Utö Lurgatan

Utö Lurgatan

Längs Lurgatan har gruvarbetarnas stugor från sekelskiftet 1800 blivit fritidsbostäder. Ursprungligen var det mest smeder som bodde här. De flesta andra arbetarna bodde i gruvbyn närmare själva gruvorna.

När järnbruket lades ned 1879 flyttade många av arbetarna ut och sommargäster flyttade in. Konstnären Fanny Hjelm var den första sommargästen på Lurgatan 5. Under många år hyrde hon ut stugan till Hasse Z, som senare köpte stugan för sin familj.

De gamla gruvarbetarbostäderna är numera kulturminnesmärkta. Ursprungligen bodde det två familjer i varje stuga och oftast också en ungkarl.

Utö Wärdshus och vandrarhem

Utö Wärdshus

På Utö finns det många alternativ för boende.

Under året har Utö närmare en halv miljon besökare. Några kommer på en dagstur, men de flesta stannar längre. Man kan bo hos åretruntboende bekanta eller söka sig till campingen eller tältplatserna. Många bokar in sig på Utö Wärdshus´ olika alternativ: hotellrum, stuga, vinterbonat radhus eller vandrarhem.

Från hamnen går en brant väg upp till Utö Wärdshus, inrymt i det tillbyggda brukskontoret från 1800-talet. Den gula byggnaden i backen upp mot värdshuset är vandrarhemmet med 72 sängplatser. Vyn från rummen och från köksverandorna är magnifik.

Numera kan man besöka ön året runt och julmarknaderna är välbesökta.

Linköping Nya vattentornet

Linköping Nya vattentornet

Linköping har växt så det knakat under 1900-talet och in på 2000-talet.

Denna folkökning satte press på vattenförsörjningen. Det gamla vattentornet kunde inte hantera den ökande vattenmängden och 1958 stod ett nytt vattentorn klart.

Tornet finns på en höjd i stadsdelen Ramshäll och kan ses från stora delar av staden. Vattentornet är därmed ett stående inslag i Linköpings skyline.

Tornet målades om 2009.

Utö skjutfältet

Utö skjutfältet

Utö skjutfält omfattar mittendelen av ön. Det militära övningsfältet användes tidigare som pansarskjutfält av Södermanlands regemente (P10) och Göta livgarde (P 1). Efter det att P 1 lades ner 2005 används skjutfältet huvudsakligen av första amfibieregementet (Amf 1).

Några pansarfordon är utställda intill vägen och det finns informationsskyltar som berättar om militärens verksamhet och om fordonen.

Utö kyrka

Utö kyrka

När folkmängden på Utö ökade under gruvverksamhetens storhetstid på 1800-talet byggdes det en ny kyrka bekostad av Utö Grufwebolag. Arkitekten J.F. Åbom anlitades och kyrkan med sitt vackra läge vid Kyrkviken invigdes 1850. Stilen är nyklassicistisk. Intressant är att stenar från gruvan användes till bygget av grundmurarna. Byggnaden är i trä och taket är klätt med kopparplåt.

Orgeln från 1745 är unik och har restaurerats i omgångar. Urprungligen byggdes den som ett 8-stämmigt positiv för den holländska reformerta kyrkan, som höll till i van der Nootska palatset på Södermalm i Stockholm. Den sattes upp i Utö kyrka 1850.

Utö gruvor och Utö gruv-och hembygdsmuseum

Gruv- och hembygdsmuseum

På norra Utö finns Sveriges troligen äldsta järnmalmsgruvor. Redan på 1100-talet kan det ha brutits malm på ön. Säkra uppgifter finns från 1540-talet om gruvdrift på Trema bys ägor och från 1600-talet utökades verksamheten när nya fyndigheter gjordes. Enligt en skrift från 1624 fanns det nio gruvor varav de djupaste nådde 16-17 meters djup. Finngruvan och Långgruvan togs upp och under några år bröts också silveraktig blyglans.

De privatägda gruvorna drogs in till kronan 1684 och arrenderades ut. Under rysshärjningarna 1719 brändes all bebyggelse på ön och gruvorna förstördes. Snart kom verksamheten i gång igen och mellan åren 1750-1850 kulminerade gruvdriften. Malmen fraktades till hamnen och bearbetades vid olika masugnar först på Ornö men senare även längre bort, man fraktade utömalm ända till Finland.

Utö Gruvbolag, ett konsortium av 19 järnbruk,  bildades 1804 och de köpte upp hela Utö med gårdar och allt. Planer på att bryta bly, zink och uran på norra delen av ön utarbetades på 1940-talet, men Ställbergs Gruv AB som var den dåvarande ägaren sålde området till Skärgårdsstiftelsen 1973, som bildade ett naturreservat av området.

