Arbetets museum Norrköping

Arbetets museum

Arbetets museum grundades 1991 och har från början haft sin verksamhet i en sjukantig industribyggnad känd som Strykjärnet. Huset  byggdes 1916-17 för Holmens tygfabrik efter ritningar av Folke Bensow (1886-1971) .

Strykjärnet ersatte några äldre träbyggnader på Laxholmen på Holmens industriområde i Motala ström. Till en början användes lokalerna till väveri, men de  hade under årens lopp olika användningsområden. Dess roll som textilfabrik upphörde 1964.

När museet grundades hade den för sin tid ett för svenska museer ovanlig inriktning. Istället för att dokumentera verksamheten till stor del med hjälp av föremål inriktade sig museet på berättelserna om arbetslivet. Museets eldsjäl Erik Hofrén förklarar i Majgull Axelssons bok om Norrköping En stad av slott att i stället för en statisk förvaringsplats med föremål ville han bygga upp museet som ett slags  roman. Huset fylls med berättelser, berättelser som ersätts med nya utställningar/ berättelser med jämna mellanrum.

Denna inriktning för Arbeters museum tar sig  till uttryck att det finns endast en egentlig permanent utställning. Den  handlar om Elsa Carlssons yrkesliv i Strykjärnet mellan 1927 och 1964.

Arbetets museum är ett av Sveriges centralmuseer. Museet har bland annat en koordinerande roll för landets omkring 1500 arbetslivsmuseer.

 

Blåviks kyrka

Blåviks kyrka

Blåviks kyrka vid sjön Sommen invigdes 1873. I motsats till de flesta kyrkor är den orienterad i nord-sydlig riktning. Tornet, som brukar stå i väster, är här orienterad mot söder.

Altartavlan utgörs av utsikten över sjön genom de tre glasfönstren. Det enkla kyrkorummet pryds av Ragnar Perssons två målningar.

Glass i Motala (SkR)

Glass i Motala

Ett långvarigt projekt i Linnés fotspår börjar närma sig sitt slut. Då kan det vara trevligt med en belöning från glassrestaurangen Två små hus vid Göta kanals utlopp i Vättern…

Men glassrestaurangen har tyvärr lagt ner efter Resepraktikans besök. Hamnen i Motala finns som egen plats på Resepraktikan.

I Motala, liksom på andra platser under hemresan genom Östergötland, gjorde Linné endast kortare stopp, och kortare anteckningar.

Hestra (Ydre kommun)

Hestra, Ydre kommun

Den skånska resan börjar med en kort tankpaus i Hestra, Ydre kommun. Till betalning används en sedel med Linnémotiv. Detta Hestra är dock inte det Hester som Linné skriver om den fjärde maj 1749 i sin Skånska resa. Värdshuset i Hester låg vid gränsen mellan Småland och Östergötland i nuvarande Boxholms kommun.

Linné har funnits även på andra sedlar än 100-kronorsedeln. Mellan 1965 och 1990 tillverkades 50-kronorssedlar med Linnémotiv. Dessa var giltiga t.o.m. 31 december 1998.

Linné använde kvart som ett längdmått. Kvart var en förkortning av fjärdingsväg, vilket motsvarar 2672 meter. (Källa: Torgny, Ove, [1999] Linnés skånska resa: berättad 250 år senare, sid. 201)

Sedan resan har bensinstationen bytt ägare och drivs numera (våren 2019) av Fundins i Tranås. 100-kronorssedlarna med Linnémotiv blev ogiltliga efter 30 juni 2017.

Himmelstalunds hällristningar

Himmelstalunds hällristningar

Himmelstalunds hällristningsområdet består av omkring 1700 olika ristningar från bronsåldern. Hällarna har tidigare varit bebyggda av bland annat bondgårdar och andra verksamheter, men nuförtiden ligger hällarna lättillgängligt för turister och andra besökare.

För att underlätta besöken, men även för att skydda området finns olika typer av gångar som leder till och mellan hällarna.

Holmentornet Norrköping

Holmentornet Norrköping

Holmentornet utgör porten till Holmens före detta bruksområde som ingår i dagens Industrilandskapet. Tornbyggnaden kan dateras till 1629 då bottenvåningen byggdes efter ritningar av Hubert de Besche.

Byggnaden brändes delvis ner under de ryska härjningarna 1719. Huset byggdes upp igen med ett mindre torn 1735. Det nuvarande tornet stod färdigt 1750 med ritningar av Johan Georg Strubel.. Klockan är från 1735-års tillbyggnad.

Tidigare fanns Norrköpings turistbyrå i tornet, men den ligger sedan ett par år på en annan plats i Industrilandskapet.

Incidenter vid Vadstena klosterkyrka (SkR)

Vadstena klosterkyrka

Under filmandet av Klosterkyrkan irriteras filmaren av ett skränigt ljud bakifrån. Irritationskällan uppmärksammas. En luggsliten katt kommer fram till filmaren för att hälsa.

I Vadstena, liksom på andra platser under hemresan genom Östergötland, gjorde Linné endast kortare stopp, och kortare anteckningar.

