”Jörgens cykel”

Vänersborg vapen: Av EnDumEn - Egen teckning, ritat av EnDumEn, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5807760

Affärslokalen till vänster om Salong Hasse var platsen för cykelverkstan Jörgens cykel i Josef Fares film Farsan (2010).

I kommentarsspåret till DVD-utgåvan av Farsan berättar Fares och medförfattaren tillika skådespelaren Torkel Petersson en del anekdoter om lokalen och varför verkstan fick heta Jörgens cykel. Huvudpersonen i Farsan är Josef Fares egen far Jan Fares, så Torkel Petersson ville på något sätt även hedra sig egen far. Pappan heter Jörgen och därmed fick den för filmen centrala butiken detta namn.

Butikslokalen ligger i centrala Vänersborg. I början av inspelningarna misstog lokala Vänersborgsbor inspelningslokalen för att vara en riktig cykelverkstad. Enligt Petersson hade ett par personer kommit fram och visat sin uppskattning över att det äntligen började hända saker för att lyfta innerstaden igen samt att det fanns ett uppdämt  behov för en gammal, hederlig cykelverkstad.

Filmen spelades in både i Vänersborg och Trollhättan. Ett märkligt sammanträdffande är att filmteamet under filmandet upptäckte att det fanns en Jörgens cykel i Trollhättan! Denna butik är år 2018  fortfarande verksam och ligger på Österlånggatan 32.

Aneby Folkets park

Anebys industrialiserades sent, men när väl processen kom igång blev Aneby en betydelsefull industriort. Med många industriarnbeten växte även arbetarrörelsen fram och därmed uppstod ett intresse för en lokal folkpark.

Aneby Folkets park invigdes 1949 i utkanten av samhället. Parken blev granne med Furulids idrottsplats.

Aneby Folkets park lever vidare och det anordnas olika arrangemang i den fina folkparksmiljön.

Aneby fornminne och Elis Sandberg-byst

Vid järnvägsövergången ellan gamla stationen och nya resecentrat finns det en del att titta på för den forn- och kulturhistoriskt intresserade.

Vid övergången finns en en stor sten kring vilken det har legat en grav från från järnåldern. Stenen har dock flyttats hit från originalplatsen. Höglandets fornminnesförening har även placerat en liten informationsskylt vid stenen.

Vid stenen finns en minibyst av den berömde ”THX-doktorn” Elis Sandberg. Veterinären. Bysten är rest av THX-patientförening sedan kommunen upplåtit mark.

Sandberg gjorde en upptäckt om sambandet mellan storleken på körteln thymus och en individs immunförsvar. Sandberg tolkade detta att om man injicerade Thymus extrakt,THX, skulle immunförsvaret bli väsentligt förstärkt.

Sandbergs verksamhet fick stor betydelse för Anebys ekonomi, då de talrika gästerna behövde kost och logi under sina vistelser. Sammanlagt behandlades ungefär 150 000 personer fram tills institutets nedläggning år 2000. Viss verksamhet med THX bedrivs ännu i Tyskland.

Myndigheterna såg inte med blida ögon på Sandbergs verksamhet och det ledde till rättsprocesser bland annat vid Norra Vedbo härads tingshus i Tranås.

Aneby konserthus

En verklig sevärdhet i Aneby är konserthuset. Initiativtagare till att bygga ett av Sveriges första konserthus i ett samhälle med 600 invånare togs av bland annat den mångsidige Malte Liewen Stierngranath, som då bodde på barndomsgodset Stjärnhov. Vid ett möte med andra intresserade hade Liewen Stierngranath ritat ett skiss till ett konserthus.

idén mötte stort genklang och efter fem år kunde konserthuset formellt invigas. Liewen Stierngranath var utbildad ingenjör och för att färdigställa riktiga arkitektoniska ritningar fick projektet hjälp av arkitekten Johannes ”Jocke” Dahl.

Pelarna gjöts av det lokala cementgjuteriet och räfflorna mejslades in när pelarna var på plats. Som en slags betalning för sitt bidrag till bygget fick Liten Stienrgranat en femte pelare som han ställde ut i parken på Stjärnhov.

