Hallsberg tingshuset

Hallsberg tingshuset

Hallsberg ligger i gamla Kumla härad. Tingshuset stod färdigt 1909 efter ritningar av arkitekten Lars Kellman. Hallsberg blev nu tingsställe för Kumla, Hardemo och Grimstens härader.

Tidigare hade Vretstorp varit tingsplats för för Grimsten (1600-talet –1908), Hardemo (1825-1908), Kumla (1825–1908). Kumlas tingsplats hade innan Vretstorp legat I närheten av Kumla kyrka i Blacksta (1680–1819?). Domstolen fick ökad betydelse då Sundbo härad anslöts 1928 och Edsberga härad anslöts 1948. Tingsplatserna i Askersund och Fjugesta behölls.

Vid tingsrättsreformen 1971 omvandlades domstolen till Hallsbergs tingsrätt. Tingsplatserna i Fjugesta och Askersund lades ned och verksamheten koncentrerades till Hallsberg. Tingsrättens domsaga bestod av Hallsbergs, Askersunds, Laxå och Kumla kommuner

Hallsbergs tingsrätt upplöstes 2001. Domstolens verksamhet överfördes  till Örebro tingsrätt.

 

Hallsbergs station

Hallsbergs station

Hallsbergs station anlades redan från början som en järnvägsknut som band samman Västra stambanan och Statsbanan Hallsberg – Örebro. Västra stambanan hade påbörjats 1856. År 1862 färdigställdes hela järnvägen fram till Hallsberg från Töreboda i väster och Sparreholm i öster. Stambanan öppnades för allmän trafik 8 november samma år. Järnvägen till Örebro blev också klar 1862, men den invigdes redan 1/8.

1873 tillkom en enskild bana till Mjölby. Verksamheten drevs av Hallsberg-Motala-Mjölby-Järnväg (HMMJ). Redan från början drabbades bolaget av ekonomiska svårigheter. HMMJ köptes upp av staten 1879 och banan tillfördes det statliga järnvägsnätet.

Den ursprungliga statsbanan Hallsberg-Örebro förlängdes även norrut när en ny statlig bana mellan Frövi och Krylbo invigdes 1900. Staten köpte järnvägen mellan Örebro och Frövi, vilket innebar att en sammanhängande statsbana skapades mellan Mjölby och Krylbo.

Ursprungligen hade Hallsberg ett stationshus av trä, men den blev med allt större volymer av resenärer för liten. Stationen ersattes 1886 av en ny tegelbyggnad. Även det nya stationshuset ritades av Adolf W. Edelsvärd.

 

 

Karlskoga Alfred Nobels torg

Karlskoga Alfred Nobels torg från biblioteket

Det centrala torget i Karlskoga har namngivits efter Alfred Nobel. Han var inte verksam särskilt länge i Karlskoga (1894-96), men han hade stor betydelse för bland annat utvecklandet av stadens storindustri Bofors. Tidigare hette torget helt enkelt Torget, men den 21 oktober 1998 fick torget sitt nya namn.

Karlskoga fick stadsrättigheter 1940 och för att visa detta byggdes ett par representativa byggnader kring torget, som till exempel det kombinerade  stadshuset-hotellet (ritat av  Sune Lindström) och tingshuset-polisstation på hörnet av torget. Den växande kommunen hade ett stort behov av fler lokaler och flyttande från hotellsidan av torget till  hörntomten vid torget (och vidare längs Katrinedalsgatan).

Andra sidor vid torget ”omgestaltades” under rivnings- och ombyggnadsvågorna på 1960- och 70-talen. Komplexet där biblioteket ligger är från denna tid.

På torget finns skulpturen Morgon (1940) av Oscar Antonsson (1898-1960). Skulpturen stod innan ombyggnaden av hotellet inne på en öppen innergård. Nu är passagen igenbyggd, men med sin nya placering förblir skulpturen i Karlskogabornas blickfång.

Bilden nedan är hämtad från Riksantikvarieämbetet (Public Domain) och visar Stadshuset-hotellet innan ombyggnaden.

Karlskoga Blå kiosken

Karlskoga plåttält

Mittemot kommunhuset i Karlskoga på Katrinedalsgatan finns en kioskliknande byggnad som närmast kan beskrivas som ett randigt plåttält.

Byggnaden var tom vid Resepraktikans besök i juni 2018, men tittar men på Google gatuvys bilder från 2011 var rogers hårvård verksam i lokalen.

Med tanke på att det ligger en liten park i anslutning till plåttältet kan en rimlig gissning vara att tältet ursprungligen varit någon form av glass- eller kaffeservering .

Uppdatering: Kiosken uppfördes 1945 efter ritningar av Åke Porne. Utöver kiosk har även  turistbyrån varit verksamt i ”tältet”.

Karlskoga Boåsberget & Bofors herrgård

Karlskoga vapen: Av Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2513322

Boåsberget är ett område norr om Bofors industriområde, som har en stark koppling till detta område. På toppen av berget finns Bofors Herrgård som från slutet av 1930-talet och några decennier framåt var Bofors’ disponent- och representationsbostad.

I berget under herrgården, eller disponentvillan i folkmun, finns stora bergrum ursprungligen utsprängda för militärproduktion och lager. Numera används bergrummen enbart till lager och fastighetsvärden Booforsen presenterar i  videon nedan fantasifulla förslag till vad som kan lagras nere i berget.

Likt under andra delar i Karlskoga finns det underjordiska tunnlar mellan Boåsberget och industriområdet.