Johannisborgs slottsruin Norrköping

Johannisborgs slottsruin Norrköping

Johannisborg var ett slottsbygge som igångsattes av hertig Johan (1589-1618). Tanken var att hertigen och hans hustru skulle bosätta sig i borgen, men båda dog innan borgen stod färdig 1639.

Efter drottning Kristinas tronavträde gavs hon intäkterna från borgen och Norrköping till sitt underhåll. Efter hennes död tillföll borgen staten. Underhållet på borgen var eftersatt och borgen kunde inte bjuda något motstånd mot de ryska härjningarna 1719. Borgen brändes ned tillsammans med borgen.

Borgen byggdes inte upp igen utan delar av ruinen användes som byggmaterial till andra byggen. Porttornet byggdes upp på 1930-talet.

Borgens vallar fanns kvar till 1913 då två av vallarna hamnade under SJ utbyggnad av sinverksamhet. På 1980-talet uppfördes en postterminal mellan ruinen och själva staden.

Kaktusplanteringen Norrköping

Carl Johans park, kaktusutställning

I den södra delen av Carl Johans park finns sedan 1926 Norrköpings stolthet Kaktusplanteringen. Här visas varje år en ny ny motivgrupp av uppemot 25 000 växter, till stor del kaktusar. Årets motivgrupp påbörjas i maj och efter flera veckors arbete kan den invigas i juni.

Under vintern finns kaktusarna i ett växthus. Kaktusarna härstammar från en donation från byggmästare Anders Carlsson 1910.

Linköping Erikshjälpen

Erikshjälpen Linköping

Erikshjälpen i Linköping finner man på Roxtorpsgatan 10 i den södra delen av köpstadsområdet Tornby. Resepraktikan besökte Erikshjälpen i samband med en loppis-, auktionskammar- och antikhandelsexpedition till staden.

Expeditionen tog på krafterna så det var skönt att kunna ta igen sig med en kaffe och räksmörgås, som serverades på en Rörstrand jultallrik med Dalarnamotiv.

Erikshjälpen är granne med Stadssmissionen. På andra sidan gatan syns mejeriets vågiga tak

Linköping Gamla tingsrätten

Fd tingsrätten Linköping

Byggnaden uppfördes 1972-74 för att lösa lokalproblemen för den nyligen inrättade Linköpings tingsrätt. Tingsrätten hade påbörjat sin verksamhet i rådhusrättens gamla lokaler.

Flera härader hade haft sina tingsställen i Åkerbo härads tingshus på Barnhemsgatan 4. Med tingsrättsreformen upplöstes häradsrätterna och kommunerna inom en domsaga kom att tillhöra en tingsrätt.

Kalla krigets slut och de stora förbandsnedläggningarna i Sverige frigjorde stora ytor för bland annat offentlig verksamhet. Tingsrätten flyttade 2002 ut till en nyrenoverad domstolsbyggnad det gamla regementesområdet Garnisonen.

Linköping Gamla vattentornet

Gamla vattentornet Linköping

Gamla vattentornet stod färdigt på Kanberget 1910. En fyrkantig jugendskapelse i Helsingborgstegel. Mönsterteglet kom från Hyllinge och dörröverstyckena var från Tornby kalkstensbrott i Fornåsa socken. Ritningarna var av Axel W Brunskog.

Staden växte och fick ett ökande vattenbehov. Gamla tornet räckte inte längre till och ersattes av Nya vattentornet 1958.

Tornet stod oanvänt några år, men fick en ny funktion 1988 när tornet byggdes om till bostadshus. Ritningarna till ombyggnaden stod Lars Brunskog för – dotterson till Axel W Brunskog.

Linköping Garnisonen

Garnisonen Linköping

Garnisonen är en stadsdel i Linköping som har växt fram efter Livgrenadjärregementets (I 4) och Svea artilleriregementes (A 3) nedläggning 1997. Dubbelkasernområdet uppfördes ursprungligen 1922 för de två livgrenadjärregementen som var stationerade på Malmen utanför Linköping.

1927 upplöstes de båda regementena och omorganiserades till Livgrenadjärregementet. Detta regemente använde huvudsakligen den västra delen av dubbelkasernområdet fram till nedläggningen.

Den östra delen inhyste olika verksamheter tills den åter beboddes av ett regemente genom Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) (1938-1942) som ombildades till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) (1942-1963). Regementet avvecklades och ersattes av Svea Artilleriregemente (A 3) som flyttade från Rissne på Järvafältet. Regementet verkade sedan i Linköping till 1997.

På området finns minnesstenar över Lv 2, I 4 och A 3.

Den numera civila Garnisonen har drag av ett rättscentrum då flera verksamheter utöver Linköpings tingsrätt har förlagt sin verksamhet till det gamla regementesområdet. I området finns bland annat Förvaltningsrätten i Linköping, Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.

Garnisonmuseet var verksamt till februari 2016 då det stängdes. Det är oklart vad som händer med museet och samlingarna.

Området förvaltas av Garnisonfastigheter. I länklistan längre ner på sidan finns en länk till en översiktskarta över området.

