Karlskoga kyrka

Karlskoga kyrka

Karlskogatrakten var glest befolkat när Karl IX år 1586 beslöt att det skulle byggas en kyrka vid Möckelns bodar. En liten kyrka (nuvarande sakristian) stod färdig i början på 1600-talet.

Kyrkan byggdes successivt ut under 1600- och 1700-talet. Kyrkan fick sitt nuvarande  yttre utseende efter att den byggts ut med korsarmar i början på 1700-talen.. Invändigt målades äldre målningar över med vit färg 1774. Målningarna togs åter fram vid en renovering 1946-47.

Likt de flesta andra kyrkor har det genomförts större renoveringar för att rätta till skador, men även för att höja standarden i kyrkobyggnaden. El har dragits in, centralvärme installerats osv.

Vid Resepraktikans besök arbetade en elfirma med att installera ett  brandlarm. En församlingsanställd informerade Resepraktikans reporter:  Började det  tjuta var det ingen fara på taket. Det var bara de olika larmen som testades.

Selma Lagerlöf konfirmerades i kyrkan.

 

Korsberga i Vetlanda kommun

Korsberga i Vetlanda kommun

Filmen består av kortare betraktelser av byggnader i Korsberga och det finns en outtalad och obesvarad fråga om samhällets hus är lika gediget byggda som på 1700-talet. I filmen skymtar Korsberga kyrka som hastigast.

Läs mer om kyrkan och titta på interiören på Kyrkokartan. Länk längre ner på sidan. Där kan man bland annat läsa om en nedsänkt sten med ett inristat kors utanför kyrkan. Kanske har samhället fått sitt namn från denna sten?

Så är inte fallet enligt andra ”Namnet har sannolikt sin upprinnelse i den naturbildade korsspricka, som alltjämt kan ses strax öster om kyrkan, som med stor sannorlikhet var en forntida hednisk offerplats.”

Nuvarande kyrkan togs i bruk 1856.

Kristinehamns kyrka

Kristinehamns kyrka

Kristinehamns vackra kyrka bjuder på ett slags synvilla. Kyrkan är stor, för värmländska  förhållanden mycket stor, men tornen matchar inte riktigt huvudbyggnadens storlek, utan håller sig till en något mindre skala. Hur det kom sig att tornen inte är i samma skala som övriga kyrkan tycks inte vara helt fastställt.

Resepraktikan hade turen att få en visning av en av församlingens anställda, vilket ledde till fördjupade insikter om turerna kring själva bygget och de olika ombyggnaderna sedan Carl Georg Brunius (1792-1869) hade ritat en helt ny kyrka. Den gamla och märkbart lägre träkyrkan revs för att ge plats till den nya, katedralliknande nygotiska kyrkan.

Som så ofta blev bygget mycket dyrare än beräknat och det tog församlingen femtio år innan den sista skulden hade betalats. Bygget tog även avsevärd tid (1847–1858) då den stora byggnaden placerades på gammal sjöbotten med medföljande problem.

En del inventarier som altaruppsats och predikstol sparades från gamla kyrkan, men Brunius tillät inte att de i sin brokighet skulle störa hans stilrena gotiska byggnad  med nytillverkad, harmonisk inredning. Den gamla inredningen har dock kommit till sin rätt i kyrkan efter senare ombyggnader och renoveringar.

Församlingshemmet ligger på andra sidan Östra Staketgatan, vid hörnet av Nya Kyrkogatan.

Lannaskede gamla kyrka

Månen och Venus 190102

Lannaskede gamla kyrka utanför Landsbro är byggd kring 1150 i samma stil som de andra Njudungskyrkorna i trakten. Kyrkan är utvändigt dekorerad i rennässansstil. Huvudingången består av en baldakinportal. 

Trots byggandet av en nyare gemensam kyrka blev Lannaskede kyrka aldrig en ödekyrka som gamla kyrkan i Myresjö. Klockstapeln är från 1937.

Linköping S:t Lars kyrka

Linköping S:t Lars kyrka

Sankt Lars kyrka var förr den kringliggande landsbygdens kyrka i Linköping. Nuvarande kyrkan har växt fram ur en stenkyrka där endast tornet finns kvar. Vid utgrävningar har man funnit att det tidigare funnits en stavkyrka på samma plats.

Tornet är mycket kraftigt byggt. Murarna är så tjocka att det varit möjligt att bygga trapporna inuti själva murarna.

Kyrkan byggdes på osäker grund och har genom tiderna drabbats av sättningar och förskjutningar. Detta var ett av skälen till att ett helt nytt långhus byggdes kring sekelskiftet 1800. Då höjdes även tornet ett våningsplan. Några fönster i tornet murades igen.

