Bräkne-Hoby tingshuset och Arkivcentrum

Bräkne-Hoby tingsgården

Bräkne-Hoby har varit tingsplats för Bräkne härad sedan urminnes tider. Denna tradition bröts när tingshuset brann ner 1782. Då beslöts det att tillsammans med Lister härad bygga ett gemensamt tingshus i Karlshamn. Detta projekt varade endast i tio år, då huset i Karlshamn brann upp 1792. Häraderna beslöt sig för att bygga separata tingshus.

Det dröjde ända till 1802 innan ett nytt tingshus stod klart i Hoby. Under mellantiden var domstolen verksam i Hobys gästgivaregård. Gården hade brunnit ned samtidigt som tingshuset 1782, men ett nytt värdshus hade byggts upp strax efteråt.

Tingshuset byggdes slutligen upp som en tingsgård där häradshövdingen även kunde bedriva jordbruk på ägorna.

Domstolens verksamhet upphörde 1949 då tingsstället flyttade till rådhuset i Karlshamn och drygt ett decennium senare till ett nybyggt tingshus.

Blekinge bildningsförbund flyttade in i lokalerna 1956. Under de följande decennierna bedrevs en omfattande kulturverksamhet med bland annat föreställningar och konserter. Bildningsförbundet lämnade lokalerna 2001. Ronneby kommun köpte tingsgården från landstinget 2008. Byggnaderna omvandlades till dagisverksamhet.

Beslutet att omvandla lokalerna till ett daghem påverkade en annan plan för tingsgården om att samordna olika arkiv i Blekinge. Blekingearkivet fanns sedan tidigare i en separat byggnad. Arkivsamordningsplanerna kunde dock genomföras genom ett nybygge av Arkivcentrum på 2010-talet. Det nya arkivcentrumet invigdes 2015.

Framför tingsgården står en milsten.

Eksjö tingsrätt

Eksjö var länge tingsplats både för Eksjö stad och det omkringliggande Södra Vedbo härad. Häradet hade haft tingsplats i Eksjö, men det var först 1875 som ett för ändamålet specialiserat tingshus färdigställdes vid Tingshusgatan. Lokalerna blev snart för små och ett nytt tingshus (nuvarande tingsrätten) stod klart 1960, ritat av arkitektfirman Åkerlund. John Åkerlund bidrog till att fastställa häradsvapnet på fasaden. Förlagan var från 1558.

Rådhusrätten stod husvill efter den stora branden 1856. Ett nytt rådhus stod klart 1862. Rådhuset är numera Stadshotell. Rådhusrätten drogs in 1940 och Eksjö blev en del av Södra Vedbo tingslag. 1948 slogs Södra och Norra Vedbo samman till en gemensam domsaga. Tingsstället i Tranås blev dock kvar även efter tingsrättsreformen och lades ner först 1991.

Eksjö tingsrätt bildades vid tingsrättsreformen av Norra och Södra Vedbo domsaga samt Njudungs domsaga. Av Njudungs tingställen lades Sävsjö ner 1971 och i Vetlanda några år senare.

Under den stora vågen av sammanslagningar av tingsrätter och domsagor i början på 2000-talet var Eksjö tingsrätts framtid hotad. Faran undanröjdes i början av 2010-talet – för den här gången. Numera tillhör Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda kommuner Eksjö tingsrätts domsaga.

Hallsberg tingshuset

Hallsberg tingshuset

Hallsberg ligger i gamla Kumla härad. Tingshuset stod färdigt 1909 efter ritningar av arkitekten Lars Kellman. Hallsberg blev nu tingsställe för Kumla, Hardemo och Grimstens härader.

Tidigare hade Vretstorp varit tingsplats för för Grimsten (1600-talet –1908), Hardemo (1825-1908), Kumla (1825–1908). Kumlas tingsplats hade innan Vretstorp legat I närheten av Kumla kyrka i Blacksta (1680–1819?). Domstolen fick ökad betydelse då Sundbo härad anslöts 1928 och Edsberga härad anslöts 1948. Tingsplatserna i Askersund och Fjugesta behölls.

Vid tingsrättsreformen 1971 omvandlades domstolen till Hallsbergs tingsrätt. Tingsplatserna i Fjugesta och Askersund lades ned och verksamheten koncentrerades till Hallsberg. Tingsrättens domsaga bestod av Hallsbergs, Askersunds, Laxå och Kumla kommuner

Hallsbergs tingsrätt upplöstes 2001. Domstolens verksamhet överfördes  till Örebro tingsrätt.

 

Halmstads och Tönnersjö härads tingshus

Halmstads & Tönnersjö härads gamla tingshus

Halmstad och Tönnersjö var två härader som ursprungligen hade sina tingställen utanför Halmstad.

