Hulubergets utsiktstorn

Hulubergets utsiktstorn

Huluberget är med sina 364 meter över havet Götalands näst högsta punkt. Endast Tomtabacken är högre. Platsen är som gjord för ett utsiktstorn och det har byggts ett torn på berget.

Kanske är berg inte en helt adekvat beteckning på Huluberget. I sin omgivning ger det mer  intrycket av att vara en kulle.

Till utsiktstornet, med tillhörande rastplats, kommer man via Höglandsleden. Med bil går det att parkera vid Lilla Gödeberg hembygdsgård och därefter promenera några hundra meter in i skogen längs leden. Det finns även en väg norr om tornet som går närmare platsen.

Från utsiktstornet går det att se hus och byggnader i Nässjö. Informationstavlan uppe i tornet förklarar sevärdheterna. Det går inte att se Nässjö från utsiktstornet på Tomtabacken.

 

Nässjö Torsa stenar

Nässjö Torsa stenar

Torsa stenar är ett fornminne med ett flertal järnåldersgravar söder om Nässjö. Området restaurerades i slutet på 1930-talet. Gravarna ser därmed ut som arkeologerna föreställde sig hur det kunde ha sett ut under järnåldern.

Den stora sevärdheten är en treudd, där sidorna är 17 meter långa. Det finns även ett par domarringar. I en av ringarna hittades på 1950-talet en begravningsurna som numera finns på länsmuseet i Jönköping.

Torsa stenar är ett modernt namn på området, förr kallades området för Drakaröret. Enligt folktron var platsen en drakes boning. Det gällde att hålla sig undan då draken vakade mycket misstänksamt över sin guldskatt.

Bräkne-Hoby Folkets hus

Bräkne-Hoby Folkets hus

En skylt på Bräknevägen leder besökarna till Folkets hus på Folkets husvägen. Folkets hus är medlemmar i riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Föreningens webbplats ger god information om husets lokaler, hyreskostnader och regler, men i övrigt berättar hemsidan inte så mycket om husets och föreningens historia.

Föreningen har dock arrangerat bland annat Elvisnostalgikväll och en föreläsning av den kände Ronneby- och Blekingeskildraren Tommy Nilsson,  även känd som Sverigevandraren efter hans vandring på 1980-talet från Smygehuk till Treriksröset.

Bräkne-Hoby kyrka

Bräkne-Hoby kyrka

Bräkne-Hoby är Lunds stifts största landsortskyrka, en treskeppig basilika med klerestorium. Kyrkan byggdes 1868-1872 efter ritningar av Helgo Zetterwall. En äldre medeltida kyrka revs för den växande församlingens nya kyrka.

Kyrkan renoverades 1958-59 med bland annat nya målningar av Paul Hörn.

Under en promenad på kyrkogården kan man följa bygdens historia. Trots att kyrkan ligger en bit inåt land är det påfallande många gravar med anknytning till havet. Detta är inte så överraskande då socknen inkluderar mindre byar och boställen längs kusten.

Ett par gravstenar har formen av trädstammar och då träden på kyrkogården har nyligen beskurits är det lätt hänt att se trädstamsgravstenarna som riktiga träd.

Bräkne-Hoby tingshuset och Arkivcentrum

Bräkne-Hoby tingsgården

Bräkne-Hoby har varit tingsplats för Bräkne härad sedan urminnes tider. Denna tradition bröts när tingshuset brann ner 1782. Då beslöts det att tillsammans med Lister härad bygga ett gemensamt tingshus i Karlshamn. Detta projekt varade endast i tio år, då huset i Karlshamn brann upp 1792. Häraderna beslöt sig för att bygga separata tingshus.

Det dröjde ända till 1802 innan ett nytt tingshus stod klart i Hoby. Under mellantiden var domstolen verksam i Hobys gästgivaregård. Gården hade brunnit ned samtidigt som tingshuset 1782, men ett nytt värdshus hade byggts upp strax efteråt.

Tingshuset byggdes slutligen upp som en tingsgård där häradshövdingen även kunde bedriva jordbruk på ägorna.

Domstolens verksamhet upphörde 1949 då tingsstället flyttade till rådhuset i Karlshamn och drygt ett decennium senare till ett nybyggt tingshus.

Blekinge bildningsförbund flyttade in i lokalerna 1956. Under de följande decennierna bedrevs en omfattande kulturverksamhet med bland annat föreställningar och konserter. Bildningsförbundet lämnade lokalerna 2001. Ronneby kommun köpte tingsgården från landstinget 2008. Byggnaderna omvandlades till dagisverksamhet.

Beslutet att omvandla lokalerna till ett daghem påverkade en annan plan för tingsgården om att samordna olika arkiv i Blekinge. Blekingearkivet fanns sedan tidigare i en separat byggnad. Arkivsamordningsplanerna kunde dock genomföras genom ett nybygge av Arkivcentrum på 2010-talet. Det nya arkivcentrumet invigdes 2015.

Framför tingsgården står en milsten.

Bräkne-Hoby Hobyskolan

Bräkne-Hoby Hobyskolan

I Bräkne-Hoby är det möjligt att på en och samma plats kunna se hur folkskolans och grundskolans utveckling har tagit sig uttryck under mer än 150 år.

