Alla inlägg av admin

Linköping S:t Lars kyrka

Linköping S:t Lars kyrka

Sankt Lars kyrka var förr den kringliggande landsbygdens kyrka i Linköping. Nuvarande kyrkan har växt fram ur en stenkyrka där endast tornet finns kvar. Vid utgrävningar har man funnit att det tidigare funnits en stavkyrka på samma plats.

Tornet är mycket kraftigt byggt. Murarna är så tjocka att det varit möjligt att bygga trapporna inuti själva murarna.

Kyrkan byggdes på osäker grund och har genom tiderna drabbats av sättningar och förskjutningar. Detta var ett av skälen till att ett helt nytt långhus byggdes kring sekelskiftet 1800. Då höjdes även tornet ett våningsplan. Några fönster i tornet murades igen.

Sättningsproblemen kvarstod och först vid en omfattande renovering 1956-57 kunde kyrkans grund stabiliseras. Vid renoveringen 56-57 fick kyrkan delvis ny interiör skapad av Erik Lundberg.

En större renovering genomfördes även 2016, då kyrkan bland annat gjordes mer tillgänglig för rörelsehindrade.

Linköpings domkyrka

Linköpings domkyrka

Medeltidens domkyrkor och katedraler tog ofta flera hundra år att färdigställa. I Linköping brukar man räkna med 300 år tills det nuvarande långhuset stod klart. Under en så lång byggperiod kom olika delar av kyrkan att byggas efter olika stilideal. Detta kan bland annat ses längs en av ytterväggarna där en lång rad av blindarkader i rundbågig romansk stil följs av ett par arkader i spetsbågig gotisk stil. På drygt trehundra år hade en mindre kyrka med möjlig förebild i Vreta klosterkyrka växt till att bli näst Uppsala Sveriges största kyrkobyggnad. Den äldsta domkyrkan i Linköping hamnade innanför murarna i kyrkans slutgiltiga utförande.

Domkyrkan färdigställdes år 1500 under biskopen Henrik Tidemanssons sista år, men då hade inte finansieringen av ett ståtligt koppartak lösts än. Det var först under biskop Brasks tid som, med till stor del Brasks egna resurser, ett koppartak kom på plats. Under 1500-talet brann kyrkan under två år: 1546 samt under Nordiska sjuårskriget då Linköpingsborna år 1567 brände ner sin egen stad för att bjuda de danska fienderna den brända jordens taktik.

Domkyrkan fick sitt första kyrktorn 1756 då ett torn ritat av Carl Hårleman stod färdigt. Tornet utsattes för en hel del kritik för att vara för litet i förhållande till det stora långhuset. Kyrkan fick sitt nuvarande storslagna torn vid en ombyggnad i mitten av 1880-talet då kyrkan renoverades under ledning av Helgo Zettervall.

Även på 1900-talet har kyrkan genomgått för en del förändringar. Mest kritik, men även beröm har den modernistiska kristusmålningen av Henrik Sørensen (1882-1962) fått sedan hans altartavla stod klar 1936. På 1960-taletet renoverades kyrkotaket som åter fick ett koppartak. Då byggdes även de små tornen ovanför koret upp igen. De hade avlägsnats på 1700-talet.

Resepraktikan har genom åren gärna besökt domkyrkan när någon reporter har haft vägarna förbi. Kraftigt intryck av kyrkan får man när besöket sker i samband med en orgelkonsert. Då lever kyrkan upp på ett sätt som är svårt att föreställa sig när man i lugn och ro under en vardag strosar omkring en kvart eller så och tittar på någon av de sevärdheter som finns i kyrkan. Det är en mäktig känsla av att kunna följa hur en sakta sjunkande sommarsol lyser genom de väldiga fönsterna – samtidigt som man både bildligt och bokstavlig trycks tillbaka en bit av den väldiga orgelmatta som kommer forsande längs något av kyrkans sidoskepp.

Linköpings Stadsmission

Linköpings stadsmission

Linköpings stadsmission grundades 1972 på ekumenisk grund.

Stadsmissionen driver en stor loppis på Roxtorpsgatan 14b, dit de hade flyttat från centrum några månader innan Resepraktikans besök.

Stadsmissionen är granne med Erikshjälpen. På andra sidan gatan syns mejeriets vågiga tak

Linköping Erikshjälpen

Erikshjälpen Linköping

Erikshjälpen i Linköping finner man på Roxtorpsgatan 10 i den södra delen av köpstadsområdet Tornby. Resepraktikan besökte Erikshjälpen i samband med en loppis-, auktionskammar- och antikhandelsexpedition till staden.

Expeditionen tog på krafterna så det var skönt att kunna ta igen sig med en kaffe och räksmörgås, som serverades på en Rörstrand jultallrik med Dalarnamotiv.

Erikshjälpen är granne med Stadssmissionen. På andra sidan gatan syns mejeriets vågiga tak

Linköping Tekniska verken kraftvärmeverk

Tekniska verken Linköping

Tekniska verken i Linköping kan leda sin historia tillbaka till 1902 då Linköpingsentreprenören Jonn O Nilson grundade Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag.

