Borås övre

Borås övre

Borås övre (öfwre) byggdes när järnvägen kom till Borås 1863 med Borås-Herrljunga Järnväg (BHJ). Arkitekt var Claes Adelsköld. Spårvidden var den för svenska förhållanden ovanliga 1217 mm (4,1 fot).

När Borås knöts samman med omvärlden med fler tåglinjer samlades dessa normalspåriga järnvägar vid det mer expansionsmöjliga Borås nedre. Inte ens en utbyggnad av BHJ till normalspår i slutet på 1890-talet kunde stoppa Borås övre från att förlora sitt inflytande till Borås nedre.

När Borås nedre år 1930 omvandlades till Borås Centralstation förpassades Borås övre till att bli en hållplats för lokaltåg. Sista tåget stannade vid hållplatsen 1968.

Därefter började stationen förfalla, men lyckades undgå rivning trots sitt skamfilade skick.

Vinden vände för Borås övre på 2000-talet när den köptes upp av Micael Barrstrand som genomförde en varsam renovering 2007-2009. Borås Öfwre Station är numera högkvarter för Barrstrands Hydria Group.

Resepraktikan fotograferade stationen 2012. Sedan dess har det byggts hus på parkeringsplatsen.


Hesselby järnvägsstation

Hesselby station | Av Christian Koehn (fragwürdig) - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2174416

Hesselby järnvägsstation är en gammal, nedlagd station som renoverats och fungerar numera som järnvägsmuseum och bas för museijärnvägen Föreningen Gotlandståget — Gotlands Hesselby Järnväg.

Efter andra världskriget lades järnvägstrafiken på Gotland successivt ned. År 1960 var all järnvägstrafik nedlagd. Spåren revs upp och det enda som blev kvar var några meter räls i Romakloster med ett lok och ett par vagnar som ett minnesmärke över järnvägsepoken.

Detta minnesmärke började förfalla och en förening skapades för att inte bara rädda tåget, utan även flytta det till en bättre plats. Föreningen kunde överta det gamla stationshuset i Hesselby. Militären hjälpte till med frakt av loket. Från Hesselby kunde så sakta ett återuppbyggande av järnvägsnätet på Gotland påbörjas.

Till en början byggdes endast en kortare bana med slutstation vid en berömd ek. Denna ek förblev under trettio år banans slutstation, men under 2010-talet påbörjades en kraftig utbyggnad. Tack vare förlängningen av spåret är det numera möjligt att åka med museitåget hela vägen till Roma, den stora järnvägsknuten på Gotland.

I Hesselby är det möjligt att hyra dressin. Matsäcken under en dressingar kan vara medhavd eller vara inköpt på Hesselby järnvägskafé.

Kristinehamn Nedre Station

Kristinehamn Nedre station

Kristinehamn Nedre station låg vid en av Sveriges äldsta järnvägar: Christinehamn – Sjöändans järnväg (CJ). Denna från början hästdragna järnväg, som invigdes 1850, kom att konkurrera ut den uråldriga transportvägen mellan Bergsjöns sjöända till Kristinehamn.

Sjöändan – Kristinehamn var sista etappen i ett utvecklat transportnät från olika gruvor och hyttor som forslade järn till Kristinehamn för vidare färd över Vänern och vidare över världen.

1858 gick trafiken på den 1099 mm breda smalspårjärnvägen över till lokdragna tåg.

Kristinehamn nedres stationshus stod klart 1862, men redan 1866 anlades Kristinehamns station vid Nordvästra stambanan.

1873 köptes CJ upp av Östra Wermlands Järnväg (ÖWJ). Järnvägen breddades nu till normalbredd. Mora – Vänerns Järnvägsaktiebolag  (MVJ) arrenderade ÖWJ:s banor från 1889 och övertog hela bolaget 1889. Statens järnvägar övertog 1916  i sin tur MVJ för att inkludera banan i Inlandsbanan. Kristinehamn blev en av ändpunkterna i Inlandsbanan.

Vid den gamla stationen finns ett stationsmagasin, där det på lördagarna (ej på sommaren) bedrivs loppis.  Bredvid stationen finns ett par boulebanor.

Liljeholmens station

Liljeholmens fd järnvägsstation, utsikt från Liljeholmsbron

Liljeholmens station var viktig för framväxten av Liljeholmens municipalsamhälle. Stationen låg vid Västra stambanan när trafiken inleddes 1860. Statens Järnvägar anlade en reparationsverkstad vid stationen. Den ursprungliga stationsbyggnaden ersattes av en ny byggnad i början på 1910-talet.

Stationen förlorade mycket av sin betydelse när Västra stambanan år 1928 fick en ny sträckning över den nybyggda Årstabron istället för via järnvägsbanken mellan Liljeholmen och Hornstull.

Persontrafiken lades ner och SJ flyttade underhållet till Tomteboda, men stationen förblev till en början en viktig godsstation. Liljeholmens industrier började dock gradvis läggas ner och utvecklingen accelererade under efterkrigstiden.

Stationsbyggnaden revs. 1998 revs även bangården upp och asfalterades till parkeringsplats i väntan på eventuell bebyggelse.

Kvar finns godsstationsbyggnaden (mittemot Brännkyrka landskommuns municipalbyggnad), ett ensamt industrispår till Cementa samt en del kontaktledningsstolpar.

Tvärbanan går en kortare sträcka längs järnvägens gamla sträckning, men svänger av till Liljeholmens Centrum strax innan bangårdsområdet. Trots nedläggningen av stationen har Liljeholmen behållit sin roll som en transportnod kring Liljeholmens T-banestation.