Här finns byggnader från tiden från den första skolan 1844 till de senaste tillbyggnaderna från 1990-talet.

Skolkomplexet har ett så högt kulturhistoriskt värde att det ingår i Länsstyrelsen klassning av Bräkne-Hoby som ett riksintresse. Området beskrivs:

”Den från folkskolan kontinuerligt framvuxna grundskolemiljön, med tydliga årsringar och tidstypisk arkitektur, från skolväsendets olika utvecklingsstadier, samt dess rumsliga samband. Skolbyggnaderna från 1844, 1936, 1956 (två) och 1997.”

Bräkne-Hoby vattentornet

Bräkne-Hoby vattentornet

Eber Ohlsson och Kenneth M Persson skriver i boken Svenska vattentorn (2004) att Bräkne-Hobys vattentorn ger en association till  ”En upp och nervänd citronpress på pelare” (sid 76).

Tornet fick sin specifika form efter hållfasthetsexperiment av konstruktören Lajos Neuhauser hos Allmänna ingenjörsbyrån. Valvkonstruktionen tog upp trycket från den 710 kubikmeter stora reservoaren. Därmed behövdes endast slakarmering och inte kompletterande spännarmering, vilket oftast behövdes vid vattentornsbyggen. Tormet stod klart 1968 och byggde på tidigare idéer från vattentornet i Rödeby.


Resepraktikan fick syn på vattentornet från centrala Hoby och tog sig via olika stigar igenom ett mindre skogsparti. En av stigarna ledde fram till tornet. Träden hade inte slagit ut helt och dolde ännu inte byggnaden, vilket de skulle göra bara några dagar senare. I denna skira grönska såg tornet närmast växtlik ut där den som en planta började bre ut sin blad.

Bräknebygdens kulturhus

Bräknebygdens kulturhus

Bräknebygdens kulturhus byggdes ursprungligen som kommunalhus för Bräkne-Hoby landskommun 1910. I huset fanns även telegraf och sparbank.

Telegraf och bankkontor har förlorat sin betydelse till internet och mobiltelefoner. Bräkne-Hoby upphörde som självständig kommun redan 1967. Senare fanns skolkontor och bibliotek i huset.

2014 fick biblioteket maka lite på sig då Bräknebygdens kulturhus skapades på initiativ av föreningen Bygd i samverkan. I kulturhuset finns även plats för utställningar och andra organisationer. I huset finns en mindre avdelning med turisminformation.

Blomstergården Eringsboda

Blomstergården

Det ösregnar utanför Blomstergården, några kilometer väster om Eringsboda i norra Blekinge, denna märkligt varma vår 2018. Sedan 2014 möts dessvärre besökaren av stängda grindar. Två gånger tidigare har läget sett illa ut, men räddats av entusiaster som arbetat i grundaren Verner Svenssons anda.

Verner Svensson (1901-1990) och hans hustru Annie tog ett lån och köpte 1929 gården i Eringsboda socken som skulle utvecklas till Blomstergården. De kom från Ljuders härad i Småland, men fick inte lån för att starta ett liv som jordbrukare i hembygden. Lån fick de istället för ett jordbruk i Blekinge. Paret och deras barn slet hårt för att odla upp marken och under 1930-talet belönades de med flera priser för sitt arbete.

Samtidigt med det dagliga arbetet på gården genomförde paret även en vision om en fantasifull trädgård – en trädgård som inte liknade någon annan. På fyrtiotalet började trädgården bli känd och oinbjudna gäster från när och fjärran ville ta sig en titt på härligheten.

Efter att först ha värjt sig mot tanken på att ta inträde tog Verner till sig idén och öppnade trädgården för besökare. Blomstergården invigdes officiellt 1949 och utvecklades till en stor turismsuccé. Under guldåldern 1955-75 besöktes parken årligen av mellan 200 000 och 300 000 besökare.

Förhållandet till myndigheterna var inte de bästa. Efter ett antal bakslag, som en stängning av en ny museidel av brandsäkerhetsskäl, fick Verner nog och stängde parken. Nu fick det gå som det gick och parken gick in i en period av förfall.

Förfallet upphörde med Verner Svenssons död 1990. Då fick Blomstergården nya ägare, Karl-Gunnar och Ulla Widén, som tog tag i återställandet med liv och lust. Redan året därpå kunde parken öppna igen i sin forna glans.

Besökssiffrorna nådde inte upp till guldålderns nivåer, men som bäst besöktes anläggningen årligen av 70 000 – 80 000 personer. I slutet av 90-talet vände dock besökssiffrorna brant nedåt till cirka 30 000. Med så låga siffror var det inte möjligt att behålla någon lönsamhet. Paret Widén såg sig efter köpare. Ronneby kommun var kallsinnig, men 2008 kunde paret Anna och Holger Hvenfeldt berätta att de övertagit anläggningen.

Trädgården öppnade åter 2010 efter två års intensivt renoverande. Tyvärr kunde Hvenfeldts på grund av sjukdom inte utveckla det påbörjade arbetet. Parken stängdes därmed 2014.

Enligt uppgift är anläggningen till salu. Med rätt köpare kan parken på 50 000 kvadratmeter förhoppningsvis öppnas igen till alla trädgårdsälskares glädje.