Linköpings stad förstod värdet av att producera sin egen energi och numera är Tekniska verken ägt av Linköpings kommun. Från Jonn O Nilsons ursprungliga vattenkraftverk har antalet kraftverk i företagets ägo växt till närmare 40.

Tekniska verken var en föregångare för utbyggnaden av fjärrvärme. I galleriet visas bilder från kraftvärmeverket vid Stångån, vars första etapp stod klar i mitten av 1950-talet. Anläggningen har numera tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja

Företaget är även verksamt inom andra områden som ekologisk energiproduktion, bredband, vattenförsörjning och rening.

Teaterns Hus – Globenteatern Linköping

Teaterns Hus - Globenteatern Linköping

Teaterns hus/ Globenteatern gömmer sig en smula på innergården på Snickaregatan 2. Teatern är ursprungligen byggd av Godtemplarna i Linköping för möteslokaler och bibliotek. Det gamla biblioteket finns numera på Gamla Linköping.

Numera används Teaterns Hus för olika typer av kursverksamheter inom teatervärlden. Det finns grupper för de yngsta till äldre teaterintresserade. Globenteatern sätter även upp olika typer av föreställningar. Teatern tar emot ca 130 sittande gäster vid bord, samt 40 st på balkong.

Globenteatern samarbetar med NBV – Östergötland.

I huset framför teatern finns IOGT-NTO Linköping.

Utö Fängelset och Slottet

"Fängelset" Utö

”Fängelset”, även kallat ryssfängelset har aldrig varit fängelse. Huset heter så för att det är byggt med en hel meter tjocka stenväggar av gruvsten.

”Slottet” kallade några gruvarbetarfamiljen sitt hem. Egentligen var just det stora huset den sämsta varianten av bostad. Fyra familjer delade ett våningsplan och rummen var öppna mot varandra.

Många författare, diktare och konstnärer har vistats på ön. Anders Zorn målade badande kvinnor i det vackra ljuset på ön.

På 1890-talet bodde Gustav Fröding några somrar på Slottet. Här diktade han bland annat Morgondröm som ingår i samlingen Stänk och flikar.

Jag sov och jag drömde
om Ariens land,
där solguden tömde
med givmild hand
kring allt överallt i en lycklig ängd,
som sedan vulkaniskt vart bränd och sprängd,
sitt liv, sina håvors mängd.

Läs fortsättningen på Projekt Runeberg.

Linköping Nya vattentornet

Linköping Nya vattentornet

Linköping har växt så det knakat under 1900-talet och in på 2000-talet.

Denna folkökning satte press på vattenförsörjningen. Det gamla vattentornet kunde inte hantera den ökande vattenmängden och 1958 stod ett nytt vattentorn klart.

Tornet finns på en höjd i stadsdelen Ramshäll och kan ses från stora delar av staden. Vattentornet är därmed ett stående inslag i Linköpings skyline.

Tornet målades om 2009.

Kinda kanal vid Nykvarn

Kinda Kanal vid Nykvarn

Kinda kanal sträcker sig mellan sjöarna Åsunden och Roxen. Av farledens 90 kilometer är 46 kilometer grävd kanal.

Första och största (maxlängd 30 m, maxbredd 7 m) slussen från norr är Nykvarn, en enkelsluss med stigning på cirka 2,8 meter.

Vid slussen finns en gammal silo.

Linköping rådhuset

Rådhusbyggnaden vid Stora torget stod färdig 1799 och inköptes av staden som därefter bland annat inrättade domstolslokaler. Staden hade varit husvill efter att det tidigare fallfärdiga rådhuset hade brunnit ner 1700. Under det kommande seklet kom rådhuset att under lång tid ha temporära sammträdeslokaler på Linköpings slott. Byggnaden vid torget kom att förbli stadens rådhus till mitten av 1950-talet.

I byggnaden inrättades olika verksamheter. Övervåningen var domprostbostad 1804-1897. På bottenvåningen fanns stadens polisstation 1864-1945. Stadsfullmäktige sammanträdde på mellanplanet 1862-1921 innan det flyttade in i det nyrenoverade stadshuset på Storgatan.

1924-27 byggdes rådhuset om efter ritningar av Gustaf Linden.

Byggnaden blev för liten för rådhusrätten som 1956 flyttade till den så kallade Ljungstedska skolan på Kungsgatan. Med ökade lokalbehov behövdes dock lokalerna i Rådhuset igen. 1968 utökades domstolen med lokaler i den så kallade Segerdahlska villan på Klostergatan.

Med tingsrättsreformen upplöstes Linköpings rådhusrätt liksom domstolen på Barnhusgatan. Nu organiserades rättsväsendet i området under Linköpings tingsrätt. Denna tingsrätt fortsatte att arbeta i rådhusrättens lokaler (samt ytterligare lokaler i det Hägerska huset) innan en nybyggd tingsrättsbyggnad stod färdig vid Apotekaregatan.