Järnalmsådrorna finns mitt på ön. Bra informationsskyltar finns intill stigen som går mellan den långsmala Långgruvan och det största öppna vattenfyllda schaktet är den 215 meter djupa Nyköpingsgruvan.

Det lilla gruvmuseet delar före detta Spruthuset med hembygdsgårdens utställning. Här berättas det om livet på ön för gruvarbetarna, bönderna och fiskarna. I gruvdelens utställning finns stuffer av nästan alla mineraler som har hittats på ön.

Utö kvarn

Utö kvarn

Högt uppe på berget, väl synligt från sjön, ligger Utö kvarn. Den är av typen holländare med vridbar hätta och vingar. Holländaren som konstruerade pumpanordningar för gruvbolaget ritade mjölkvarnen åt utöborna 1791.

Mjölkvarnen användes ända fram till 1927.  Därefter förföll kvarnen. När Skärgårdsstiftelsen köpte norra delen av Utö 1973 och Utö naturreservatet bildades restaurerades kvarnen till brukbart skick igen. Interiören är väl bevarad och den vinddrivna träsågen och förmalningsmaskineriet är åter i gång.

Den röda kvarnen är symbolen för Utö och ett bra sjömärke.

Kinda kanal vid Nykvarn

Kinda Kanal vid Nykvarn

Kinda kanal sträcker sig mellan sjöarna Åsunden och Roxen. Av farledens 90 kilometer är 46 kilometer grävd kanal.

Första och största (maxlängd 30 m, maxbredd 7 m) slussen från norr är Nykvarn, en enkelsluss med stigning på cirka 2,8 meter.

Vid slussen finns en gammal silo.

Linköping rådhuset

Rådhusbyggnaden vid Stora torget stod färdig 1799 och inköptes av staden som därefter bland annat inrättade domstolslokaler. Staden hade varit husvill efter att det tidigare fallfärdiga rådhuset hade brunnit ner 1700. Under det kommande seklet kom rådhuset att under lång tid ha temporära sammträdeslokaler på Linköpings slott. Byggnaden vid torget kom att förbli stadens rådhus till mitten av 1950-talet.

I byggnaden inrättades olika verksamheter. Övervåningen var domprostbostad 1804-1897. På bottenvåningen fanns stadens polisstation 1864-1945. Stadsfullmäktige sammanträdde på mellanplanet 1862-1921 innan det flyttade in i det nyrenoverade stadshuset på Storgatan.

1924-27 byggdes rådhuset om efter ritningar av Gustaf Linden.

Byggnaden blev för liten för rådhusrätten som 1956 flyttade till den så kallade Ljungstedska skolan på Kungsgatan. Med ökade lokalbehov behövdes dock lokalerna i Rådhuset igen. 1968 utökades domstolen med lokaler i den så kallade Segerdahlska villan på Klostergatan.

Med tingsrättsreformen upplöstes Linköpings rådhusrätt liksom domstolen på Barnhusgatan. Nu organiserades rättsväsendet i området under Linköpings tingsrätt. Denna tingsrätt fortsatte att arbeta i rådhusrättens lokaler (samt ytterligare lokaler i det Hägerska huset) innan en nybyggd tingsrättsbyggnad stod färdig vid Apotekaregatan.

Åkerbo härads tingshus

Åkerbo härads tingshus byggdes 1888-89 och kom att bli tingsplats för inte bara Åkerbo härad.

Åkerbo härad hade delat tingsställe med Skärskinds härad fram till 1855 i Kumla, då Åkerbo sålde sin andel och flyttade sitt tingsställe till Linköping. Häradet delade nu tingshus, den så kallade Gyllenramska gården på Barnhemsgatan, med Hanekinds härad. 1889 stod det nya tingshuset färdigt på samma gata.

Samma år tillkom även Bankekinds härad till tingshuset. Häradet hade tidigare haft tingsplats i Fillinge på vägen mellan Linköping och Åtvidaberg.

1918 slogs Valkebo och Gullbergs härader samman till ett tingslag. Ny, gemensam tingsplats fanns vid Stora torget i Linköping. 1924 flyttade Gullbergs och Valkebos tingsplats till Barnhemsgatan.

Domstolens verksamhet avslutades i samband med tingsrättsreformen på 1970-talet. Nu upplöstes häraderna samt Linköpings stad då Linköpings tingsrätt bildades. Tingsrätten tog över rådhusrättens lokaler i väntan på att en nybyggd domstol på Apotekargatan skulle bli inflyttningsklar.

Åkerbo härads tingshus står kvar. Byggnaden har haft olika funktioner sedan 1970. 2018 invigdes huset som ett rehabboende för personer med psykisk funktionsnedsättning.