Resepraktikans blogg

Ett och annat

Månad: november 2018

Storm i Stockholm och Vänersborg

Filmen Storm (2005) i regi av Björn Stein och Måns Mårlind är ett experiment där olika tidslinjer och verkligheter skärs och blandas. Den förändrade verklighet som huvudpersonen DD (Eric Ericson), reporter på Nöjesguiden i Stockholm, kastas in i sker i symbios med berättelserna i seriemagasinet Storm och i dataspelet med samma namn.

Seriekaraktären Lova (Eva Röse) dyker upp i fantasymundering och hon framför ett erbjudande till DD om att återupptäcka, men även förklara bortglömda, traumatiska minnen i hans  liv.

DD får en mystisk metallkub av en medhjälpare (Lina Englund) till Lova. Kuben är tydligen mycket värdefull då en ondskefull man i kostym (Jonas Karlsson) och hans hejdukar skyr inga medel för att komma åt kuben.

Full storm av förvirring uppstår i DD:s sinne; samtidigt råder full storm på Gotland och stormen är på väg till Stockholm. Den fysiska stormen bedarrar dock strax innan den når huvudstaden.

Tysk filmtrailer för filmen Storm (2005)

Minnena som DD med Lovas hjälp lyckas återta härstammar från hans uppväxt i Vänersborg. DD förflyttas plötsligt till ett grått och folktomt Vänersborg. I den folktomma tystnaden börjar DD till en början röra sig planlöst omkring i centrum. Jakten efter människor och mening leder från Torget förbi Huvudnässkolan, biblioteket och vidare till systembolag och butiksgalleria, för att slutligen hamna i barndomshemmet.

Mardrömmens Vänersborg visar sig dock vara inte helt folktomt. Här finns ännu personer som den unge DD betedde sig mycket illa mot eller ofrivilligt hade svikit.

Filmen utspelar sig huvudsakligen i Stockholm och i skenbara småstadsidyllen Vänersborg. I filmens kommentarspår förklarar regissörerna att filmen skulle egentligen ha utspelats i Trollhättan (Björn Stein växte upp i Trollhättan), men det visade att Vänersborg fungerade bättre för filmen.

Några exempel på platser som förekommer i Stockholm är Kungsgatan och taket på Södersjukhuset. I Vänersborgs syns Stortorget, biblioteket, Huvudnässkolan och dess spektakulära aula (skolan revs 2012-13, men aulan finns kvar). I kommunen förekommer bland annat Västra Tunhems kyrka.


Om Stig Petrés hemlighet i Hallstabro och Gnesta

Om Stig Petrés hemlighet (2004) är en SvT-serie i tre delar. Regi: Harald Hamrell.

Stig Petré (Michael Nyqvist) är arvtagare till en mekanisk verkstad i Hallstabro, en liten stad  i Mälardalen. Stig är dock inte av sin faders kaliber. Fadern grundade både fabriken och den lokala fotbollsklubben Hallstabro BK. Sonen håller sakta på att driva fabriken i konkurs och hans entusiasm för att leda föreningen är måttlig.

.

Så en dag på väg till banken tillsammans med sin mycket kompetenta medarbetare, controllern Linda (Sofia Ledarp), går Stig in i väggen. Han följer motvilligt sin läkares råd att delta i en mindre samtalsgrupp som leds av terapeuten Björn (Jonas Karlsson).

Serien är huvudsakligen inspelad i Gnesta (fotbollsföreningens hemmaplan är dock inspelad i Täby kyrkby), men handlingen i serien utspelas i det fiktiva Hallstabro. Gnesta ”spelar” därmed inte sig själv som Brygge i In Bruges eller Köping i Tårtgeneralen.

Om Stig Petrés hemlighet finns tillgänglig på SvT:s Öppet arkiv.

Skolkarta Lappland, Västerbotten, Norrbotten (1954)

Landskapskartan över norra Norrland är i skala 1:700 000. Norra Norrlandskartan innefattar tre landskap och två län. Landskapen Lappland, Norrbotten och Västerbotten organiseras i de två länen Norrbottens län och Västerbottens län med residensstäderna Luleå och Umeå. Luleå är även stiftsstad.

Kartan är ritad  efter samma principer som de andra kartorna i serien. Städer markeras med röda cirklar. Sevärdheter, riksintressanta platser, befolkningar, näringsgrenar och fenomen illustreras vid städerna eller ute i naturen.

