En av de trevligaste aspekterna med att strosa omkring på en loppis eller secondhandbutik är att ett enstaka föremål kan öppna upp en helt ny värld. Detta hände Resepraktikans reporter vid ett besök på Erikshjälpen i Linköping i november 2018.

Resepraktikan letade specifikt efter svenska souvenirer för att kunna presentera dessa på det nystartade Instagramkontot Souvenirs of Sweden. Souvenirletarens blick svepte över de olika borden fullproppade med allsköns prydnadsföremål och bordsporslin; den svepande blicken stannade till vid en mugg – en färgglad mugg av det slaget att den troligen inte var en souvenir från en svensk plats.

Visserligen gällde sökandet primärt svenska souvenirer, men den här muggen såg mycket trevlig ut så den plockades upp. Som väntat var koppen centraleuropeisk, tysk, från en plats som reportern aldrig hört talas om. Staden låg vid Rhen-Herne-kanalen och hade det fantasieggande namnet Castrop-Rauxel!

Engelskspråkig informationsfilm (1986) om Castrop-Rauxel. Staden befinner sig i stor förändring efter den sista kolgruvan stängts 1983. Staden får dock nya företagsetableringar, som till exempel Volvos tyska personbilscenter. 16.53 minuter in i filmen visas en stor parkeringsplats med fabriksnya 240-bilar!

Efter en kort tvekan slog reportern till och köpte muggen för åtta kronor. Muggen var inte svensk, men den var mycket trevligt dekorerad och reportern ville gärna veta mer om Castrop-Rauxel och stadens sevärdheter.

Hemma på Höglandet letade reportern upp materiel som gav förklaringar till den färgglada teckningen samt bakgrunden till stadsnamnet.

Lutheranska kyrkan, Ryttarstatyn och slottet Bladenhorst

Castrop-Rauxel är en ganska modern stad i förbundslandet Nordrhein-Westfalen som kan tacka industrialiseringen och områdets kolfyndigheter för sin tillkomst. Den viktigaste gruvan startades av irländaren William Thomas Mulvany (1806-1885) och han gav den det keltiska namnet Erin.

Mulvany bidrog även till att grunda den på sin tid berömda hästkapplöpningen med hinderbana i Castrop. Med avbrott under första och andra världskriget hölls tävlingarna till 1970. Banområdet finns kvar och minnet av eran hålls även levande med ryttarstatyn och brunnen på marknadstorget.

Ruhrområdet är tättbebyggt och på 1920-talet inkorporerades ett antal mindre kommuner med Castrop. 1926 skapades den nya storkommunen Castrop-Rauxel. Storkommunen har sedan dess varit kluven av intressekonflikter mellan norra och södra delen av staden med en fragmenterad stadsstyrelse.

För att effektivisera den kommunala byråkratin och skapa en bredare ”vi-känsla” för storkommunen anlitade Castrop-Rauxel ingen mindre än den danske arkitekten Arne Jacobsen. Han ritade ett område centralt i kommunen som innehåller bland annat ett nytt rådhus och en kongresshall. Byggnaderna fick ett distinkt utseende med backhoppningstornsliknande tak. Området färdigställdes under 1970- och 80-talen.


Europa- och Kongresshallarna med ”backhoppningstorntak”.  Arkitekt Arne Jacobsen.

Bilden ovan: Av Raenmaen – Eget verk, CC BY-SA 3.0, Länk

Med svenska mått mätt är Castrop-Rauxel ingen liten stad med omkring 75 000 invånare, men i Ruhrområdet smälter kommunen samman med större grannar i närheten som Dortmund. De ibland oklara gränserna mellan städerna har inneburit att regionplanerare och strateger myntat konceptet ”Ruhr – en stad av städer”. En invånare i Castrop-Rauxel kan då identifiera sig som en av fem miljoner Ruhrbor.

Länkar:

Lämna en komentar

Kommentera