Aneby resecentrum

Aneby resecentrum

Aneby resecentrum ligger vid stambanan. Järnvägstrafiken invigdes 20/7 1874 på sträckan Aneby – Nässjö samt 23/11 1874 Aneby – Sommen. Sträckan Nässjö – Katrineholm betecknades ursprungligen som Östra stambanan, men sedan 1990 beskrivs hela sträckan Malmö-Katrineholm som Södra stambanan.

Stationhuset var vid invigningen 1874 ett enplanshus med vind. Vindsplanet inreddes och byggdes ut vid ett senare tillfälle.

På 1990-talet förlorade järnvägsstationen sin roll som stationsbyggnad och ett nytt resecentrum byggdes upp en bit norr om stationen. Bangården försvann och stationens perronger ligger direkt vid huvudspåren norr- och söderut. Resecentrat invigdes 1996. Hissarna till järnvägsövergången installerades 2010-2011. Resecentrumet följer ett åttkantigt formspråk likt en del andra byggnader i Aneby, som kommunhuset och Svenska kyrkans tillbyggnad.

Numera stannar inga fjärrtåg i Aneby, men det finns lokala Krösatåg mellan Jönköping/ Nässjö och Tranås. Bussförbindelser finns mot Jönköping, Tranås och Eksjö.

Vid järnvägsövergången i Järnvägsparken på den östra sidan av järnvägen mellan gamla stationen och resecentrumet finns två sevärdheter: En fornminnessten samt en byst över THX-doktorn Sandberg.

Eksjö resecentrum

Eksjö resecentrum har växt fram kring järnvägsstationen. Södra stambanan drogs väster om Eksjö så det blev det framväxande Nässjö som blev Höglandets stora järnvägsknut. Eksjö knöts snabbt till stambanan genom Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) 1869. Stationsbyggnaden ritades av Adolf Emil Melander och stod färdig 1897. Melander ritade även Västervik station i samma stil.

Eksjö var trots allt en liten järnvägsknut under närmare 40 år – tack vare Eksjö-Österbymo Järnväg (EÖJ). Den smalspåriga järnvägen (891 mm) invigdes 1915, men blev aldrig särskilt lönsam. Bolaget förstatligades 1945. Persontrafiken lades ned 1954. Godstrafiken upphörde 1968 och spåren revs upp 1969-70.

Eslövs station

Eslövs station

Eslöv kan tacka järnvägen för sin utveckling. Södra stambanan drogs genom bygden och stationen anlades 1858, men ersattes av en ny byggnad 1866. Nuvarande stationshuset, som ritades av Folke Zetterwall, är från 1914. Stationen blev en mycket viktig knutpunkt varifrån det drogs linjer till många skånska städer som ville ha anslutning till stambanan.

Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ) (1865) byggdes för att de båda hamnstäderna skulle få den åtråvärda förbindelsen till Södra stambanan. Den skånska porten mot kontinenten, Ystad, fick sin anslutning 1866 genom Ystad-Eslövs järnväg (YEJ). Drygt tio år senare öppnades linjen Eslöv – Hörby Järnväg (EHJ). 1898 som knöts Eslöv ihop med Klippan då Röstånga-Eslövs Järnväg (REJ) invigdes. Sedan tidigare fanns förbindelsen Klippan-Röstånga Järnväg (KRJ).

Banorna förstatligades på 1930- och 40-talen. Persontrafiken mellan Klippan och Eslöv upphörde 1961 och banan mellan Eslöv och Röstånga revs upp samma år. Sträckan Eslöv-Hörby lades ner 1967 och även denna bana revs ganska omgående upp.

På senare år har tågresandet fått ett uppsving och tågentusiaster kunde glädjas åt att persontrafik mellan Eslöv och Helsingborg via Marieholm och Teckomatorp återupptogs 2016!

Stationsbyggnaden är byggnadsminne sedan 1986. Ytterligare delar av stationsområdet blev byggnadsminne år 2007. Av intresse är den gång under järnvägen som binder samman perrongerna och stationen – den första av sitt slag i Sverige.