Konserthuset har drivits i olika organisationers regi. Ursprungsorganisationen hette Parkgruppen u.op.a. och sedan 2013 ägs anläggningen av Aneby kommun.

Journalisten och hembygdsforskaren Göran Engström beskriver i sin bok AP Andersson och Aneby bygget som en blandning av ett ”grekiskt tempel och en småländsk fabrik”. Vidare kan Engström berättade att Konserthuset i Stockholm med bland annat sina kolonner hade inspirerat Liewen Stierngranath hade ritats av Ivar Tengbom. Andra konserthusbyggnaden i Sverige. Endast Stockholm var före.

I huset anordnas även bioföreställningar samt jazzkonserter av Aneby Jazzklubb.

Aneby Mejeriet Second Hand

Aneby vapen: By Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1439881

Pingst-Missionens Utvecklingssamarbete, PMU, som driver loppisen Mejeriet, verkar för bland annat kvinnor i Kongo och Bangladesh.

Lokalerna byggdes på 1910-talet för en mekanisk verkstad, men redan på 20-talet bedrevs under disponenten Oscar Jeppssons ledning ett framgångsrikt mejeri här.

Tiden som mejeri gör sig ofta påmint i lokalerna som numera innehåller allt från kläder till böcker till samlartallrikar.

Aneby Svartåparken

Parken anlades i början på 1900-talet i privat regi. 1924 överlämnades parken till det dåvarande municipalsamhället.

I parken finns en byst av samhällets ”starke man” Anders Peter Andersson (1859-1931) med stor betydelse för samhällets uppkomst och tidiga utveckling. Bysten avtäcktes 1959 inför en publik på uppemot 10 000 personer. På sockeln står det: ”Han planlade vårt samhälle”.

I parken finns även en boulebana och en musikpaviljong. Parken avslutas i söder med Konserthuset.

Apladalen Värnamo

Månen och Venus 190102

Hembygdsparken Apladalen är känd från Apladalsvisan samt för betongskulpturgruppen gjord av Harry Weidmann. Berättelsen om Per och Kersti förevigades i Carl Snoilskys dikt På Värnamo marknad.

Betong är känsligt för kyla och fukt och skulpturgruppen hålls inomhus under vinterhalvåret. Figurerna var därmed inte på plats när Resepraktikan besökte parken en tidig vårdag.

Det fanns en informationstavla på platsen, där man kunde läsa om Per och Kersti.


Arbetets museum Norrköping

Arbetets museum

Arbetets museum grundades 1991 och har från början haft sin verksamhet i en sjukantig industribyggnad känd som Strykjärnet. Huset  byggdes 1916-17 för Holmens tygfabrik efter ritningar av Folke Bensow (1886-1971) .

Strykjärnet ersatte några äldre träbyggnader på Laxholmen på Holmens industriområde i Motala ström. Till en början användes lokalerna till väveri, men de  hade under årens lopp olika användningsområden. Dess roll som textilfabrik upphörde 1964.

När museet grundades hade den för sin tid ett för svenska museer ovanlig inriktning. Istället för att dokumentera verksamheten till stor del med hjälp av föremål inriktade sig museet på berättelserna om arbetslivet. Museets eldsjäl Erik Hofrén förklarar i Majgull Axelssons bok om Norrköping En stad av slott att i stället för en statisk förvaringsplats med föremål ville han bygga upp museet som ett slags  roman. Huset fylls med berättelser, berättelser som ersätts med nya utställningar/ berättelser med jämna mellanrum.

Denna inriktning för Arbeters museum tar sig  till uttryck att det finns endast en egentlig permanent utställning. Den  handlar om Elsa Carlssons yrkesliv i Strykjärnet mellan 1927 och 1964.

Arbetets museum är ett av Sveriges centralmuseer. Museet har bland annat en koordinerande roll för landets omkring 1500 arbetslivsmuseer.

 

Autoseum Simrishamn

Drakenplan utanför Autoseum Simrishamn

En Saab J35 Draken står på vakt. Autoseum öppnade 2008. Museet byggde på den år 2007 inköpta samlingen från Skoklosters Motormuseum.