Herrgården tillhör sedan 2016, efter några år i privat ägo,  fastighetsbolaget.

Bloggen Skymningsläge har en mycket detaljerad rundvandring i bergrummen i Boåsberget. Här får man bland reda på att det i sann James Bond-anda finns en trappa och ett hisschakt som leder mellan bergrummen och disponentvillans källare.

Karlskoga busstation

Karlskoga busstation

Det går inga reguljära  persontåg till Karlskoga längre. Det var ett tag sedan. Persontrafiken försvann redan 1966 och järnvägsstationen revs 1973. Dock finns järnvägen kvar. Det går fortfarande godståg mellan Strömborg på Västra Stambanan och Bofors industriområde. Från Bofors till Nora finns också spåren kvar. De underhålls av den livskraftiga Nora Bergslags Veteran-Jernväg (NBVJ).

Järnvägstrafiken genom Karlskoga handlade inte primärt om att transportera människor mellan olika befolkningscentra, utan Nora-Karlskoga Järnväg och dess efterföljare Nora Bergslags Järnväg (NBsJ/ senare NBJ) byggdes för att malmen i Nora bergslag skulle kunna transporteras till järnbruken i Bofors och Degerfors, för att sedan som mer bearbetade produkter fraktas till hela världen från den egna hamnen Otterbäck vid Vänern.

Karlskoga ligger strategiskt  längs E 18 mellan Karlstad och Örebro. Det går busslinjer i alla vädersträck. Linje 500  går mot Karlstad med Värmlandstrafiks gula bussar. Linje 500 mot Örebro är däremot målad i Örebro länstrafiks blå färg.

Från Busstorget kommer man via en park och en parkeringsplats  ner till vägen där stationen och stationsområdet låg förr.  (Markerad  på kartan nedan med orange nål)

Vid stationen finns en rondell med tre stegrande hästar. Det är skulpturen Da Capo (1999) av konstnären Göran Persson. Skulpturen är ett minnesmärke över Karlskoga som cirkusstad – över Baptista Mijares-Schreiber (1886-1956), hennes berömda häst  Menelik, samt hennes och maken Jesús (Chuy) Mijares (1893–1955) Cirkus Mijares-Schreiber.

 

Karlskoga Ekmansdalen

Karlskoga Ekmansdalen

1869 flyttade garvaren Gustav Ekman sin verksamhet till bäckravinen som numera är en park.

Runt om ravinen växte ett hyreshusområde upp på 1940-talet. Ravinen omvandlades till park. Stora ombyggnader och restaureringar genomfördes på 1980-talet.

Bredvid det ”randiga plåttältet” har ett träd planterats 2013 av förra stadsträdgårdsmästaren Sif Eklund.

Längre in i parken finns en liten utomhusscen där det anordnas musikevenemang på somrarna.

Karlskoga fd tingsrätten

Karlskoga fd tingsrätt

1985 flyttade Karlskoga tingsrätt från torget till nybyggda lokaler väster om busstorget. Närmsta granne blev polishuset. Karlskoga kommun behövde större lokaler och tog över gamla tingsrättens lokaler vid Alfred Nobels torg.

Tingsrätten kunde fortsätta sin verksamhet till 2009 då domsagan och tingsrätten upplöstes och överfördes till Örebro tingsrätt.

Det finns inte mycket hos den moderna arkitekturen som visar att byggnaden har varit en domstolsbyggnad.  På ingångsdörren står det dock ”Karlskoga tingsrätt”.

Numera finns Möckelngymnasiet i lokalerna.

Karlskoga kommunhus

Karlskoga Kommunhuset vid Alfred Nobels torg

Karlskoga blev stad 1940. Detta ledde till nybyggnation av kommunala och andra offentliga byggnader.

Ett kombinerat stadshus och hotell byggdes vid torget. Efter några decennier växte verksamheten och kommunhuset flyttade till två fastigheter på andra sidan Katrinedalsgatan.

Kommunen tog över hörnhuset som tidigare hade varit tingshus och polishus. Dessa verksamheter flyttade till nya byggnader väster om busstorget.

Häradsrätten hade tidigare legat i Tingshusparken, men flyttade till hörnhuset 1945. Karlskoga fick inte rådhusrätt när den blev stad. 1951 skiljdes Karlskoga från Nora domsaga och bildade egen domsaga. 1971 omvandlades häradsrätten till Karlskoga tingsrätt.

Karlskoga kyrka

Karlskoga kyrka

Karlskogatrakten var glest befolkat när Karl IX år 1586 beslöt att det skulle byggas en kyrka vid Möckelns bodar. En liten kyrka (nuvarande sakristian) stod färdig i början på 1600-talet.

Kyrkan byggdes successivt ut under 1600- och 1700-talet. Kyrkan fick sitt nuvarande  yttre utseende efter att den byggts ut med korsarmar i början på 1700-talen.. Invändigt målades äldre målningar över med vit färg 1774. Målningarna togs åter fram vid en renovering 1946-47.

Likt de flesta andra kyrkor har det genomförts större renoveringar för att rätta till skador, men även för att höja standarden i kyrkobyggnaden. El har dragits in, centralvärme installerats osv.

Vid Resepraktikans besök arbetade en elfirma med att installera ett  brandlarm. En församlingsanställd informerade Resepraktikans reporter:  Började det  tjuta var det ingen fara på taket. Det var bara de olika larmen som testades.

Selma Lagerlöf konfirmerades i kyrkan.

 

Hoppa till verktygsfältet