Tönnersjö härad hade haft tingshus i bland annat Trönninge och Rönninge, men på 1700-talet flyttade domstolen in i Halmstad.

Halmstads härad hade sitt tingställe i Kvibille till 1889 då häradet byggde ett gemensamt tingshus med Tönnersjö härad på Bredgatan. Detta tingshus invigdes 1891. Huset ritades av Halmstads stasdsarkitekt Sven Gratz.

Halmstad stad hade en egen domstol.

Verksamheten vid häradsrätten bedrevs till tingsrättsreformen då två tingsrätter i södra Halland bildades 1971: Hallands södra tingsrätt, med tingsställe i Laholm och Halmstad samt Halmstads tingsrätt, med tingsplats i Halmstad. 1975 slogs dessa tingsrätter samman till Halmstads tingsrätt.

Denna tingsrätt fick nya lokaler 1978 och samma år upphörde rättens verksamhet i tingshuset på Bredgatan.

Numera är det Socialförvaltningen som verkar i gamla tingshuset.

Hammenhög tingshus

Tingshuset Hammenhög

Tingshuset i Hammenhög är samhällets tredje sedan Skåne blev svenskt och svensk lag började tillämpas från 1683. En första byggnad stod klart 1694. Detta ersattes av en ny byggnad 1753. Det nuvarande byggdes 1881-1885 efter ritningar av Ystads stadsarkitekt Peter Boisen.

Hammenhög var tingsplats för Ingelstads och Järrestads härader. Domsagan utökades med Simrishamn när staden fick landsrätt 1944. Domsagan utökades med Kiviks och Brösarps landskommuner 1967.

Hammenhög förblev tingsplats efter tingsrättsreformen 1971 då Ingelstads och Järrestads häradsrätt ombildades till Ingelstads och Järrestads tingsrätt. 1974 döptes domstolen om till Simrishamns tingsrätt.

Tiden som domstol tog slut 1983 då verksamheten flyttade till Simrishamn. Tingshuet såldes till privatpersoner som fortfarande äger byggnaden.

Jönköping tingshuset

Månen och Venus 190102

1891 slogs tingslagen i Tveta, Vista och Mo häraders domsaga samman till ett tingslag med tingsställe i Jönköping. De tidigare tingsställena i Rogberga, Gränna och Norra Unnaryd upphörde.

Först 1908 stod ett särskilt tingshus klart i hörnet av Kapellgatan och Nygatan. Arkitekt var Lars Kellman.

År 1936 tillkom Gränna stad när rådhusrätten i Gränna lades ner. År 1971 lades större delen av Tveta, Vista och Mo domsaga samman med Jönköpings rådhusrätt till Jönköpings tingsrätt.

Tingsrätten var verksam till 1982 i det gamla tingshuset. Därefter flyttade domstolen till nybyggda lokaler vid Hovrättstorget. År 2012 gick tingsrättens flyttlass vidare till Rättscentrum.

Karlskoga kommunhus

Karlskoga Kommunhuset vid Alfred Nobels torg

Karlskoga blev stad 1940. Detta ledde till nybyggnation av kommunala och andra offentliga byggnader.

Ett kombinerat stadshus och hotell byggdes vid torget. Efter några decennier växte verksamheten och kommunhuset flyttade till två fastigheter på andra sidan Katrinedalsgatan.

Kommunen tog över hörnhuset som tidigare hade varit tingshus och polishus. Dessa verksamheter flyttade till nya byggnader väster om busstorget.

Häradsrätten hade tidigare legat i Tingshusparken, men flyttade till hörnhuset 1945. Karlskoga fick inte rådhusrätt när den blev stad. 1951 skiljdes Karlskoga från Nora domsaga och bildade egen domsaga. 1971 omvandlades häradsrätten till Karlskoga tingsrätt.

Nora kommunhus tingshuset

Nora tingshus-kommunhus

I Nora har kommunen flyttat in i det stora tingshuset. Huset fungerar som kommunens ledningscentral.

Nora fick stadsrättigheter 1643 och rådhuset fungerade som stadens domstol fram till tingsrättsreformen 1971. Landsbygden runt staden i häradet Nora och Hjulsjö bergslag hade en eget tingsställe, som var placerat i Nora.

Nora och Hjulsjö bergslag ingick under åren 1855 och 1950 i samma domsaga som Grythytte – Hällefors och Karlskoga härader. Karlskoga hade egen tingsplats i Karlskoga, men Grythytte – Hällefors lämnade sin tingsplats i Grythyttan för tillsamman med Nora och Hjulsjö bergslag bygga ett nytt tingshus som stod färdigt 1905 i Nora (nuvarande kommunhuset).

1950 skapades en ny domsaga som innefattade Nora – Hjulsjö, Linde – Rambergs, Nya Kopparbergs och Fellingsbro härader. Med tingsrättsreformen upplöstes häradsrätterna och  rådhusrätterna i Nora och Lindesberg.

