Norrköping är sedan lång tid en av Sveriges viktigaste hamnstäder. Verksamheten har dock hindrats av den besvärliga inseglingen genom Bråviken.

Idén om att gräva en kanal genom Lindön har funnits i hundratals år, men det var först på 1900-talet som idén realiserades genom kanalbygget (invigd 1962).

Vid bygget testades nya, framgångsrika sprängningsmetoder. Särskilt känd är den enorma sprängningen den  19 maj 1959. Denna dag sprängdes 56 ton dynamit, fördelat på 12 500 kapslar i 4750 borrhål (källa).

Den nya kanalen kunde trafikeras av större fartyg. Tidigare tilläts fartyg upp till sju meters djup. Nu tilläts fartyg upp till nio meter. Kanalen är 2 kilometer lång. Infartsleden förkortades med 5,5 kilometer.

Kanalen fick inte den stora betydelse som man hade räknat med. En ny djupare hamn byggdes på Hanholmen norr om kanalen.

Resepraktikan vandrade en delsträcka på Lindösidan i juli 2018. Promenaden är markerad med svart på den interaktiva kartan. Sträckan var mycket varierad. Från utloppet i Bråviken gick först en gång- och cykelstig fram till en hundrastgård.

Lindökanalen hundrastgård

Därefter gick en stig parallellt med kanalen. Gången var avgränsad från vägen av en skogsridå. Vid kanalen fanns en del klippor som gav fina filmmöjligheter. Videon togs ungefär vid nålen i kartan.

Därefter kom man ut längs några fotbollsplaner, där gräset läts växa fritt.

Efter fotbollsplanerna och några mycket bärrika hallonsnår ändrade landskapet karaktär till att stigen gick i en skog och därefter – fortfarande i skogen – till ett övergivet industriområde med gamla järnvägsspår ner till kanalen. Efter ytterligare hundra meter, ute på ett fält, tog det tvärstopp vid en gammal varning-för-kabel-skylt. Bakom buskaget fanns en industritomt som ledde hela vägen ner till kanalen.

Stigen längs Lindökanalen tar slut i buskaget bakom kabelskylten.