Autoseum är ett konglomerat av museer. Den ursprungliga samlingen har över åren utökats med bland annat samlingar om motorsport, men även med annan inriktning: Nisse Nilsson Collection, utställning om svensk bilsport, modellflygutställningen, utställning om Stefan ”Lill-Lövis” Johansson samt Frasses och Mariannes Musikmuseum.

För de yngre finns Barnens autoseum. En stor tillbyggnad som öppnar i april 2019 är Nils-Oscar Palace i Las Vegas-stil.

Efter en tur bland uttällningar kan man köpa mat och förfriskningar på Ediths Kafé & Kakbod. Vid entrén finns Autoseums museishop Alfs leksaker.

Bengtsfors Gammelgården

Bengtsfors Gammelgården

Gammelgården ligger högt uppe på det branta Majberget, i utkanten av Bengtsfors. Utsikten gör verkligen rättvisa åt talesättet att Dalsland är ett Sverige i miniatyr med sina sjöar, berg och skogar.

Hembygdsparken är Västsveriges största friluftsmuseum. Den invigdes på midsommardagen 1929.

Byggnaderna ger en fin översikt av livet i bygden från storbondens pampiga storstuga till halmfläterskan Maja-Lenas lilla stuga.

STFs vandrarhem är inrymt i flera av friluftsmuseets byggnader.

 

 

Bengtsfors Halmens hus

Halmens hus Bengtsfors

Uppe på Majberget ligger Halmens hus som är både museum och konsthantverkscentrum. Museet rymmer en beskrivande utställning om halmhantverkets utveckling och dess betydelse för dalslänningarna.

Spännande var beskrivningen av hur konsten att fläta halmhattar kom till. Stina Gottman, en piga som arbetade i Norge, hade där träffat en sjöman  som berättade om Panamahattarna som flätades av palmbladsfibrer i Sydamerika. Tillbaka hemma behövde hon en hatt för att gå i kyrkan och så flätade hon en i halm i stället. Halmhattarna blev mycket populära och sålde bra.

I museet finns också ett utrymme för tillfälliga utställningar. Sommaren 2018 visas finskan Eija Koskis  hängande mobiler i halm. I den innehållsrika shopen kunde man köpa en byggsats i 100 delar för att tillverka en helt egen svävande halmskulptur. Koski har skapat den för att gratulera Finlands 100 år som republik.

Bengtsfors Odéon Bio & Teater

Bengtsfors Odéon Bio & Teater

IOGT:s lokalförening 2176 Klipprosen driver Odéon Bio & Teater i Bengtsfors. Bio- och teatersalongen, som ursprungligen var inredd med  blåa säten, har numera 245 stolar i röd kulör. I salen finns även en läktare med 25 platser i originalblått.

Det finns även en mindre lokal, Paletten, för konferenser och teaterföreställningar.

Resepraktikan såg vid sitt besök på Odéon Luc Bessons film Valerian and the City of a Thousand Planets. Mycket bra kvalitet på biografens ljud- och filmanläggning. Filmen var trots imponerande visuella effekter inte så bra som man hade kunnat hoppas på.

Bilburen i Skanör (SkR)

Bilburen i Skanör

Midsommarstången i Skanör byggs varje år enligt den teckning som Linné gjorde av majstången i Skanör-Falsterbo. På Axel Nelsons webbsida om Skanör jämförs 1700-tals och 1900-tals stängerna.

Skanör befann sig i mitten av 1700-talet i en nedgångsperiod; det fanns inte någon gästgivargård och det fanns inte heller några butiker.

Numera är Skanör-Falsterbo välmående och filmens biltur avslutas vid Skanörs Gästgifvaregård och det berömda övergångsstället.

Blekinge folkhögskola Bräkne-Hoby

Blekinge folkhögskola

Blekinge folkhögskola är Sveriges fjärde äldsta folkhögskola. Skolan startade ursprungligen i privat regi 1869, men sedan 1877 är Landstinget Blekinge huvudman. Skolan är politiskt och religiöst obunden.

Skolans historia kännetecknas av två faser: Först en period av omlokaliseringar i Blekinge, därefter, från 1917 en fast tillvaro i Bräkne-Hoby.

