Arbetets museum Norrköping

Arbetets museum

Arbetets museum grundades 1991 och har från början haft sin verksamhet i en sjukantig industribyggnad känd som Strykjärnet. Huset  byggdes 1916-17 för Holmens tygfabrik efter ritningar av Folke Bensow (1886-1971) .

Strykjärnet ersatte några äldre träbyggnader på Laxholmen på Holmens industriområde i Motala ström. Till en början användes lokalerna till väveri, men de  hade under årens lopp olika användningsområden. Dess roll som textilfabrik upphörde 1964.

När museet grundades hade den för sin tid ett för svenska museer ovanlig inriktning. Istället för att dokumentera verksamheten till stor del med hjälp av föremål inriktade sig museet på berättelserna om arbetslivet. Museets eldsjäl Erik Hofrén förklarar i Majgull Axelssons bok om Norrköping En stad av slott att i stället för en statisk förvaringsplats med föremål ville han bygga upp museet som ett slags  roman. Huset fylls med berättelser, berättelser som ersätts med nya utställningar/ berättelser med jämna mellanrum.

Denna inriktning för Arbeters museum tar sig  till uttryck att det finns endast en egentlig permanent utställning. Den  handlar om Elsa Carlssons yrkesliv i Strykjärnet mellan 1927 och 1964.

Arbetets museum är ett av Sveriges centralmuseer. Museet har bland annat en koordinerande roll för landets omkring 1500 arbetslivsmuseer.

 

Autoseum Simrishamn

Drakenplan utanför Autoseum Simrishamn

En Saab J35 Draken står på vakt. Autoseum öppnade 2008. Museet byggde på den år 2007 inköpta samlingen från Skoklosters Motormuseum.

Autoseum är ett konglomerat av museer. Den ursprungliga samlingen har över åren utökats med bland annat samlingar om motorsport, men även med annan inriktning: Nisse Nilsson Collection, utställning om svensk bilsport, modellflygutställningen, utställning om Stefan ”Lill-Lövis” Johansson samt Frasses och Mariannes Musikmuseum.

För de yngre finns Barnens autoseum. En stor tillbyggnad som öppnar i april 2019 är Nils-Oscar Palace i Las Vegas-stil.

Efter en tur bland uttällningar kan man köpa mat och förfriskningar på Ediths Kafé & Kakbod. Vid entrén finns Autoseums museishop Alfs leksaker.

Bengtsfors Halmens hus

Halmens hus Bengtsfors

Uppe på Majberget ligger Halmens hus som är både museum och konsthantverkscentrum. Museet rymmer en beskrivande utställning om halmhantverkets utveckling och dess betydelse för dalslänningarna.

Spännande var beskrivningen av hur konsten att fläta halmhattar kom till. Stina Gottman, en piga som arbetade i Norge, hade där träffat en sjöman  som berättade om Panamahattarna som flätades av palmbladsfibrer i Sydamerika. Tillbaka hemma behövde hon en hatt för att gå i kyrkan och så flätade hon en i halm i stället. Halmhattarna blev mycket populära och sålde bra.

I museet finns också ett utrymme för tillfälliga utställningar. Sommaren 2018 visas finskan Eija Koskis  hängande mobiler i halm. I den innehållsrika shopen kunde man köpa en byggsats i 100 delar för att tillverka en helt egen svävande halmskulptur. Koski har skapat den för att gratulera Finlands 100 år som republik.

Bromölla brukshusen

Bromölla brukshusen

Brukshusen byggdes åren 1905-1907 för arbetare vid Iföverken. Till vart och ett av de 20 husen hörde en 1000 m² stor trädgård för odling och husdjur. Hushållen delade på två brunnar och en gemensam tvättstuga.

Tiden gick, husen blev omoderna och ett flertal revs. Numera finns 8 hus kvar samlade i en fredad kulturmiljö. Tre av dessa hus förvaltas av Ivetofta hembygdsförening. I två av husen drivs museiverksamhet. Ett arbetarhem (från 1920-30 talen) samt Leos lanthandel. I det tredje huset finns föreningslokaler.

Hembygdsföreningen förvaltar även hembygdsgården Tians gård.