Sättningsproblemen kvarstod och först vid en omfattande renovering 1956-57 kunde kyrkans grund stabiliseras. Vid renoveringen 56-57 fick kyrkan delvis ny interiör skapad av Erik Lundberg.

En större renovering genomfördes även 2016, då kyrkan bland annat gjordes mer tillgänglig för rörelsehindrade.

Linköpings domkyrka

Linköpings domkyrka

Medeltidens domkyrkor och katedraler tog ofta flera hundra år att färdigställa. I Linköping brukar man räkna med 300 år tills det nuvarande långhuset stod klart. Under en så lång byggperiod kom olika delar av kyrkan att byggas efter olika stilideal. Detta kan bland annat ses längs en av ytterväggarna där en lång rad av blindarkader i rundbågig romansk stil följs av ett par arkader i spetsbågig gotisk stil. På drygt trehundra år hade en mindre kyrka med möjlig förebild i Vreta klosterkyrka växt till att bli näst Uppsala Sveriges största kyrkobyggnad. Den äldsta domkyrkan i Linköping hamnade innanför murarna i kyrkans slutgiltiga utförande.

Domkyrkan färdigställdes år 1500 under biskopen Henrik Tidemanssons sista år, men då hade inte finansieringen av ett ståtligt koppartak lösts än. Det var först under biskop Brasks tid som, med till stor del Brasks egna resurser, ett koppartak kom på plats. Under 1500-talet brann kyrkan under två år: 1546 samt under Nordiska sjuårskriget då Linköpingsborna år 1567 brände ner sin egen stad för att bjuda de danska fienderna den brända jordens taktik.

Domkyrkan fick sitt första kyrktorn 1756 då ett torn ritat av Carl Hårleman stod färdigt. Tornet utsattes för en hel del kritik för att vara för litet i förhållande till det stora långhuset. Kyrkan fick sitt nuvarande storslagna torn vid en ombyggnad i mitten av 1880-talet då kyrkan renoverades under ledning av Helgo Zettervall.

Även på 1900-talet har kyrkan genomgått för en del förändringar. Mest kritik, men även beröm har den modernistiska kristusmålningen av Henrik Sørensen (1882-1962) fått sedan hans altartavla stod klar 1936. På 1960-taletet renoverades kyrkotaket som åter fick ett koppartak. Då byggdes även de små tornen ovanför koret upp igen. De hade avlägsnats på 1700-talet.

Resepraktikan har genom åren gärna besökt domkyrkan när någon reporter har haft vägarna förbi. Kraftigt intryck av kyrkan får man när besöket sker i samband med en orgelkonsert. Då lever kyrkan upp på ett sätt som är svårt att föreställa sig när man i lugn och ro under en vardag strosar omkring en kvart eller så och tittar på någon av de sevärdheter som finns i kyrkan. Det är en mäktig känsla av att kunna följa hur en sakta sjunkande sommarsol lyser genom de väldiga fönsterna – samtidigt som man både bildligt och bokstavlig trycks tillbaka en bit av den väldiga orgelmatta som kommer forsande längs något av kyrkans sidoskepp.

Lönsboda Örkeneds kyrka

Örkeneds kyrka Lönsboda

Örkeneds kyrka uppfördes 1786–1790 i gustaviansk stil. Alla vapenföra män i socknen kommenderades till bygget. Kyrkan ersatte en träkyrka som låg något söder om den nuvarande byggnaden.

Inne i kyrkan finns en inskrift ovanför sakristian som berättar om bygget:

Måns Olsson och Nils Billing murade, Måns och Siunne Holmgren timrade täkte och inredde denna kyrka på 7½ månad. Församlingen skänkte allt trävirket, framförde sten och murbruk och gjorde 4860 daqsverk

Citatet hämtat från Örkeneds församlings hemsida

Enligt ritningarna som togs fram av Carl Fredrik Adelcrantz med biträde av O. S. Tempelman visar att kyrkan planerades för möjligheten att byggas ut som korskyrka.

Den uppseendeväckande tornhuven fick kopparplåt redan 1790. Övriga kyrkan hade spåntak fram till 1930-talet då beläggningen byttes ut till koppar.

Myresjö gamla kyrka

Månen och Venus 190102

Myresjö gamla kyrka byggdes som de andra Njudungskyrkorna under 1100-talet. På grund av den stora befolkningstillväxten under 1800-talet byggdes en ny kyrka och gamla kyrkan förföll till öde kyrka. På 1920-talet genomfördes en omfattande renovering och kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Klockstapeln tillkom vid renoveringen.

