Linköpings domkyrka

Linköpings domkyrka

Medeltidens domkyrkor och katedraler tog ofta flera hundra år att färdigställa. I Linköping brukar man räkna med 300 år tills det nuvarande långhuset stod klart. Under en så lång byggperiod kom olika delar av kyrkan att byggas efter olika stilideal. Detta kan bland annat ses längs en av ytterväggarna där en lång rad av blindarkader i rundbågig romansk stil följs av ett par arkader i spetsbågig gotisk stil. På drygt trehundra år hade en mindre kyrka med möjlig förebild i Vreta klosterkyrka växt till att bli näst Uppsala Sveriges största kyrkobyggnad. Den äldsta domkyrkan i Linköping hamnade innanför murarna i kyrkans slutgiltiga utförande.

Domkyrkan färdigställdes år 1500 under biskopen Henrik Tidemanssons sista år, men då hade inte finansieringen av ett ståtligt koppartak lösts än. Det var först under biskop Brasks tid som, med till stor del Brasks egna resurser, ett koppartak kom på plats. Under 1500-talet brann kyrkan under två år: 1546 samt under Nordiska sjuårskriget då Linköpingsborna år 1567 brände ner sin egen stad för att bjuda de danska fienderna den brända jordens taktik.

Domkyrkan fick sitt första kyrktorn 1756 då ett torn ritat av Carl Hårleman stod färdigt. Tornet utsattes för en hel del kritik för att vara för litet i förhållande till det stora långhuset. Kyrkan fick sitt nuvarande storslagna torn vid en ombyggnad i mitten av 1880-talet då kyrkan renoverades under ledning av Helgo Zettervall.

Även på 1900-talet har kyrkan genomgått för en del förändringar. Mest kritik, men även beröm har den modernistiska kristusmålningen av Henrik Sørensen (1882-1962) fått sedan hans altartavla stod klar 1936. På 1960-taletet renoverades kyrkotaket som åter fick ett koppartak. Då byggdes även de små tornen ovanför koret upp igen. De hade avlägsnats på 1700-talet.

Resepraktikan har genom åren gärna besökt domkyrkan när någon reporter har haft vägarna förbi. Kraftigt intryck av kyrkan får man när besöket sker i samband med en orgelkonsert. Då lever kyrkan upp på ett sätt som är svårt att föreställa sig när man i lugn och ro under en vardag strosar omkring en kvart eller så och tittar på någon av de sevärdheter som finns i kyrkan. Det är en mäktig känsla av att kunna följa hur en sakta sjunkande sommarsol lyser genom de väldiga fönsterna – samtidigt som man både bildligt och bokstavlig trycks tillbaka en bit av den väldiga orgelmatta som kommer forsande längs något av kyrkans sidoskepp.

Lönsboda Örkeneds kyrka

Örkeneds kyrka Lönsboda

Örkeneds kyrka uppfördes 1786–1790 i gustaviansk stil. Alla vapenföra män i socknen kommenderades till bygget. Kyrkan ersatte en träkyrka som låg något söder om den nuvarande byggnaden.

Inne i kyrkan finns en inskrift ovanför sakristian som berättar om bygget:

Måns Olsson och Nils Billing murade, Måns och Siunne Holmgren timrade täkte och inredde denna kyrka på 7½ månad. Församlingen skänkte allt trävirket, framförde sten och murbruk och gjorde 4860 daqsverk

Citatet hämtat från Örkeneds församlings hemsida

Enligt ritningarna som togs fram av Carl Fredrik Adelcrantz med biträde av O. S. Tempelman visar att kyrkan planerades för möjligheten att byggas ut som korskyrka.

Den uppseendeväckande tornhuven fick kopparplåt redan 1790. Övriga kyrkan hade spåntak fram till 1930-talet då beläggningen byttes ut till koppar.

Nässjö gamla kyrka

Nässjö gamla kyrka

Nässjö gamla kyrka ersatte år 1791 en äldre kyrka från 1100-talet, som hade legat på samma plats. Södra stambanan kom dock att flytta socknens centrum några kilometer söderut. Där anlades Nässjö stationssamhälle, som med tiden kom att bli en egen stad.