Hasse & Tage-museet Tomelilla

Hasse & Tage-museet

Hasse & Tage-museet finns i det 15 kvm stora västra tunnelhuset vid järnvägen. Adressen är Torget 14.

Museet, som tar högst 8 besökare i taget, invigdes 2006 i den västra nedgången till den gångtunnel under järnvägen som fanns då det var mer liv och rörelse på Tomelilla station.

Idén för museet utarbetades av Hasse Anderson och ägaren till de båda tunnelhusen Per-Olof Kippel. Kippel skapade Celticbaren i östra tunnelhuset 2004.

Under åren har museet utökat sin verksamhet även till det gula grannhuset.

Jönköping Fågelmuseet

Månen och Venus 190102

Regementsläkaren Herman Nyqvist (1856-1923) donerade 1913 sin fågelsamling till Stadsparkssällskapet. Ett särskilt hus byggdes för samlingen, ritad av Oskar Öberg. Samlingen har kompletterats något och består numera 1 450 exemplar av 330 arter som man kan finna i Sverige.

Utöver fågelsamlingen finns även en stor äggsamling samt fotografier.

Se fler sevärdheter i Stadsparken på utflyktsverige.se.

Jönköpings läns museum

Månen och Venus 190102

Länsmuseet öppnade 1956 i en byggnad ritad av Gustaf Lettström. Tillbyggnaden som invigdes 1992 är av Carl Nyström. Tillbyggnaden tilldelades Kasper Salin-priset.

Efter en omfattande renovering öppnade länsmuseet åter under våren 2013.

Utanför museet i museiparken fanns tidigare ett verk av Lars Vilks uppfört till 20-årsdagen av Friggeboden. Träkonstverket förföll och museet föredrog att riva framför att någon skulle skada sig i skulpturen.

Linnés Hammarby

Carl von Linné  köpte gården Hammarby år 1758. Gården som ligger ca 10 km SO om Uppsala blev familjens sommarhem. Här ute kunde Linné experimentera och odla i större skala. I kålgården odlas fortfarande grönsaker från hans tid och markerna brukas än i dag som på Linnés tid.

Hit vandrade Linné med sina studenter, medan de samlade och studerade inte bara växter utan  allt levande. Det var muntra promenader, man sjöng och musicerade,  åt frukost i det gröna och det stora antalet studenter som ville följa med gjorde övriga professorer avundsjuka. Idag har man återupptagit hans olika vandringar under namnet Linnéstigar.

Nära huvudbyggnaden ligger den kvadratiska paviljongen från 1769 som Linné använde som föreläsningssal. Där inne finns hans stol och studenternas bänkar kvar. I paviljongen förvarades också de unika samlingarna av 19 000 pressade växter, insekter, snäckor, böcker, 3 000 brev och handskrivna manus. Samlingarna såldes senare av familjen till England och finns i Linnean Societys museum i London.

Lönsboda Korgmuseum

Lönsboda Korgmuseum

Korgflätning hade i början på 1800-talet använts som terapi på fängelset i Malmö. Entreprenören Jöns Jönsson, ”Swärt-Orren”, tog dessa kunskaper med sig till Lönsboda på 1840-talet och en med tiden omfattande korgtillverkning växte fram i socknen.

Lönsboda Korgfabrik startades upp 1918, men fick omedelbart lönsamhetsproblem. Korgtillverkningen kom snart igång igen med nya ägare. Denna gång gick det bättre.

Företaget gick som bäst på 1940- och 50-talen, men på 1960-talet konkurrerades de flätade korgarna ut av det nya förpacknings- och förvaringsmaterialet plast.

Från att ha haft många anställda kom fabriken på 1970-talet att endast bestå av ägaren Olof Bengtsson själv. Till slut vred han han helt enkelt om nyckeln i låset och gick hem. Kvar blev en närmast intakt korgfabrik som Örkeneds hembygdsförening ett par år senare kunde öppna som ett korgmuseum.

Nora station & turistbyrå

Nora station med fd SJ lok E2 1046

Den moderna järnvägstrafiken födelse i Sverige brukar dateras till 1856 då allmän järnvägstrafik  mellan Nora och Örebro påbörjades. Det var två företag som delade på sträckningen: Nora Ervalla Järnväg (NEJ) och Köping – Hult Järnväg (KHJ) på sträckan Ervalla – Örebro.