Den vida naturen i Lappland illustreras med några djurarter. De viktiga gruvorna i Malmberget och Kiruna ritas ut. Bodens fästning illustreras med ett par kanontorn.

Lapplands samiska befolkning visas som renägare norr om Kiruna och som handlande på marknaden i Lycksele.

Kartan skiljer sig från de andra landskapskartorna genom att platser utanför de illustrerade landskapen markeras. Både Narvik i Norge och Tornio i Finland får vara med. Narvik är en mycket viktig utskeppningshamn för den svenska järnmalmen. Tornio utgör en del i ”dubbelstaden” Haparanda-Tornio och kan troligen hänvisas till under en diskussion om godtyckligheten i hur riksgränsen drogs mellan Sverige och Finland 1809. 

Om Huskvarna i podcasten Staden

Podcasten Staden är en lång serie av program av Dan Hallemar och Håkan Forsell. Vissa program är mer övergripande och handlar om olika aspekter och egenskaper hos städer mer generellt. Andra program är fokuserade på enskilda städer. 

Det aktuella programmet finns inbäddat längst ner i denna bloggpost, men det bör helst höras och läsas på sin ursprungliga plats: 98 Huskvarna – Fabriken och tingens ordning

Podcasten Staden ställer ofta övergripande och tankeväckande frågor om städer och urbanitet, så det var med en stor dos nyfikenhet som Resepraktikans reporter slog sig ner i soffan för att höra på ett program om grannstaden Huskvarna.

Det blev ett digert avsnitt med ett huvudfokus på den relation som växer fram mellan en stad och den fabrik eller bruk som staden kan tacka för sin egen existens. Huskvarna med k får tacka Husqvarna med q för sin existens, men Husqvarna med q skulle inte kunna överleva och utvecklas utan ett nära samarbete med Huskvarna med k.

I programmet tas ett delvis ”Nils Holgerssonskt” perspektiv på den gamla bruksorten Huskvarna och samhällets intrikata och sammanflätade relation till bruket/ industrin Husqvarna och dess ofta progressivt tänkande ledning. 

Hallemar & Forsell studerar det utbildningsprojekt som leddes av den närmast mytologiska disponenten Wilhelm Tham på Husqvarnafabriken och den nytänkande folkskolläraren Alfred Dalin. Dessa herrar stod bland annat för åsikten att skolväsendet skulle byggas på att alla, oberoende av social ställning, skulle få en likvärdig basutbildning.

Dalin var även intresserad av att svenska barn skulle få en god kunskap om den svenska geografin. Han igångsatte ett projekt som lyckades övertala Selma Lagerlöf till att skriva en geografisk sagobok för svensk skolungdom. Resultatet blev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907).

Dalins progressivitet var dock mer sträng än frihetlig, vilket visade sig när han krävde att få ändra texten i Lagerlöfs avsnitt om Huskvarna. Nils Holgersson betraktade Huskvarna från gåsryggen med ett särskilt fokus på Dalins egen skola. Lagerlöf beskrev en frihetlig glädje hos barnen när de skrattande sprang ut på skolgården. Dalin insisterade på att barnens sorti från skolan skulle ändras till att de gick samlat ut i raka led. För Dalin innebar kanske en progressiv skolplan inte automatiskt ett bejakande av frisläppt livsglädje.

Dessa barns skolgång vävs samman med en sentida elev på samma skola, journalisten Negra Efendić, och hennes första skoldag som kommunplacerat flyktingbarn från Jugoslavien i början på 1990-talet. Hon fick uppleva en mycket fientlig ”välkomsthälsning” när någon satte upp främlingsfientliga klistermärken på hennes skåp.

En intressant psykologisk parallell mellan staden och företaget, som inte tas upp i podcasten, men som kan observeras hos Huskvarna och Husqvarna, är hur de på 1970-talet förlorade stora delar av sin frihet när de slukades av större aktörer.

Huskvarna svaldes av storebror Jönköping vid kommunsammanslagningen 1971. Husqvarna AB uppköptes av storebror Electrolux 1978. Extra bittert (enligt en utställningstext på Husqvarna museum) för Husqvarna var att Electrolux efter uppköpet avyttrade värdefulla delar av Husqvarna för att betala av de lån som de tagit för att kunna köpa företaget.