Vid en av kyrkportarna finns en inmurad runsten. Det finns även en runsten inne i kyrkan.

Norra Ljunga kyrka

Månen och Venus 190102

Norra Ljunga ligger längs häradsvägen mellan Vrigstad och Sävsjö. Kyrkan skiljer sig från de andra Njudungskyrkorna genom att den har kvar sitt medeltida torn (byggt kring år 1200). Kyrklockorna är dock tunga och hänger i en klockstapel från 1950-talet.

Kyrkan är känd för sin interiör med målningar av bland andra häradsmålaren Pehr Hörberg. Hörberg bodde under 14 år i Norra Ljunga socken. Tyvärr brann en del av inredningen upp under en brand 1977.

Nässjö gamla kyrka

Nässjö gamla kyrka

Nässjö gamla kyrka ersatte år 1791 en äldre kyrka från 1100-talet, som hade legat på samma plats. Södra stambanan kom dock att flytta socknens centrum några kilometer söderut. Där anlades Nässjö stationssamhälle, som med tiden kom att bli en egen stad.

Det byggdes en ny kyrka i stationssamhället. Nässjö nya kyrka stod klar 1909 och den drygt hundraåriga kyrkan hamnade under ett par decennier i ett slags malpåse. Numera används kyrkan till bland annat dop och bröllop. Under sommaren flyttas några av nya kyrkans gudstjänster till gamla kyrkan.

Tidigare låg sedan 1942 den ditflyttade så kallade Klockargården vid kyrkan. Här fanns ett skolmuseum. Pastoratet gav dock bort byggnaden på Blocket och huset lär ha flyttats till Ösjöfors. Skolmuseet återgick till Bälaryd.

På andra sidan vägen finns ett minnesmonument över Nässjös första skola. Av skolan finns endast grunden kvar, men det av Nässjöpojkarna resta monumentet (1942) berättar historien för besökaren om skolan och dess välgörare. På monumentet finns två porträtt av initiativtagaren Anders Sjölin (17??-1842) och den mångårigt verksamme skolläraren Carl Daniel Peterson (1825-1925).

Osby kyrka

Osby kyrka

Osby kyrka är en av två kyrkor inom Osby-Visseltofta församling. Kyrkans äldsta delar uppfördes ursprungligen på 1100- eller 1200-talet. Under 1700-talet växte befolkningen och större delen av kyrkan revs på 1800-talet för att ge plats åt ett nytt långskepp (koret och absiden bevarades). Den förstorade kyrkan samt kyrkotornet invigdes 1834.

Kyrkan och församlingen är kanske mest känd för kyrkoherden Gunnar Rosendal (1897-1988). Fader Gunnar var verksam i Osby mellan åren 1933 och 1962. I samband med 100-års dagen av Fader Gunnars födelse restes en staty på Östra Järnvägsgatan utförd av Karel Becvar. 

Statyn finns på järnvägssidan av Östra Järnvägsgatan mellan stationen och Jenvägen.

Glasmålningarna i kyrkan är gjorda av Yngve Lundström (1925). De föreställer Jesu dop i Jordanfloden och Jesu uppståndelse.

Ravlunda kyrka

Ravlunda kyrka

Rav betyder bärnsten och det har spolats upp bärnsten på stranden nedanför kyrkan.

Den store berättaren Fritiof Nilsson Piraten är begravd på kyrkogården i Ravlunda. På hans gravsten står inskrivet: Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.

Skåne Tranås

Skåne Tranås

Skåne Tranås var en mötesplats redan på diligensens tid.

Medeltidskyrkan, som besöktes av Linné, revs och ersattes av en ny kyrka på 1880-talet och i samband med rivningen kan stänkelsekaret ha gått förlorat. 

I filmen slår Oscars klocka på Tranesgården, vilket den gör varje timme mellan 9 – 21. Namnet Oscar kommer från dåvarande ordföranden Oscar Mårtensson i Tranås Ungdomsförening. Han bidrog till att gården kom i föreningens ägo 1951.

Stockholm Uppenbarelsekyrkan

Stockholm Uppenbarelsekyrkan

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten ligger på Vallfartsberget vid Bäckvägen. Kyrkan byggdes i samband med att Brännkyrka församling år 1957 delades i två församlingar. Uppenbarelsekyrkan blev kyrka för den nya Hägerstens församling.

Kyrkan invigdes 1961. Johannes Olivegren var arkitekt. Ralph Bergholtz och Randi Fisher skapade de uppmärksammade glaspartierna.

Det låg tidigare en dansbana på Vallfartsberget.