1874 öppnades en bana mellan Nora och Karlskoga, med namnet Nora-Karlskoga Järnväg (NKJ). Järnvägen förlängdes till Otterbäcken vid Vänern 1876. NKJ köpte upp aktierna i NEJ redan 1885, men det var först 1905 som ett större enhetligt bolag skapades: Nora Bergslags Järnväg (NBsJ), från 1946 NBJ.

Nuvarande stationshuset byggdes under åren 1896-1898 (vissa källor hävdar att stationen invigdes 1900) efter ritningar av Stockholmsarkitekterna Ture Stenberg och Ludwig Peterson.

Under 1960-talet började det gå sämre för gruvorna i Bergslagen och därmed även för NBJ, som fick sina huvudinkomster från malmtransport till Otterbäcken.  Persontrafiken från  Nora till både Ervalla och Bofors lades ner 1966. Godstrafiken från Nora till Ervalla samt  mellan Nora och Gyttorp lades ned 1979.

Kvar fanns det mesta av spåren samt entusiaster som drev vidare traditionen av järnvägstrafik på museibasis. Föreningen Nora Bergslags Veteran-Jernväg (NBVJ) grundades 1979 och är fortfarande år 2018 mycket aktiv. Föreningens verksamhet har inneburit att stationsområdet med verkstäder och andra mindre byggnader är intakt från järnvägstrafikens storhetstid.

I stationshuset finns Nora turistbyrå och Visit Nora.

Ett par av stationens passagerarvagnar används till Nora Tåghems verksamhet.

I en egen tågvagn finns ett litet Maria Lang-museum.

 

 

Skoindustrimuseet i Kumla

Skoindustrimuseet i Kumla

Skoindustrimuseet i Kumla är ett mycket sevärt besöksmål. Museet skapades för att bevara material och minnen från den då borttynande svenska skoindustrin. Bara några decennier tidigare hade Kumla och Örebro utgjort ett av Europas starkaste skoindustrikluster.

Museet inrättades på bottenplanet i en gammal skofabrik, där det fanns en verksam skotillverkare på övervåningen. När denna fabrik gick i konkurs i mitten av 1980-talet fick museet överta hela verksamheten.

Museet fick överta en fungerande fabrik. Denna fabrik är ännu verksam, besökare kan därmed köpa nytillverkade skor. Resepraktikan tyckte särskilt om ökenkängorna och köpte med sig två par.

I den permanenta utställningsdelen finns bland annat en översikt hur en del skofabriker, som till exempel Oscaria, även byggde upp ett stort nätverk med skobutiker. Det är länge sedan Oscaria gav upp andan, men i Kopparberg finns ännu en verksam butik från Oscarias storhetstid.

Stockholm Medeltidsmuseet

Stockholm Medeltidsmuseet

Medeltidsmuseets ingång ligger under Norrbro på Helgeandsholmen. När man började gräva för ett underjordiskt garage för riksdagens ledamöter i parken framför riksdagshuset    hittade man mängder med gamla fynd från tidigare verksamheter på holmen.

Arkeologerna grävde fram många fynd från Stockholms medeltid. Grävningarna pågick under åren 1978-1981 och platsen kallades för ”Riksgropen”. Man kunde kika in genom gluggar i det omgivande planket och se hur arbetet framskred. I stället för garage blev det ett spännande museum i stället.

Medeltidsmuseet invigdes 1986 och där kan man bland mycket annat se en mur i sitt ursprungliga läge, skelett från kyrkogården och föremål som hittats i gropen och i närheten.  Det 20 meter långa Riddarholmsskeppet från senmedeltiden är ett av de märkligaste fynden som visas här.

 

Tomarps Kungsgård

Tomarps kungsgård || Av jorchr - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=988186

Tomarps Kungsgård ligger strax norr om Kvidinge. Tomarp var från 1680 översteboställe för Norra skånska kavalleriregementet och det finns en utställning om denna tid.

