Kinda kanal sträcker sig mellan sjöarna Åsunden och Roxen. Av farledens 90 kilometer är 46 kilometer grävd kanal.
Första och största (maxlängd 30 m, maxbredd 7 m) slussen från norr är Nykvarn, en enkelsluss med stigning på cirka 2,8 meter.
Vid slussen finns en gammal silo.
Erikshjälpen i Linköping finner man på Roxtorpsgatan 10 i den södra delen av köpstadsområdet Tornby. Resepraktikan besökte Erikshjälpen i samband med en loppis-, auktionskammar- och antikhandelsexpedition till staden.
Expeditionen tog på krafterna så det var skönt att kunna ta igen sig med en kaffe och räksmörgås, som serverades på en Rörstrand jultallrik med Dalarnamotiv.
Erikshjälpen är granne med Stadssmissionen. På andra sidan gatan syns mejeriets vågiga tak
Byggnaden uppfördes 1972-74 för att lösa lokalproblemen för den nyligen inrättade Linköpings tingsrätt. Tingsrätten hade påbörjat sin verksamhet i rådhusrättens gamla lokaler.
Flera härader hade haft sina tingsställen i Åkerbo härads tingshus på Barnhemsgatan 4. Med tingsrättsreformen upplöstes häradsrätterna och kommunerna inom en domsaga kom att tillhöra en tingsrätt.
Kalla krigets slut och de stora förbandsnedläggningarna i Sverige frigjorde stora ytor för bland annat offentlig verksamhet. Tingsrätten flyttade 2002 ut till en nyrenoverad domstolsbyggnad det gamla regementesområdet Garnisonen.
Gamla vattentornet stod färdigt på Kanberget 1910. En fyrkantig jugendskapelse i Helsingborgstegel. Mönsterteglet kom från Hyllinge och dörröverstyckena var från Tornby kalkstensbrott i Fornåsa socken. Ritningarna var av Axel W Brunskog.
Staden växte och fick ett ökande vattenbehov. Gamla tornet räckte inte längre till och ersattes av Nya vattentornet 1958.
Tornet stod oanvänt några år, men fick en ny funktion 1988 när tornet byggdes om till bostadshus. Ritningarna till ombyggnaden stod Lars Brunskog för – dotterson till Axel W Brunskog.
Garnisonen är en stadsdel i Linköping som har växt fram efter Livgrenadjärregementets (I 4) och Svea artilleriregementes (A 3) nedläggning 1997. Dubbelkasernområdet uppfördes ursprungligen 1922 för de två livgrenadjärregementen som var stationerade på Malmen utanför Linköping.
1927 upplöstes de båda regementena och omorganiserades till Livgrenadjärregementet. Detta regemente använde huvudsakligen den västra delen av dubbelkasernområdet fram till nedläggningen.
Den östra delen inhyste olika verksamheter tills den åter beboddes av ett regemente genom Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) (1938-1942) som ombildades till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) (1942-1963). Regementet avvecklades och ersattes av Svea Artilleriregemente (A 3) som flyttade från Rissne på Järvafältet. Regementet verkade sedan i Linköping till 1997.
På området finns minnesstenar över Lv 2, I 4 och A 3.
Den numera civila Garnisonen har drag av ett rättscentrum då flera verksamheter utöver Linköpings tingsrätt har förlagt sin verksamhet till det gamla regementesområdet. I området finns bland annat Förvaltningsrätten i Linköping, Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.
Garnisonmuseet var verksamt till februari 2016 då det stängdes. Det är oklart vad som händer med museet och samlingarna.
Området förvaltas av Garnisonfastigheter. I länklistan längre ner på sidan finns en länk till en översiktskarta över området.
Linköping har växt så det knakat under 1900-talet och in på 2000-talet.
Denna folkökning satte press på vattenförsörjningen. Det gamla vattentornet kunde inte hantera den ökande vattenmängden och 1958 stod ett nytt vattentorn klart.
Tornet finns på en höjd i stadsdelen Ramshäll och kan ses från stora delar av staden. Vattentornet är därmed ett stående inslag i Linköpings skyline.
Tornet målades om 2009.
Rådhusbyggnaden vid Stora torget stod färdig 1799 och inköptes av staden som därefter bland annat inrättade domstolslokaler. Staden hade varit husvill efter att det tidigare fallfärdiga rådhuset hade brunnit ner 1700. Under det kommande seklet kom rådhuset att under lång tid ha temporära sammträdeslokaler på Linköpings slott. Byggnaden vid torget kom att förbli stadens rådhus till mitten av 1950-talet.
I byggnaden inrättades olika verksamheter. Övervåningen var domprostbostad 1804-1897. På bottenvåningen fanns stadens polisstation 1864-1945. Stadsfullmäktige sammanträdde på mellanplanet 1862-1921 innan det flyttade in i det nyrenoverade stadshuset på Storgatan.
1924-27 byggdes rådhuset om efter ritningar av Gustaf Linden.
Byggnaden blev för liten för rådhusrätten som 1956 flyttade till den så kallade Ljungstedska skolan på Kungsgatan. Med ökade lokalbehov behövdes dock lokalerna i Rådhuset igen. 1968 utökades domstolen med lokaler i den så kallade Segerdahlska villan på Klostergatan.
