Almesåkra kyrka och sockenstuga

Almesåkra kyrka

Almesåkra kyrka ligger vid den fordom viktiga landsvägen mellan Jönköping och Kalmar. Med järnvägarna skapades helt nya rese- och transportmönster.  Även marknaden förlorade sin betydelse och flyttade.

Dagens kyrka stod färdig 1870 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Kyrkan ersatte en liten träkyrka från 1600-talet.  På platsen har det troligen funnits kyrkor tillbaka till 1200-talet, möjligen ännu längre.

På andra sidan vägen vid Almesåkrasjön ligger den gamla sockenstugan. Stugan ägs numera av Almesåkra hembygdsförening.

 

Aneby fornminne och Elis Sandberg-byst

Vid järnvägsövergången ellan gamla stationen och nya resecentrat finns det en del att titta på för den forn- och kulturhistoriskt intresserade.

Vid övergången finns en en stor sten kring vilken det har legat en grav från från järnåldern. Stenen har dock flyttats hit från originalplatsen. Höglandets fornminnesförening har även placerat en liten informationsskylt vid stenen.

Vid stenen finns en minibyst av den berömde ”THX-doktorn” Elis Sandberg. Veterinären. Bysten är rest av THX-patientförening sedan kommunen upplåtit mark.

Sandberg gjorde en upptäckt om sambandet mellan storleken på körteln thymus och en individs immunförsvar. Sandberg tolkade detta att om man injicerade Thymus extrakt,THX, skulle immunförsvaret bli väsentligt förstärkt.

Sandbergs verksamhet fick stor betydelse för Anebys ekonomi, då de talrika gästerna behövde kost och logi under sina vistelser. Sammanlagt behandlades ungefär 150 000 personer fram tills institutets nedläggning år 2000. Viss verksamhet med THX bedrivs ännu i Tyskland.

Myndigheterna såg inte med blida ögon på Sandbergs verksamhet och det ledde till rättsprocesser bland annat vid Norra Vedbo härads tingshus i Tranås.

Aneby Mejeriet Second Hand

Aneby vapen: By Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1439881

Pingst-Missionens Utvecklingssamarbete, PMU, som driver loppisen Mejeriet, verkar för bland annat kvinnor i Kongo och Bangladesh.

Lokalerna byggdes på 1910-talet för en mekanisk verkstad, men redan på 20-talet bedrevs under disponenten Oscar Jeppssons ledning ett framgångsrikt mejeri här.

Tiden som mejeri gör sig ofta påmint i lokalerna som numera innehåller allt från kläder till böcker till samlartallrikar.

Barsebäcks kärnkraftverk

Barsebäcks kärnkraftverk

Barsebäck är mest känt för sitt numera nedlagda kärnkraftverk (reaktor 1 stängdes 1999 och reaktor 2 stängdes 2005). Det var tillåtet att filma kraftverket från parkeringen.

Den inledande panoreringen överblickar ersättningsenergi och stannar till vid ett vindkraftverk strax till höger om vägskyltarna i filmens början. Det skånska landskapet är fullt av vindkraftverk.

På Linnés tid var det slottet som var av störst intresse i området.

Filmens Linnécitat om två adelsryttare ställs i kontrast till de två avyttrade reaktorblocken, vars skorstenar kan ses som resta lansar.

Bengtsfors EKA-parken

Dalslands kanal Bengtsfors

Intill Dalslands kanal i Bengtsfors har man efter flera års intensiv sanering byggt upp EKA-parken med miljörum bestående av utomhusutställning om omvandlingen av industriområdet till park. På terrasser mot kanalen kan man sitta och titta på passerande båtar. Det finns också en miniatyrkanal, där man kan öppna och stänga slussportar och låta en liten båt färdas längs kanalen.