Norra skånska kavalleriregementet fanns till 1801, då det omorganiserades till Skånska linjedragonregementet. Från 1806 Skånska husarregementet. År 1928 slogs Skånska husarregementet, K 5, Skånska dragonregementet, K 6, och Kronprinsens husarregemente, K 7, samman och bildade ett nytt regemente, Skånska kavalleriregementet, K 2, i Helsingborg. (Källa Wikipedia)

På den permanenta utställningen saknade husaren ett huvud. Märkligt nog fanns det en annan utställning som bara bestod av huvuden.

Smådjävlarna är gjorda av keramikern Johan Thunell och de ingick i utställningen Djävlar anamma.

Uppsala Bror Hjorths hus

Bror Hjorth bodde och arbetade i byggnaden i 25 år. Konstnären önskade att hemmet och ateljén skulle bli museum efter hans död. Det färgstarka konstnärshemmet donerades av familjen till Uppsala kommun och efter en period med försöksverksamhet blev det ett permanent  museum år 1987.

En tillbyggnad ritades av arkitekt Bengt Löfberg 1995. Den används för tillfälliga utställningar och programverksamhet.

Uppsala Linnémuseet

I Uppsala kretsar mycket kring Carl von Linné.  Innan han fick sin professur i Uppsala arbetade Linné tre år som läkare i Stockholm. Det nuvarande Linnémuseet, som ligger i hörnet av Linnéträdgården längs Svarbäcksgatan, var familjen Linnés bostad under åren 1743-1778. Här höll Linné sina föreläsningar och huset blev internationellt centrum för medicinsk och naturvetenskaplig forskning under slutet av 1700-talet.

När Linné blev föreståndare för trädgården 1741 planerade han en del av trädgårdens rabatter med perenner på en sida och anueller på den andra, allt enligt sitt sexualsystems med 24 klasser. Han lät också uppföra ett nytt orangeri, som ritades av Carl Hårleman.

Vetlanda museum

Månen och Venus 190102

Vetlanda museum är ett museum framför allt för konst och lokalhistoria. Museet grundades 1970 och finns sedan 1985 i det gamla tingshuset. Tingshuset är från 1938, med ritningar av Karl Karlström och Karl Vilhelm Ottesen.

Vetlanda var tingsställe för Östra härad sedan urminnes tider. De äldsta dokumenterade tingshusen är från 1600-talet. Ett tingshus byggdes 1803 ganska nära kyrkan på Storgatan. Huset revs 1893 och ersattes av ett nytt tingshus på ungefär samma ställe. Det nyaste huset stod som sagt klart 1938. Ett par år tidigare, 1934, hade Östra och Västra Härad slagits samman som Njudungs domsaga med två tingslag. Dessa slogs 1948 samman till ett tingslag. Domsagan blev en del av Eksjö tingsrätts domsaga 1971. Då lade även tingsstället i Sävsjö ner, vilket följdes av tingsstället i Vetlanda ett par år senare.

Bredvid museet i Apoteksparken ligger Hantverksgården, där man kan köpa lokalt tillverkad hemslöjd samt se på olika utställningar. Man kan även hitta Konstföreningen och Riksträdet i Apoteksparken.

Vänersborgs Dockmuseum

Vänersborgs Dockmuseum

I Vänersborgs Dockateljé & Dockmuseum får besökarna inte bara en lektion i dockornas historia, utan även en inblick i hur ett av de få hus som överlevde den förödande branden 1834 har utvecklats över tid. Det finns en del dokumentation som gör det möjligt att följa flera av husets invånares historia.

Särskilt omtalat är husets förhållande till det gamla fängelset som ersattes 1851 av länscellfängelset. Huset på Residensgatan 2 har haft många namn efter sina ägare och hyresgäster – men även det mindre smickrande namnet ”Spöslitarhuset”. Detta namn fick huset av den skriftligt odokumenterade historien om att det funnits en anordning på husets södra gavel där fångar ibland hade fått slita spö.

En mer uppbygglig historia om förhållandet mellan huset och gamla fängelsets interner är länkad till den stora branden. Då fick fångarna hjälpa till med att skydda fängelset. Det närliggande lilla gula huset fick också många spannar vatten över sig av fångarna, vilket räddade träbyggnaden från att brinna upp.

Nuvarande hyresgästen, tillika museets och dockateljéns ägare Birgitta Peterson, genomförde en varsam renovering av det nergångna huset 1996-97. Museet öppnade efter att renoveringen var genomförd.