Johannisborgs slottsruin Norrköping

Norrköpingruin, Vasaborgdrottning Kristina

Johannisborg var ett slottsbygge som igångsattes av hertig Johan (1589-1618). Tanken var att hertigen och hans hustru skulle bosätta sig i borgen, men båda dog innan borgen stod färdig 1639.

Efter drottning Kristinas tronavträde gavs hon intäkterna från borgen och Norrköping till sitt underhåll. Efter hennes död tillföll borgen staten. Underhållet på borgen var eftersatt och borgen kunde inte bjuda något motstånd mot de ryska härjningarna 1719. Borgen brändes ned tillsammans med borgen.

Borgen byggdes inte upp igen utan delar av ruinen användes som byggmaterial till andra byggen. Porttornet byggdes upp på 1930-talet.

Borgens vallar fanns kvar till 1913 då två av vallarna hamnade under SJ utbyggnad av sinverksamhet. På 1980-talet uppfördes en postterminal mellan ruinen och själva staden.

Norrköping Västra station

Norrköpingfd järnvägsstationNÖJ, TÖJ

Västra station hette ursprungligen Kneippbaden när den smalspåriga järnvägen mellan Norrköping östra och Kimstad invigdes 1906. Trafiken drevs först av Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ) som 1930 gick samman med ett par andra järnvägsbolag till Trafikförvaltningen Östergötlands Smalspåriga Järnvägar (TÖJ).

Trafiken lades ner 1962 och därefter har stationen haft ett skiftande öde.

Norrköping Östra station

Norrköpingfd järnvägsstationNÖJ, VB

Det var länge sedan det kom några tåg till Östra station. Byggnaden är från 1910 efter ritningar av Werner Northun.

Norrköping östra blev knutpunkten för de smalspåriga linjerna (891 mm) i Norrköping. Först invigdes sträckan Norrköping-Söderköping 1893 på Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg (NSVJ). Järnvägen kallades för Vikbolandsbanan och fick beteckningen VB.

År 1906 invigdes en ny linje mellan Kimstad och Norrköping. Linjen drevs av Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ). Sträckningen gick söder om staden via bland annat Kneippenbaden, sedemera Västra station. Nu fanns smalspårig förbindelse mellan Norrköping och Örebro via Finspång.

När den nya stationen stod klar 1910 revs den äldre station som legat parallellt med Östra promenaden.

1930 gick de smalspåriga järnvägarna i Östergötland samman till Trafikförvaltningen Östergötlands Smalspåriga Järnvägar (TÖJ). Företaget förstatligades 1950 och därefter påbörjades avveckling av järnvägarna. Sträckan Norrköping – Kimstad lades ner 1962 och Norrköping – Valdemarsvik lades ner 1966.

Efter nedläggningen har det verkat olika statliga myndigheter i huset.

Norrköping rådhuset

Norrköpingkommunhus, rådhusIsak Gustaf Clason

Norrköpings rådhus | By Sakletare - Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4032811

Norrköpings nuvarande rådhus står på samma plats som det tidigare rådhuset som byggdes upp efter ryska trupper bränt ner Norrköping 1719.

Gamla rådhuset revs 1906. Nuvarande rådhuset byggdes 1907-1910 efter ritningar av Isac Gustaf Clason.

Byggnaden är numera stadshus/ kommunhus, men fungerade fram till tingsrättsreformen som Norrköpings rådhusrätt. Domstolen flyttade till Norrköpings tingsrätt.

Norrköpings tingsrätt

Norrköpingtingshus, tingsrätt

Tingsrätten i Norrköping har gradvis växt fram från tingshuset på hörnet Olai kyrkogata och Södra Promenaden. Tingshuset byggdes 1902-1904 efter ritningar av Isac Gustaf Classon. Om- och tillbyggnader skedde 1934 och 1956. En stor tillbyggnad signerad Ahrbom Kask arkitekter tillkom 1973-75.

Lösings, Bråbo, Memmings, Björkekinds och Östkinds härader byggde ett gemensamt tingshus i Norrköping 1863. 1874 slogs Bråbo och Memming samman till ett gemensamt tingslag med tingställe i Norrköping. Björkekind, Östkind och Lösings slogs samman till ett annat tingslag med tingsställe i Höckerstad på Vikbolanadet.

1904 slogs dessa tingslag och domsagor samman till Björkekinds m.fl. häraders domsaga. Tingsställe blev i det nya tingshuset vid Södra Promenaden (dvs äldsta delen av nuvarande tingsrätten).

År 1927 förenades denna domsaga med Finspånga läns domsaga. Det nya namnet blev Bråbygdens och Finspånga läns domsaga. Tingsplatserna var Norrköping respektive Hällestad (från 1948 Finspång).

1971 bildades Norrköpings tingsrätt av Norrköpings stad, Bråbygdens och Finspånga läns domsaga samt Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga Den nya tingsrätten tog över och byggde ut det gamla tingshuset.

Till Norrköpings tingsrätts domsaga hör Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommun.

Kristinehamns station

Kristinehamnbusstation, järnvägsstation, videoInlandsbanan, MVJ, NVSB, ÖWJ

Kristinehamns station byggdes i samband med att Nordvästra stambanan kom 1866 till staden. Det fanns redan en station som var ena ändpunkten på Chrisnehamn – Sjöändans järnväg (CJ). Denna station fick namnet Kristinehamn Nedre station.