Skolan grundades 1869 i Mörrumsborg, men redan efter ett år flyttade skolan till det gamla gästgiveriet i Asarum. Gästgiveriet brann dock ner i december 1871 så det blev akut med nya lokaler. Sådana fanns vara lämpliga i Kristineberg i Asarums socken strax utanför Karlshamn. Här var skolan verksam i tretton år innan det blev dags med en flytt till Ronneby 1885.

I Ronneby fick skolan tillgång till nybyggda lokaler. Dessa byggnader var dock  inte tillräckliga för behoven för lanthushållningsutbildningen. Lämpligare lokaler borde finnas i en mer rural miljö. Ett antal potentiella platser diskuterades, men när Bräkne-Hoby kommun erbjöd en fin tomt bakom tingshuset togs beslutet att flytta till denna ort strax väster om Ronneby.

Skolan påbörjade sin verksamhet 1917 i nya, ståtliga lokaler ritade av Carl Andrén (1875-1928). Denne arkitekt hade anlitats efter det lyckade resultatet med Östra Grevie folkhögskola. Från Ronneby togs  två byggnader med på flytten:  gymnastikbyggnaden ”Rosa  huset” och vävstugan.

Folkhögskolans vackra byggnader och miljöer kunde behöva någon form av utsmyckning. Riksdagsman Lindvall bidrog med en generös donation för inköp av skulpturen Såningskvinnan  av den från bygden bördige konstnären Per Hasselberg (1850-1894).

Wittlockastugan, en båtmanstuga  bredvid huvudbyggnaden, skänktes 1922 till skolan. Stugan stod ursprungligen i Östra Hoka, Hällaryd väster om Bräkne-Hoby.

Under åren har skolans verksamhet utökats med om- och tillbyggnader på området. 1939 tillkom en ny gymnastiksal. 1954 elevhemmet Elevgården. På 1970-talet byggdes ett antal villor.
Vid infarten till skolan finns en magnifik silvergran med en uppmätt omkrets på 394 cm.

Bromölla brukshusen

Bromölla brukshusen

Brukshusen byggdes åren 1905-1907 för arbetare vid Iföverken. Till vart och ett av de 20 husen hörde en 1000 m² stor trädgård för odling och husdjur. Hushållen delade på två brunnar och en gemensam tvättstuga.

Tiden gick, husen blev omoderna och ett flertal revs. Numera finns 8 hus kvar samlade i en fredad kulturmiljö. Tre av dessa hus förvaltas av Ivetofta hembygdsförening. I två av husen drivs museiverksamhet. Ett arbetarhem (från 1920-30 talen) samt Leos lanthandel. I det tredje huset finns föreningslokaler.

Hembygdsföreningen förvaltar även hembygdsgården Tians gård.

Bromölla Tians gård

Bromölla Tians gård

Tians gård är en hembygdsgård som ligger i närheten av Bromölla station. Gården är ursprungligen från 1700-talet och den flyttades till sin nuvarande plats 1849.

Gården köptes 1940 av Iföverken för att säkra mark för eventuell expansion av fabriksverksamheten. På 1950-talet bildades en stiftelse och gården fick sitt nuvarande namn. Sedan 1994 drivs Tians gård av Ivetofta hembygdsförening i samarbete med kommunen och Tunnbyringens Folkdanslag.

Från början var gården kringbyggd, men numera finns endast två av längorna kvar. I den ena längan finns ett hembygdsmuseum.

Ivetofta hembygdsförening har även verksamhet i tre av Brukshusen i Bromölla.

Bryggaren & Spötorget, Västervik

Bryggaren Västervik

En viktig del av Västerviks kulturliv som stadsbiblioteket och visarkivet finns samlat i huskomplexet Bryggaren. Tidigare låg det ett bryggeri vid det då trekantiga torget. 

Bryggeriet revs 1962 och i dess ställe kom Bryggaren, som ursprungligen även var ett Folkets hus. Kommunen tog över teater- och konferensverksamheten 1997. Riksteatern framför sina föreställningar på Bryggaren.