Linköping Nya vattentornet

Linköping Nya vattentornet

Linköping har växt så det knakat under 1900-talet och in på 2000-talet.

Denna folkökning satte press på vattenförsörjningen. Det gamla vattentornet kunde inte hantera den ökande vattenmängden och 1958 stod ett nytt vattentorn klart.

Tornet finns på en höjd i stadsdelen Ramshäll och kan ses från stora delar av staden. Vattentornet är därmed ett stående inslag i Linköpings skyline.

Tornet målades om 2009.

Linköping rådhuset

Linköping Rådhuset vid Stora torget

Rådhusbyggnaden vid Stora torget stod färdig 1799 och inköptes av staden som därefter bland annat inrättade domstolslokaler. Staden hade varit husvill efter att det tidigare fallfärdiga rådhuset hade brunnit ner 1700. Under det kommande seklet kom rådhuset att under lång tid ha temporära sammträdeslokaler på Linköpings slott. Byggnaden vid torget kom att förbli stadens rådhus till mitten av 1950-talet.

I byggnaden inrättades olika verksamheter. Övervåningen var domprostbostad 1804-1897. På bottenvåningen fanns stadens polisstation 1864-1945. Stadsfullmäktige sammanträdde på mellanplanet 1862-1921 innan det flyttade in i det nyrenoverade stadshuset på Storgatan.

1924-27 byggdes rådhuset om efter ritningar av Gustaf Linden.

Byggnaden blev för liten för rådhusrätten som 1956 flyttade till den så kallade Ljungstedska skolan på Kungsgatan. Med ökade lokalbehov behövdes dock lokalerna i Rådhuset igen. 1968 utökades domstolen med lokaler i den så kallade Segerdahlska villan på Klostergatan.

Med tingsrättsreformen upplöstes Linköpings rådhusrätt liksom domstolen på Barnhusgatan. Nu organiserades rättsväsendet i området under Linköpings tingsrätt. Denna tingsrätt fortsatte att arbeta i rådhusrättens lokaler (samt ytterligare lokaler i det Hägerska huset) innan en nybyggd tingsrättsbyggnad stod färdig vid Apotekaregatan.

Linköping S:t Lars kyrka

Linköping S:t Lars kyrka

Sankt Lars kyrka var förr den kringliggande landsbygdens kyrka i Linköping. Nuvarande kyrkan har växt fram ur en stenkyrka där endast tornet finns kvar. Vid utgrävningar har man funnit att det tidigare funnits en stavkyrka på samma plats.

Tornet är mycket kraftigt byggt. Murarna är så tjocka att det varit möjligt att bygga trapporna inuti själva murarna.

Kyrkan byggdes på osäker grund och har genom tiderna drabbats av sättningar och förskjutningar. Detta var ett av skälen till att ett helt nytt långhus byggdes kring sekelskiftet 1800. Då höjdes även tornet ett våningsplan. Några fönster i tornet murades igen.

Sättningsproblemen kvarstod och först vid en omfattande renovering 1956-57 kunde kyrkans grund stabiliseras. Vid renoveringen 56-57 fick kyrkan delvis ny interiör skapad av Erik Lundberg.

En större renovering genomfördes även 2016, då kyrkan bland annat gjordes mer tillgänglig för rörelsehindrade.

Linköping Stora teatern

Stora teatern Linköping

Linköping och Norrköping har genom tiderna konkurrerat med varandra, men även uppmuntrat och sporrat varandra genom konkurrensen mellan Östergötlands ledande städer. Inom kulturens område blev det uppenbart vid sekelskiftet 1900 att båda städerna ville bygga stora och ståtliga teatrar.

I Linköping hade teater under 1800-talet spelats i Assemblé- och spektakelhuset. Teatern låg på S:t Larsgatan mittemot S:t Larskyrkan. Byggnaden var sliten och 1901 revs huset. Ett ny teater i jugendstil stod färdig 1903 på Platensgatan 12. Liksom den nya teatern i Norrköping var arkitekten den kände teaterarkitekten Axel Anderberg.

Linköping fick en fast skådespelarensemble 1947 när teatrarna i de båda städerna gick samman till Stadsteatern Norrköping-Linköping. Detta samarbete utvecklades och 1980 skapades Östgötateatern.

Linköping Tekniska verken kraftvärmeverk

Tekniska verken Linköping

Tekniska verken i Linköping kan leda sin historia tillbaka till 1902 då Linköpingsentreprenören Jonn O Nilson grundade Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag.

Linköpings stad förstod värdet av att producera sin egen energi och numera är Tekniska verken ägt av Linköpings kommun. Från Jonn O Nilsons ursprungliga vattenkraftverk har antalet kraftverk i företagets ägo växt till närmare 40.

Tekniska verken var en föregångare för utbyggnaden av fjärrvärme. I galleriet visas bilder från kraftvärmeverket vid Stångån, vars första etapp stod klar i mitten av 1950-talet. Anläggningen har numera tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja

Företaget är även verksamt inom andra områden som ekologisk energiproduktion, bredband, vattenförsörjning och rening.

Hoppa till verktygsfältet