma byggnad. Räddningstjänsten är sedan 2006 organiserad inom Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås.

Den kombinerade brand- och polisstationen byggdes 1939. På 60-talet genomfördes en omfattande ombyggnad av huset.

Resepraktikan fann på loppisen i Möjligheternas hus ett bordsstandar från tiden innan 2006 då Emmaboda kommun organiserade räddningstjänsten på egen hand. Numera sker samarbete med grannkommunen Torsås.

Emmaboda Möjligheternas hus

Möjligheternas hus är en satsning på ett flertal olika verksamheter inom bland annat utbildning.

Resepraktikan besökte loppisen i huset. Här fanns en hel del fynd av vilka ett bordsstandar med Emmabodas räddningstjänst var mest sensationellt. Standaret följde med till Emmabodas brandstation.

I anslutning till Möjligheternas hus finns kommunens återvinningsanläggning. Över på andra sidan gatan till kvarteret med Möjligheternas hus och återvinningsstationen finns Emmaboda glasbruk.

Hoppa till verktygsfältet