På platsen hade den unge ingenjören Johan Rudolf Liljeqvist (1855-1930) planer på att utnyttja fallhöjden till att starta ett kraftverk och en industrianläggning. I brist på eget kapital skrev han till Alfred Nobel som fick förtroende för Liljeqvist och projektet kom igång. Kraftverkets turbiner kördes igång 1897 och produktion av bland annat nymodigheten el för trefasdrift. Flera industrier startades här genom åren. Efter nedläggningen behövde området saneras från bland annat kvicksilver och dioxiner. Detta  var landets största saneringsprojekt åren 2006-2008 och kostade 260 miljoner kronor.

Stor var Liljeqvists förvåning när han fick meddelande om att han tillsammans med Alfred Nobels nära vän Ragnar Sohlman var utsedd att verkställa Nobels testamente.

Portvaktstugan in till EKA, Liljeqvists Elektrotekniska Aktiebolag är flyttad till Gammelgården uppe på Majberget.

 

Blomstergården Eringsboda

Blomstergården

Det ösregnar utanför Blomstergården, några kilometer väster om Eringsboda i norra Blekinge, denna märkligt varma vår 2018. Sedan 2014 möts dessvärre besökaren av stängda grindar. Två gånger tidigare har läget sett illa ut, men räddats av entusiaster som arbetat i grundaren Verner Svenssons anda.

Verner Svensson (1901-1990) och hans hustru Annie tog ett lån och köpte 1929 gården i Eringsboda socken som skulle utvecklas till Blomstergården. De kom från Ljuders härad i Småland, men fick inte lån för att starta ett liv som jordbrukare i hembygden. Lån fick de istället för ett jordbruk i Blekinge. Paret och deras barn slet hårt för att odla upp marken och under 1930-talet belönades de med flera priser för sitt arbete.

Samtidigt med det dagliga arbetet på gården genomförde paret även en vision om en fantasifull trädgård – en trädgård som inte liknade någon annan. På fyrtiotalet började trädgården bli känd och oinbjudna gäster från när och fjärran ville ta sig en titt på härligheten.

Efter att först ha värjt sig mot tanken på att ta inträde tog Verner till sig idén och öppnade trädgården för besökare. Blomstergården invigdes officiellt 1949 och utvecklades till en stor turismsuccé. Under guldåldern 1955-75 besöktes parken årligen av mellan 200 000 och 300 000 besökare.

Förhållandet till myndigheterna var inte de bästa. Efter ett antal bakslag, som en stängning av en ny museidel av brandsäkerhetsskäl, fick Verner nog och stängde parken. Nu fick det gå som det gick och parken gick in i en period av förfall.

Förfallet upphörde med Verner Svenssons död 1990. Då fick Blomstergården nya ägare, Karl-Gunnar och Ulla Widén, som tog tag i återställandet med liv och lust. Redan året därpå kunde parken öppna igen i sin forna glans.

Besökssiffrorna nådde inte upp till guldålderns nivåer, men som bäst besöktes anläggningen årligen av 70 000 – 80 000 personer. I slutet av 90-talet vände dock besökssiffrorna brant nedåt till cirka 30 000. Med så låga siffror var det inte möjligt att behålla någon lönsamhet. Paret Widén såg sig efter köpare. Ronneby kommun var kallsinnig, men 2008 kunde paret Anna och Holger Hvenfeldt berätta att de övertagit anläggningen.

Trädgården öppnade åter 2010 efter två års intensivt renoverande. Tyvärr kunde Hvenfeldts på grund av sjukdom inte utveckla det påbörjade arbetet. Parken stängdes därmed 2014.

Enligt uppgift är anläggningen till salu. Med rätt köpare kan parken på 50 000 kvadratmeter förhoppningsvis öppnas igen till alla trädgårdsälskares glädje.

Borås övre

Borås övre

Borås övre (öfwre) byggdes när järnvägen kom till Borås 1863 med Borås-Herrljunga Järnväg (BHJ). Arkitekt var Claes Adelsköld. Spårvidden var den för svenska förhållanden ovanliga 1217 mm (4,1 fot).