Den nya tingsrätten för kommunerna i de gamla häraderna placerades i Lindesberg. Tingsrätten hade även ett tingsställe i Hällefors. Det gamla tingshuset i Nora förlorade därmed sin roll som domstol.

Norrköpings tingsrätt

Norrköpings tingsrätt

Tingsrätten i Norrköping har gradvis växt fram från tingshuset på hörnet Olai kyrkogata och Södra Promenaden. Tingshuset byggdes 1902-1904 efter ritningar av Isac Gustaf Classon. Om- och tillbyggnader skedde 1934 och 1956. En stor tillbyggnad signerad Ahrbom Kask arkitekter tillkom 1973-75.

Lösings, Bråbo, Memmings, Björkekinds och Östkinds härader byggde ett gemensamt tingshus i Norrköping 1863. 1874 slogs Bråbo och Memming samman till ett gemensamt tingslag med tingställe i Norrköping. Björkekind, Östkind och Lösings slogs samman till ett annat tingslag med tingsställe i Höckerstad på Vikbolanadet.

1904 slogs dessa tingslag och domsagor samman till Björkekinds m.fl. häraders domsaga. Tingsställe blev i det nya tingshuset vid Södra Promenaden (dvs äldsta delen av nuvarande tingsrätten).

År 1927 förenades denna domsaga med Finspånga läns domsaga. Det nya namnet blev Bråbygdens och Finspånga läns domsaga. Tingsplatserna var Norrköping respektive Hällestad (från 1948 Finspång).

1971 bildades Norrköpings tingsrätt av Norrköpings stad, Bråbygdens och Finspånga läns domsaga samt Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga Den nya tingsrätten tog över och byggde ut det gamla tingshuset.

Till Norrköpings tingsrätts domsaga hör Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner.

Sävsjö kommunalhuset

Sävsjö kommunalhus

Nuvarande Sävsjö ligger i Västra härad i Njudung. Häradets tingställe flyttades runt en del genom åren. Under 1600-talet låg det i Sävsjö by. 1694-1734 i Vrigstad; 1734 – 1908 i Komstad. Från 1908 verkade rätten i Sävsjö i det nybyggda tingshuset med ritningar av John Johnsson, Värnamo. När tingsstället flyttades från Komstad till Sävsjö såldes det gamla tingshuset, det nedmonterades och byggdes slutligen upp i Vrigstad som pensionat Granbacken. 

1934 slogs Västra och Östra Härads domsagor samman till Njudungs domsaga med två tingslag. 1948 slogs dessa samman till ett tingslag, men med två tingställen. Tingsstället i Sävsjö lades ner i samband med tingsrättsreformen 1971, då Njudungs domsaga uppgick i Eksjö tingsrätts domsaga. Tingsstället i Vetlanda lades ner några år senare.

Sävsjö blev stad 1947, men förblev under landsrätt. Sävsjö kommun bildades gradvis 1971-1974 då Sävsjö stad slogs samman med Hjälmseryds kommun samt med delar av Vrigstads kommun och delar av Bäckaby kommun.

Sävsjö kommunalhus består av två huvuddelar. Dels av tingshuset från 1908, dels av ny- och tillbyggnader från 1970-talet och framåt.

Sävsjö Kommunalhuset

Månen och Venus 190102

Nuvarande Sävsjö ligger i gamla Västra härad i Njudung. Häradets tingställe flyttades runt en del genom åren. Under 1600-talet låg det i Sävsjö by. 1694-1734 i Vrigstad; 1734 – 1908 i Komstad. Från 1908 verkade rätten i Sävsjö i det nybyggda tingshuset med ritningar av John Johnsson, Värnamo.

När tingsstället flyttades från Komstad till Sävsjö såldes det gamla tingshuset, det nedmonterades och byggdes slutligen upp i Vrigstad som pensionat Granbacken. 

1934 slogs Västra och Östra Härads domsagor samman till Njudungs domsaga med två tingslag. 1948 slogs dessa samman till ett tingslag, men med två tingställen. Tingsstället i Sävsjö lades ner i samband med tingsrättsreformen 1971, då Njudungs domsaga uppgick i Eksjö tingsrätts domsaga. Tingsstället i Vetlanda lades ner några år senare.

Sävsjö blev stad 1947, men förblev under landsrätt. Sävsjö kommun bildades gradvis 1971-1974 då Sävsjö stad slogs samman med Hjälmseryds kommun samt med delar av Vrigstads kommun och delar av Bäckaby kommun.

Sävsjö kommunalhus består av två huvuddelar. Dels av tingshuset från 1908, dels av ny- och tillbyggnader från 1970-talet och framåt.