Det byggdes en ny kyrka i stationssamhället. Nässjö nya kyrka stod klar 1909 och den drygt hundraåriga kyrkan hamnade under ett par decennier i ett slags malpåse. Numera används kyrkan till bland annat dop och bröllop. Under sommaren flyttas några av nya kyrkans gudstjänster till gamla kyrkan.

Tidigare låg sedan 1942 den ditflyttade så kallade Klockargården vid kyrkan. Här fanns ett skolmuseum. Pastoratet gav dock bort byggnaden på Blocket och huset lär ha flyttats till Ösjöfors. Skolmuseet återgick till Bälaryd.

På andra sidan vägen finns ett minnesmonument över Nässjös första skola. Av skolan finns endast grunden kvar, men det av Nässjöpojkarna resta monumentet (1942) berättar historien för besökaren om skolan och dess välgörare. På monumentet finns två porträtt av initiativtagaren Anders Sjölin (17??-1842) och den mångårigt verksamme skolläraren Carl Daniel Peterson (1825-1925).

Osby kyrka

Osby kyrka

Osby kyrka är en av två kyrkor inom Osby-Visseltofta församling. Kyrkans äldsta delar uppfördes ursprungligen på 1100- eller 1200-talet. Under 1700-talet växte befolkningen och större delen av kyrkan revs på 1800-talet för att ge plats åt ett nytt långskepp (koret och absiden bevarades). Den förstorade kyrkan samt kyrkotornet invigdes 1834.

Kyrkan och församlingen är kanske mest känd för kyrkoherden Gunnar Rosendal (1897-1988). Fader Gunnar var verksam i Osby mellan åren 1933 och 1962. I samband med 100-års dagen av Fader Gunnars födelse restes en staty på Östra Järnvägsgatan utförd av Karel Becvar. 

Statyn finns på järnvägssidan av Östra Järnvägsgatan mellan stationen och Jenvägen.

Glasmålningarna i kyrkan är gjorda av Yngve Lundström (1925). De föreställer Jesu dop i Jordanfloden och Jesu uppståndelse.

Ravlunda kyrka

Ravlunda kyrka

Rav betyder bärnsten och det har spolats upp bärnsten på stranden nedanför kyrkan.

Den store berättaren Fritiof Nilsson Piraten är begravd på kyrkogården i Ravlunda. På hans gravsten står inskrivet: Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.

Skåne Tranås

Skåne Tranås

Skåne Tranås var en mötesplats redan på diligensens tid.

Medeltidskyrkan, som besöktes av Linné, revs och ersattes av en ny kyrka på 1880-talet och i samband med rivningen kan stänkelsekaret ha gått förlorat. 

I filmen slår Oscars klocka på Tranesgården, vilket den gör varje timme mellan 9 – 21. Namnet Oscar kommer från dåvarande ordföranden Oscar Mårtensson i Tranås Ungdomsförening. Han bidrog till att gården kom i föreningens ägo 1951.

Stockholm Uppenbarelsekyrkan

Stockholm Uppenbarelsekyrkan

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten ligger på Vallfartsberget vid Bäckvägen. Kyrkan byggdes i samband med att Brännkyrka församling år 1957 delades i två församlingar. Uppenbarelsekyrkan blev kyrka för den nya Hägerstens församling.

Kyrkan invigdes 1961. Johannes Olivegren var arkitekt. Ralph Bergholtz och Randi Fisher skapade de uppmärksammade glaspartierna.

Det låg tidigare en dansbana på Vallfartsberget.

Utö kyrka

Utö kyrka

När folkmängden på Utö ökade under gruvverksamhetens storhetstid på 1800-talet byggdes det en ny kyrka bekostad av Utö Grufwebolag. Arkitekten J.F. Åbom anlitades och kyrkan med sitt vackra läge vid Kyrkviken invigdes 1850. Stilen är nyklassicistisk. Intressant är att stenar från gruvan användes till bygget av grundmurarna. Byggnaden är i trä och taket är klätt med kopparplåt.