Inne på stationen finns en minnesplakett över de finska krigsbarnen som kom till Skåne. Plaketten sattes upp 2011.

Eslövs busstation ligger i anslutning till järnvägsstationen.

Götene station

Götene station

Det går inga tåg till Götene längre. 1887 invigdes smalspåriga (891 mm) Skara–Kinnekulle–Vänerns Järnväg (SKWJ). 1904 köptes företaget upp av Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ).

1949 förstatligades bolaget. Persontrafiken genom Götene lades ner 1970. Godstrafiken mellan Götene och Forshem lades ner samtidigt som persontrafiken. Sträckan Götene – Vara drevs med godstrafik till 1983.

Spåren revs upp 1985. Stationshuset, som hade byggts om i funkisstil 1942, revs troligen i mitten av 1980-talet. Numera används stationsområdet som Götenes busstation.

Högsby station

Högsby station

Det är enkelt att byta mellan tåg och buss på Högsby station då de delar samma plattform.

Högsby har haft direkt tågförbindelse till Kalmar och Berga sedan 1897 då Kalmar-Berga Järnväg (KBJ) invigdes.

Då var järnvägens spårvidd 891 mm. På 70-talet breddades spåren till normalbredd. Även banan har bytt namn. Den heter sedan 1990-talet Stångådalsbanan då det började gå direkttåg mellan Linköping och Kalmar.

För den som vill åka tåg till Oskarshamn blir det byte på Berga station.

Jönköping centralstation och resecentrum

Jönköping centralstation

Jönköpings resecentrum är ett viktigt nav för buss- och tågförbindelser.

Jönköpings centralstation började trafikeras i samband med att Södra stambanan färdigställdes mellan Falköping och Nässjö.

Den gamla stationen revs i början på 1980-talet och ersattes av den nuvarande byggnaden som ritades av Carl Nyrén (1984).

Jönköpings turistbyrå låg tidigare i resecentrum, men har flyttat.

Filmen om Jönköping i Skånska resan utspelar sig på Jönköpings resecentrum.

Kalmar Centralstation

Kalmar Centralstation

Kalmar var under lång tid en av Sveriges viktigaste städer, men dragningen av stambanorna kom att lämna sydöstra Sverige något utanför de nya ekonomiska pulsådrorna som skapades av järnvägarna.

Kalmar och de likaledes något avsides belägna grannresidensstäderna Karlskrona och Växjö insåg att om inte staten bygger järnvägar åt oss får vi bygga dem själva. Efter förhandlingar kom dessa städes att bindas samman via den nyanlagda stationen i Emmaboda. Emmaboda blev knutpunkten mellan Karlskrona- Växjö Järnväg (CVJ) samt Kalmar Järnväg (KJ) som byggdes mellan Kalmar och Emmaboda. Båda dessa linjer invigdes 1874, vilket gav både Kalmar och Karlskrona kontakt med Södra stambanan i Alvesta

Kalmar kom efter hand att bli en viktig slutpunkt för olika linjer som smalspåriga (891 mm) Kalmar-Berga Järnväg (KBJ), invigd 1897 samt via Nybro och Sävsjöström till Sävsjöström-Nässjö Järnväg (SäNJ), 1914. Kalmar fick därmed tre linjer som ledde till Nässjö: Södra Stambanan via Alvesta, via Berga till Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) samt med SäNJ.

Området söder om Kalmar kopplades samman med Kalmar-Torsås Järnväg (KTJ), 891 mm, invigd 1899.

Utöver Kalmar C fanns i Kalmar stad även stationerna Kalmar Väst och Kalmar Syd.

Tågtrafiken är fortfarande ganska livlig med direkttåg till Malmö med Öresundstågen, Göteborg med SJ via Kust till kust-banan samt Linköping via Hultsfred längs Stångåbanan (sträckan mellan Kalmar och Berga byggdes om till normal spårvidd under 1970-talet). Tågtrafiken till Torsås upphörde 1965.