Tranås Tingshuset Kulturskolan

Tranås tingshuset

Gamla tingshuset i Tranås ligger vackert vid Svartån. Tingshuset byggdes 1910 som Norra Vedbo härads tingslag som ingick i Norra Vedbo och Södra Vedbos domsaga. Lars Kellman var arkitekt. Innan flytten till Tranås hade tingsplatsen sedan mitten av 1700-talet legat i Hullaryd i nuvarande Aneby kommun.

Domstolen överlevde tingsrättsreformen 1971 och förblev tingsställe i Eksjö tingsrätts domsaga. Tingsstället lades dock ned 1991. Numera är Tranås kulturskola verksam i byggnaden.

Vetlanda museum

Månen och Venus 190102

Vetlanda museum är ett museum framför allt för konst och lokalhistoria. Museet grundades 1970 och finns sedan 1985 i det gamla tingshuset. Tingshuset är från 1938, med ritningar av Karl Karlström och Karl Vilhelm Ottesen.

Vetlanda var tingsställe för Östra härad sedan urminnes tider. De äldsta dokumenterade tingshusen är från 1600-talet. Ett tingshus byggdes 1803 ganska nära kyrkan på Storgatan. Huset revs 1893 och ersattes av ett nytt tingshus på ungefär samma ställe. Det nyaste huset stod som sagt klart 1938. Ett par år tidigare, 1934, hade Östra och Västra Härad slagits samman som Njudungs domsaga med två tingslag. Dessa slogs 1948 samman till ett tingslag. Domsagan blev en del av Eksjö tingsrätts domsaga 1971. Då lade även tingsstället i Sävsjö ner, vilket följdes av tingsstället i Vetlanda ett par år senare.

Bredvid museet i Apoteksparken ligger Hantverksgården, där man kan köpa lokalt tillverkad hemslöjd samt se på olika utställningar. Man kan även hitta Konstföreningen och Riksträdet i Apoteksparken.

Västervik kommunhus & tingshus

Västerviks kommunhus

Västerviks kommunhus ligger på Fabriksgatan 21 i utkanten av Stadsparken och granne med Sofiaskolan.

Västerviks kommuns förvaltningar fick flytta ut något brådstörtat från den tidigare förvaltningsbyggnaden Nämndhuset när denna dömdes ut av ett antal skäl. I jakten på ett nytt kommunhus blev den nedlagda tingsrätten ett intressant alternativ. Byggnaden utökades med den vita byggnadskroppen och förvaltningarnas kunde flytta in i etapper i början på 2010-talet.

Häradsrätten för Tjusts domsaga stod klar 1959 i väntan på att häradsrätten skulle lämna tingshuset i Gamleby och Västervik stad skulle lämna rådhuset när Västervik förenades med Tjusts domsaga från och med 1960. År 1969 skapades Västerviks domsaga då Sevede och Tunaläns domsaga tingsplats i Vimmerby och Tjusts domsaga slogs samman.

I samband med tingsrättsreformen 1971 omvandlades rätten till Västerviks tingsrätt, vars domsaga innefattade Västerviks och Vimmerby kommuner.

Tingsrätten lades ner 2005 i samband med de stora sammanslagningarna på 00-talet. Vimmerby och Västerviks kommuner fördes över till Kalmar tingsrätts domsaga.

Åkerbo härads tingshus

Linköping vapen: Av Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2865852

Åkerbo härads tingshus byggdes 1888-89 och kom att bli tingsplats för inte bara Åkerbo härad.

Åkerbo härad hade delat tingsställe med Skärskinds härad fram till 1855 i Kumla, då Åkerbo sålde sin andel och flyttade sitt tingsställe till Linköping. Häradet delade nu tingshus, den så kallade Gyllenramska gården på Barnhemsgatan, med Hanekinds härad. 1889 stod det nya tingshuset färdigt på samma gata.

Samma år tillkom även Bankekinds härad till tingshuset. Häradet hade tidigare haft tingsplats i Fillinge på vägen mellan Linköping och Åtvidaberg.

1918 slogs Valkebo och Gullbergs härader samman till ett tingslag. Ny, gemensam tingsplats fanns vid Stora torget i Linköping. 1924 flyttade Gullbergs och Valkebos tingsplats till Barnhemsgatan.

Domstolens verksamhet avslutades i samband med tingsrättsreformen på 1970-talet. Nu upplöstes häraderna samt Linköpings stad då Linköpings tingsrätt bildades. Tingsrätten tog över rådhusrättens lokaler i väntan på att en nybyggd domstol på Apotekargatan skulle bli inflyttningsklar.

Åkerbo härads tingshus står kvar. Byggnaden har haft olika funktioner sedan 1970. 2018 invigdes huset som ett rehabboende för personer med psykisk funktionsnedsättning.