När Borås knöts samman med omvärlden med fler tåglinjer samlades dessa normalspåriga järnvägar vid det mer expansionsmöjliga Borås nedre. Inte ens en utbyggnad av BHJ till normalspår i slutet på 1890-talet kunde stoppa Borås övre från att förlora sitt inflytande till Borås nedre.

När Borås nedre år 1930 omvandlades till Borås Centralstation förpassades Borås övre till att bli en hållplats för lokaltåg. Sista tåget stannade vid hållplatsen 1968.

Därefter började stationen förfalla, men lyckades undgå rivning trots sitt skamfilade skick.

Vinden vände för Borås övre på 2000-talet när den köptes upp av Micael Barrstrand som genomförde en varsam renovering 2007-2009. Borås Öfwre Station är numera högkvarter för Barrstrands Hydria Group.

Resepraktikan fotograferade stationen 2012. Sedan dess har det byggts hus på parkeringsplatsen.


Bryggaren & Spötorget, Västervik

Bryggaren Västervik

En viktig del av Västerviks kulturliv som stadsbiblioteket och visarkivet finns samlat i huskomplexet Bryggaren. Tidigare låg det ett bryggeri vid det då trekantiga torget. 

Bryggeriet revs 1962 och i dess ställe kom Bryggaren, som ursprungligen även var ett Folkets hus. Kommunen tog över teater- och konferensverksamheten 1997. Riksteatern framför sina föreställningar på Bryggaren.

Bräkne-Hoby tingshuset och Arkivcentrum

Bräkne-Hoby tingsgården

Bräkne-Hoby har varit tingsplats för Bräkne härad sedan urminnes tider. Denna tradition bröts när tingshuset brann ner 1782. Då beslöts det att tillsammans med Lister härad bygga ett gemensamt tingshus i Karlshamn. Detta projekt varade endast i tio år, då huset i Karlshamn brann upp 1792. Häraderna beslöt sig för att bygga separata tingshus.

Det dröjde ända till 1802 innan ett nytt tingshus stod klart i Hoby. Under mellantiden var domstolen verksam i Hobys gästgivaregård. Gården hade brunnit ned samtidigt som tingshuset 1782, men ett nytt värdshus hade byggts upp strax efteråt.

Tingshuset byggdes slutligen upp som en tingsgård där häradshövdingen även kunde bedriva jordbruk på ägorna.

Domstolens verksamhet upphörde 1949 då tingsstället flyttade till rådhuset i Karlshamn och drygt ett decennium senare till ett nybyggt tingshus.

Blekinge bildningsförbund flyttade in i lokalerna 1956. Under de följande decennierna bedrevs en omfattande kulturverksamhet med bland annat föreställningar och konserter. Bildningsförbundet lämnade lokalerna 2001. Ronneby kommun köpte tingsgården från landstinget 2008. Byggnaderna omvandlades till dagisverksamhet.

Beslutet att omvandla lokalerna till ett daghem påverkade en annan plan för tingsgården om att samordna olika arkiv i Blekinge. Blekingearkivet fanns sedan tidigare i en separat byggnad. Arkivsamordningsplanerna kunde dock genomföras genom ett nybygge av Arkivcentrum på 2010-talet. Det nya arkivcentrumet invigdes 2015.

Framför tingsgården står en milsten.

Bräknebygdens kulturhus

Bräknebygdens kulturhus

Bräknebygdens kulturhus byggdes ursprungligen som kommunalhus för Bräkne-Hoby landskommun 1910. I huset fanns även telegraf och sparbank.

Telegraf och bankkontor har förlorat sin betydelse till internet och mobiltelefoner. Bräkne-Hoby upphörde som självständig kommun redan 1967. Senare fanns skolkontor och bibliotek i huset.