Orgeln från 1745 är unik och har restaurerats i omgångar. Urprungligen byggdes den som ett 8-stämmigt positiv för den holländska reformerta kyrkan, som höll till i van der Nootska palatset på Södermalm i Stockholm. Den sattes upp i Utö kyrka 1850.

Vallsjö nya kyrka

Likt många andra socknar under 1800-talets kraftiga befolkningsökning ställdes invånarna i bygden inför frågan om de skulle bygga en ny kyrka. och skulle den gamla kyrkan i så fall rivas eller stå kvar.

I Vallsjö drog dessa diskussioner ut på tiden och i takt med att det närliggande Sävsjö växte blev frågan allt mer akut. Sävsjö stationssamhälle anlades vid stambanan vid gränsen mellan Norra Ljunga socken och Vallsjö socken. Båda dessa kyrkor låg flera kilometer från det nya samhället.

efter årslånga diskussioner kunde till sist avtal skrivas med de olika ägarna av Eksjö Hofgård och bygget av en ny och ståtlig kyrka kunde ta fart. Kyrka byggdes 1890-91 efter ritningar av Gustaf Petterson.

Beräkningar visade att det skulle bli billigare att bygga kyrkan av granitblock än av tegel. Lämplig granit fanns strax om kyrkan och ett stenbrott anlades. Blocken transporterades med oxar till lämplig plats, där sedan blocken lyftes på plats.

Tyvärr byggdes kyrkan på ett sätt att den redan kom att dras med kraftiga fuktproblem. 8fukten kröp igenom fogar och granitblock) så kyrkan har sedan invigningen 1895 genomgått omfattande renoveringar där rötskadat tre har fått bytas ut.

Västervik S:t Petri kyrka

Västervik Sankt Petri kyrka

Sankt Petri kyrka ritades av Adolf Emil Melander som även ritat Västerviks station. Kyrkan invigdes 1905 och utgjorde ett komplement samt ersättning till gamla kyrkan Sankta Gertrud. På andra sidan Båtsmansgatan ligger församlingshemmet.

Det ovanliga järnvägsspåret med tre skenor, med möjlighet att köra båd normalspåriga och smalspåriga tåg, passerar kyrkan på väg in till Västerviks station.

Västervik S:ta Gertruds kyrka

Sankta Gertruds kyrka Västervik

Sankta Gertruds kyrka började att uppföras efter att staden flyttats från Gamleby till nuvarande plats 1433. Kyrkan har därefter växt fram (och förstörts) under århundradena. I samband med att nya kyrkan blev klar förlorade S:ta Gertrud för en tid sin funktion som kyrka, men är numera åter en kyrka inom Västerviks församling. 

I kyrkan finns tre konungar. Två världsliga och en andlig: Gustav II Adolf, Karl XII och Jesus Kristus.

Västra Sallerups kyrka

Västra Sallerups kyrka var nära att rivas i början på 1890-talet. Anledningen var att församlingen hade byggt en ny och större kyrka i det snabbväxande Eslöv. Församlingen hade fått tillstånd att riva gamla kyrkan, men när den nya kyrkan stod klar 1891 så ångrade man sig och lät den gamla kyrkan stå kvar som ödekyrka. Värdefulla inventarier som dopfunt och predikstol flyttades till nya kyrkan.

Inredningen återbördades till gamla kyrkan när denna efter omfattande renoveringar återinvigdes 1953. Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet. Tornet är troligen från 1400-talet. En större ombyggnad genomfördes 1751.

Åmåls kyrka

Åmåls kyrka

Åmåls kyrka ritades i nyklassisk stil av P W Palmrot 1794. Efter en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Gustaf Clason i nära samarbete med konstnären Olle Hjortzberg omvandlades interiören till ett kyrkorum från  1930-talet. Hjortzberg målade förutom altartavlan ”På vandring mot den heliga staden” 22 andra motiv i kyrkan.

Andra sevärdheter i kyrkan är dopfunten från 1200-talet som tidigare har stått i Åmåls gamla kyrka. Den står till höger om altaret. Änglarna i koret är skulpterade av Britta Nerman. Altaruppsatsen och krucifixet är signerade  Sigurd Persson.