Som kompensation för  sin förlorade kommunala självständighet fick Huskvarnas gamla stadshus kvarstå som stadshus, men nu för Jönköpings storkommun. Denna ära att få husera kommunens stadshus kvarstod även efter att stadshuset och biblioteket flyttade till ett nybygge några hundra meter bort. Detta bygge invigdes 2018.

Flytten medförde möjligen viss bitterhet hos en del lokalpatriotiska Huskvarnabor när de såg att den av kommunen konstruerade färgkoden inte gällde det nya stadshuset. Kommunen hade infört en färgkod för att särskilja/ profilera de olika städerna som ingår i storkommunen Jönköping. Gränna kännetecknades av svart, Jönköping med grönt och Huskvarna var vinrött (inte orange som är Husqvarnas företagsfärg).

Bilden är hämtad från Jnytts artikel om stadsfärger, som länkas längre ner på sidan. Jnytt har i sin tur hämtat bilden från Jönköpings kommun.

Färgkänsliga Huskvarnabor kunde konstatera under byggets gång att det inte togs geografiska hänsyn till färgvalet. Stadshusets fönster, dörrar och andra delar är i Jönköpingsgrönt och inte i Huskvarnarött. Den demonstrativa grönheten i byggnaden visade möjligen att det är trots allt Jönköping som bestämmer i storkommunen, oberoende av var nu stadshuset rent fysiskt är beläget.

Läs mer om Jönköpings kommuns färgkoder i en artikel i Jnytt.


Turistbyrån i Värmekyrkan i Norrköping lades ner 2018

Resepraktikan besökte den trevliga turistbyrån i Värmekyrkan under sommaren 2018. Det visade sig senare att det skedde under turistbyråns sista veckor.

Med förändrade vanor för informationsinhämtande hos den moderna turisten ansåg kommunen att det var överflödigt med en central, kommunal turistinformation. Kontoret sålde mest biljetter till evenemang och olika typer av parkeringstillstånd.

Turistbyrån ersätts med den nya erans mer uppsökande turistinformerande genom så kallade InfoPoints på strategiska lägen där turisterna befinner sig. För de turister som inte befinner sig vid eller uppsöker informationspunkterna finns möjlighet att fråga någon av de 17 informatörerna på det nyöppnade kontaktcentret i förvaltningshuset Rosen på Trädgårdsgatan.

Det framfördes en del kritik mot nedläggningsbeslutet, men beslutet låg fast.

Äta, sova, köpa i Vänersborg och annorstädes

En tumregel för webbprojekt – och för de flesta andra projekt – är att man bör begränsa sig och inte ge sig på något med för bred ansats. Gapar man för stort finns risken att man mister hela stycket och projektet kollapsar av utmattning eller oöverskådligt kaos.

Resepraktikan byggs upp kring olika typer av sevärdheter från gamla ruiner till utsiktspunkter, från tingshus till riksträd.

Utifrån risken att beskrivningarna över städer och andra samhällen blir för plottriga, men även dess motsats av att inte vara heltäckande, har Resepraktikan tidigare endast ytterst sällan beskrivit platser som är kopplade till platser för övernattningar och måltider.

Det är ofta svårt att hålla sig uppdaterad med de ofta snabba förändringar som sker i dessa branscher. Vidare finns det många bra tjänster och sajter som är specialiserade på att ge god information och relevanta recensioner.. 

På längre sikt kan Resepraktikan  samarbeta med webbtjänster inom övernattnings- och restaurangnäringarna. Det skulle även kunna ligga i Resepraktikans besökares intresse att få information om olika typer av affärsverksamheter som butiker och affärer.

Det är för tidigt för Resepraktikan att systematiskt börja presentera platser inom kategorier som äta, övernatta och köpa, men ibland är ett café, pensionat eller restaurang även en viktig plats för en stads historia eller karaktär. Butiker kan överföra värden som ”lokalfärg” utöver sin roll som en plats där man kan köpa varor.

Resepraktikan kommer därmed att presentera något fler platser från kategorierna äta, sova och köpa än tidigare.

Ett exempel på att en restaurang kan bidra med specifik lokalfärg mer än att vara en plats att äta på är Pizzeria Lilla Paris i Vänersborg. Pizzerian hade kunnat heta Milano, Rimini eller något annat italiensktklingande, men i Vänersborg är det en god idé att namnge en pizzeria efter Vänersborgs smeknamn Lilla Paris.

Pizzerian blir en sevärdhet utöver sin egentliga verksamhet.