2014 fick biblioteket maka lite på sig då Bräknebygdens kulturhus skapades på initiativ av föreningen Bygd i samverkan. I kulturhuset finns även plats för utställningar och andra organisationer. I huset finns en mindre avdelning med turisminformation.

Eksjö garnison

Eksjö garnison

Eksjö har sedan länge varit en av de starkaste garnisonsorterna i Sverige. Staden har trots de stora nedläggningarna av förband lyckats behålla något av den militära närvaron. I 12:s kaserner avvecklades på 1990-talet och även regementet har lagts ner. Det andra regementet Ing 2 finns dock kvar i sina kaserner som de tog över när Smålands husarregemente avvecklades 1937.

På andra sidan rondellen verkar ännu Eksjö soldathem. Vid rondellen finns ett minnesmonument från mer försvarsmaktspositiva tider: En gratulationsskulptur från Eksjö kommun till Ing 2 när det uppgraderas till regemente 1963.

Eksjö stadshuset

Eksjö stadshus

Huset byggdes ursprungligen 1846 som skola. Verksamheten flyttade på 1910-talet när Östanåskolan stod färdig. Efter att ha använts för olika ändamål byggdes fastigheten om till Stadshus (1930) efter ritningar av Klas Thörnborg. Kommunens administrationsbyggnad finns på andra sidan Södra Kyrkogatan.

Vid ingången finns ett skylt med kommunens vänorter. 2015 är vänorterna följande: Neusäss (Tyskland), Schneverdingen (Tyskland), Barlinek (Polen), Ærø (Danmark).


Eksjö tingsrätt

Eksjö var länge tingsplats både för Eksjö stad och det omkringliggande Södra Vedbo härad. Häradet hade haft tingsplats i Eksjö, men det var först 1875 som ett för ändamålet specialiserat tingshus färdigställdes vid Tingshusgatan. Lokalerna blev snart för små och ett nytt tingshus (nuvarande tingsrätten) stod klart 1960, ritat av arkitektfirman Åkerlund. John Åkerlund bidrog till att fastställa häradsvapnet på fasaden. Förlagan var från 1558.

Rådhusrätten stod husvill efter den stora branden 1856. Ett nytt rådhus stod klart 1862. Rådhuset är numera Stadshotell. Rådhusrätten drogs in 1940 och Eksjö blev en del av Södra Vedbo tingslag. 1948 slogs Södra och Norra Vedbo samman till en gemensam domsaga. Tingsstället i Tranås blev dock kvar även efter tingsrättsreformen och lades ner först 1991.

Eksjö tingsrätt bildades vid tingsrättsreformen av Norra och Södra Vedbo domsaga samt Njudungs domsaga. Av Njudungs tingställen lades Sävsjö ner 1971 och i Vetlanda några år senare.

Under den stora vågen av sammanslagningar av tingsrätter och domsagor i början på 2000-talet var Eksjö tingsrätts framtid hotad. Faran undanröjdes i början av 2010-talet – för den här gången. Numera tillhör Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda kommuner Eksjö tingsrätts domsaga.

Eslöv Badhusparken

Det finns inget badhus i Badhusparken mer, då det har rivits. Detta skedde 1970, samma år som det nya badhuset, Karlsrobadet invigdes.

Numera finns bland annat en lekplats i parken. Televerkets station omvandlades till ett Ungdomens hus. Huset öppnade 2002. Efter några år bytte det namn till Mötesplats 0413. 2011 flyttades verksamheten till Östergatan 23A och i samband med detta byttes namnet till Gasverket.

Vid Utflyktsveriges besök 2009 fanns i parken några konstverk som skapats från döda almar. Det ena konstverket, ”Tre träd i flöde” eller ”Standing People” av Lars Borin, invigdes 2004.

Den andra skulpturen var ett motorsågskonstverk av Sören Niklasson. Träskulpturen föreställde antingen stadens kände son, finansmannen Erik Penser eller hans far Wilhelm Penser.