Hela stambanan Laxå – Charlottenberg och vidare till Norge invigdes 1871.

Banan från Kristinehamn norrut både breddades och förlängdes efter starten 1850 med hästdragen järnväg till Sjöändan 11 kilometer norr om Kristinehamn. 1873 köptes denna bana upp av Östra Wermlands Järnväg som förlängde järnvägen till Persberg nära Filipstad. 1897 köpte Mora – Vänern Järnväg (MVJ) upp ÖWJ och banan förlängdes till Mora. Slutligen köpte SJ upp järnvägen 1917 för att länka denna bana som den sydligaste delen av Inlandsbanan.

Utöver goda järnvägsförbindelser finns det även goda bussförbindelser från busstationen till bland annat Karlskoga och Nässjö. Resepraktikan avslutade en av sina Värmlandsexpeditioner med direktbussen till Nässjö.

Håverud

Melleruds kommunakvedukt, kanalDalslands kanalNils Ericson

I Håverud möts landsväg, järnväg och kanal på ett spännande sätt. Berggrunden här lämpade sig inte för ett vanligt slussbygge och Nils Ericson konstruerade en akvedukt, den enda längs Dalslands kanal. Järnvägsbron, som kan öppnas för höga farkoster, byggdes för Dal-Västra Värmlands Järnväg 1925. Högt ovanför går Håverudsbron, landsvägsbron från 1987 som ersatte en äldre bro från 1938.

Bästa utsikten över konstruktionerna har man just från landsvägsbron, som fick utmärkelsen ”Vackra Vägars pris” 1992. Mest spännande är det att gå längs den 33,5 meter långa akvedukten tätt intill båtarna som ska slussas. Plåtarna för rännan tillverkades på Bergsunds Mekaniska Verkstäder i Stockholm och de fogades ihop med 33 000 nitar på plats i Håverud .

2018 firar Dalslands kanal 150 år. I Kanalmuseet finns en utställning som berättar om bygget åren 1864-1868, om arbetarna och om dåtida livet på orten.

Dalslands konstmuseum Upperud

Melleruds kommuncafé, konstmuseumDalslands kanal

Dalslands Konstmuseum ligger högt ovanför sjön Spången, som är en del av Dalslands kanal. Om man vill besöka museet med egen båt finns det en gästbrygga nere vid sjön.

På Dalslandskännaren och antikhandlaren Sten Torstenssons initiativ påbörjades museibygget som invigdes 1995. I bottenvåningen visas Torstenssons egna samlingar: målningar, silverskatter och konsthantverksföremål. Butikens utbud varierar efter de tillfälliga utställningarnas innehåll.

Café Bonaparte i det gamla brukshotellet strax intill har fått sitt namn efter Napoleons brorsdotter, Christine Charlotte Alexandrine Egypta Bonaparte. Hon gifte sig 1818 i Rom med greve Arvid Posse, ägaren till Upperuds och Billingsfors järnbruk. Grevinnan trivdes inte på bruket och lämnade Dalsland redan efter ett år för vidare äventyr.

En park med många stora skulpturer omger museet.

Fengersfors bruk & Not Quite

Åmåls kommunbyggnadsvård, fd järnbruk, fd pappersbruk, industriminne, konsthantverk, konstnärskollektiv

I likhet med många andra bruksorter har verksamheten i Fengersfors genomgått stora förändringar. Idag är platsen Dalslands tredje största turistmål, efter akvedukten i Håverud och herrgården Baldersnäs.

I slutet på 1700-talet anlades järnbruket Lisefors, vars verksamheten pågick fram till 1884. Då ägde Christer Sahlin bruket och verksamheten övergick från järn till trä. Sahlin anlade ett träsliperi och ett pappersbruk 1892. Konkurrensen var hård och nya idéer behövdes. Efter flera konkurser övertogs bruket 1901 av Johan Fenger-Krog från Göteborg.

Den nye ägaren döpte om bruket till Fengersfors. 1913 började ett så kallat oceanpapper tillverkas, det är ett kraftigt papper i två skikt med asfaltsbeläggning emellan. Detta packpapper var fukt-och vattentåligt. Först i världen, mot slutet av 1940-talet, introducerades här en kontinuerlig kokprocess för pappersmassa enligt sulfatmetoden.

När pappersbruket lades ned 1978 blev konstnärskollektivet Not Quite hyresgäster i några av byggnaderna hos brukets ägare sedan 1969, AB Enderlein & Co. Not Quite driver bland annat café, butik, utställningsverksamhet och anordnar olika evenemang.

Åmåls kyrka

ÅmålkyrkaSvenska kyrkan

Åmåls kyrka ritades i nyklassisk stil av P W Palmrot 1794. Efter en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Gustaf Clason i nära samarbete med konstnären Olle Hjortzberg omvandlades interiören till ett kyrkorum från 1930-talet. Hjortzberg målade förutom altartavlan ”På vandring mot den heliga staden” 22 andra motiv i kyrkan.

Andra sevärdheter i kyrkan är dopfunten från 1200-talet som tidigare har stått i Åmåls gamla kyrka. Den står till höger om altaret. Änglarna i koret är skulpterade av Britta Nerman. Altaruppsatsen och krucifixet är signerade Sigurd Persson.