Podcasten Staden är en lång serie av program av Dan Hallemar och Håkan Forsell. Vissa program är mer övergripande och handlar om olika aspekter och egenskaper hos städer mer generellt. Andra program är fokuserade på enskilda städer. 

Det aktuella programmet finns inbäddat längst ner i denna bloggpost, men det bör helst höras och läsas på sin ursprungliga plats: 98 Huskvarna – Fabriken och tingens ordning

Podcasten Staden ställer ofta övergripande och tankeväckande frågor om städer och urbanitet, så det var med en stor dos nyfikenhet som Resepraktikans reporter slog sig ner i soffan för att höra på ett program om grannstaden Huskvarna.

Det blev ett digert avsnitt med ett huvudfokus på den relation som växer fram mellan en stad och den fabrik eller bruk som staden kan tacka för sin egen existens. Huskvarna med k får tacka Husqvarna med q för sin existens, men Husqvarna med q skulle inte kunna överleva och utvecklas utan ett nära samarbete med Huskvarna med k.

I programmet tas ett delvis ”Nils Holgerssonskt” perspektiv på den gamla bruksorten Huskvarna och samhällets intrikata och sammanflätade relation till bruket/ industrin Husqvarna och dess ofta progressivt tänkande ledning. 

Hallemar & Forsell studerar det utbildningsprojekt som leddes av den närmast mytologiska disponenten Wilhelm Tham på Husqvarnafabriken och den nytänkande folkskolläraren Alfred Dalin. Dessa herrar stod bland annat för åsikten att skolväsendet skulle byggas på att alla, oberoende av social ställning, skulle få en likvärdig basutbildning.

Dalin var även intresserad av att svenska barn skulle få en god kunskap om den svenska geografin. Han igångsatte ett projekt som lyckades övertala Selma Lagerlöf till att skriva en geografisk sagobok för svensk skolungdom. Resultatet blev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907).

Dalins progressivitet var dock mer sträng än frihetlig, vilket visade sig när han krävde att få ändra texten i Lagerlöfs avsnitt om Huskvarna. Nils Holgersson betraktade Huskvarna från gåsryggen med ett särskilt fokus på Dalins egen skola. Lagerlöf beskrev en frihetlig glädje hos barnen när de skrattande sprang ut på skolgården. Dalin insisterade på att barnens sorti från skolan skulle ändras till att de gick samlat ut i raka led. För Dalin innebar kanske en progressiv skolplan inte automatiskt ett bejakande av frisläppt livsglädje.

Dessa barns skolgång vävs samman med en sentida elev på samma skola, journalisten Negra Efendić, och hennes första skoldag som kommunplacerat flyktingbarn från Jugoslavien i början på 1990-talet. Hon fick uppleva en mycket fientlig ”välkomsthälsning” när någon satte upp främlingsfientliga klistermärken på hennes skåp.

En intressant psykologisk parallell mellan staden och företaget, som inte tas upp i podcasten, men som kan observeras hos Huskvarna och Husqvarna, är hur de på 1970-talet förlorade stora delar av sin frihet när de slukades av större aktörer.

Huskvarna svaldes av storebror Jönköping vid kommunsammanslagningen 1971. Husqvarna AB uppköptes av storebror Electrolux 1978. Extra bittert (enligt en utställningstext på Husqvarna museum) för Husqvarna var att Electrolux efter uppköpet avyttrade värdefulla delar av Husqvarna för att betala av de lån som de tagit för att kunna köpa företaget.

Som kompensation för  sin förlorade kommunala självständighet fick Huskvarnas gamla stadshus kvarstå som stadshus, men nu för Jönköpings storkommun. Denna ära att få husera kommunens stadshus kvarstod även efter att stadshuset och biblioteket flyttade till ett nybygge några hundra meter bort. Detta bygge invigdes 2018.

Flytten medförde möjligen viss bitterhet hos en del lokalpatriotiska Huskvarnabor när de såg att den av kommunen konstruerade färgkoden inte gällde det nya stadshuset. Kommunen hade infört en färgkod för att särskilja/ profilera de olika städerna som ingår i storkommunen Jönköping. Gränna kännetecknades av svart, Jönköping med grönt och Huskvarna var vinrött (inte orange som är Husqvarnas företagsfärg).

Bilden är hämtad från Jnytts artikel om stadsfärger, som länkas längre ner på sidan. Jnytt har i sin tur hämtat bilden från Jönköpings kommun.

Färgkänsliga Huskvarnabor kunde konstatera under byggets gång att det inte togs geografiska hänsyn till färgvalet. Stadshusets fönster, dörrar och andra delar är i Jönköpingsgrönt och inte i Huskvarnarött. Den demonstrativa grönheten i byggnaden visade möjligen att det är trots allt Jönköping som bestämmer i storkommunen, oberoende av var nu stadshuset rent fysiskt är beläget.

Läs mer om Jönköpings kommuns färgkoder i en artikel i Jnytt.