Med tingsrättsreformen upplöstes Linköpings rådhusrätt liksom domstolen på Barnhusgatan. Nu organiserades rättsväsendet i området under Linköpings tingsrätt. Denna tingsrätt fortsatte att arbeta i rådhusrättens lokaler (samt ytterligare lokaler i det Hägerska huset) innan en nybyggd tingsrättsbyggnad stod färdig vid Apotekaregatan.
Sankt Lars kyrka var förr den kringliggande landsbygdens kyrka i Linköping. Nuvarande kyrkan har växt fram ur en stenkyrka där endast tornet finns kvar. Vid utgrävningar har man funnit att det tidigare funnits en stavkyrka på samma plats.
Tornet är mycket kraftigt byggt. Murarna är så tjocka att det varit möjligt att bygga trapporna inuti själva murarna.
Kyrkan byggdes på osäker grund och har genom tiderna drabbats av sättningar och förskjutningar. Detta var ett av skälen till att ett helt nytt långhus byggdes kring sekelskiftet 1800. Då höjdes även tornet ett våningsplan. Några fönster i tornet murades igen.
Sättningsproblemen kvarstod och först vid en omfattande renovering 1956-57 kunde kyrkans grund stabiliseras. Vid renoveringen 56-57 fick kyrkan delvis ny interiör skapad av Erik Lundberg.
En större renovering genomfördes även 2016, då kyrkan bland annat gjordes mer tillgänglig för rörelsehindrade.
Saab Arena är Sveriges fjärde största arena efter Globen, Scandinavium och Malmö Arena. Arenan rymmer upp till 11 500 personer.
Arenan invigdes 2004 ursprungligen som Cloetta Center. 2014 ändrades namnet till SAAB Arena. Arenan är Linköping HC:s hemmaplan.
Linköping och Norrköping har genom tiderna konkurrerat med varandra, men även uppmuntrat och sporrat varandra genom konkurrensen mellan Östergötlands ledande städer. Inom kulturens område blev det uppenbart vid sekelskiftet 1900 att båda städerna ville bygga stora och ståtliga teatrar.
I Linköping hade teater under 1800-talet spelats i Assemblé- och spektakelhuset. Teatern låg på S:t Larsgatan mittemot S:t Larskyrkan. Byggnaden var sliten och 1901 revs huset. Ett ny teater i jugendstil stod färdig 1903 på Platensgatan 12. Liksom den nya teatern i Norrköping var arkitekten den kände teaterarkitekten Axel Anderberg.
Linköping fick en fast skådespelarensemble 1947 när teatrarna i de båda städerna gick samman till Stadsteatern Norrköping-Linköping. Detta samarbete utvecklades och 1980 skapades Östgötateatern.
Tekniska verken i Linköping kan leda sin historia tillbaka till 1902 då Linköpingsentreprenören Jonn O Nilson grundade Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag.
Linköpings stad förstod värdet av att producera sin egen energi och numera är Tekniska verken ägt av Linköpings kommun. Från Jonn O Nilsons ursprungliga vattenkraftverk har antalet kraftverk i företagets ägo växt till närmare 40.
Tekniska verken var en föregångare för utbyggnaden av fjärrvärme. I galleriet visas bilder från kraftvärmeverket vid Stångån, vars första etapp stod klar i mitten av 1950-talet. Anläggningen har numera tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja
Företaget är även verksamt inom andra områden som ekologisk energiproduktion, bredband, vattenförsörjning och rening.
Medeltidens domkyrkor och katedraler tog ofta flera hundra år att färdigställa. I Linköping brukar man räkna med 300 år tills det nuvarande långhuset stod klart. Under en så lång byggperiod kom olika delar av kyrkan att byggas efter olika stilideal. Detta kan bland annat ses längs en av ytterväggarna där en lång rad av blindarkader i rundbågig romansk stil följs av ett par arkader i spetsbågig gotisk stil. På drygt trehundra år hade en mindre kyrka med möjlig förebild i Vreta klosterkyrka växt till att bli näst Uppsala Sveriges största kyrkobyggnad. Den äldsta domkyrkan i Linköping hamnade innanför murarna i kyrkans slutgiltiga utförande.
Domkyrkan färdigställdes år 1500 under biskopen Henrik Tidemanssons sista år, men då hade inte finansieringen av ett ståtligt koppartak lösts än. Det var först under biskop Brasks tid som, med till stor del Brasks egna resurser, ett koppartak kom på plats. Under 1500-talet brann kyrkan under två år: 1546 samt under Nordiska sjuårskriget då Linköpingsborna år 1567 brände ner sin egen stad för att bjuda de danska fienderna den brända jordens taktik.
Domkyrkan fick sitt första kyrktorn 1756 då ett torn ritat av Carl Hårleman stod färdigt. Tornet utsattes för en hel del kritik för att vara för litet i förhållande till det stora långhuset. Kyrkan fick sitt nuvarande storslagna torn vid en ombyggnad i mitten av 1880-talet då kyrkan renoverades under ledning av Helgo Zettervall.
Även på 1900-talet har kyrkan genomgått för en del förändringar. Mest kritik, men även beröm har den modernistiska kristusmålningen av Henrik Sørensen (1882-1962) fått sedan hans altartavla stod klar 1936. På 1960-taletet renoverades kyrkotaket som åter fick ett koppartak. Då byggdes även de små tornen ovanför koret upp igen. De hade avlägsnats på 1700-talet.
Resepraktikan har genom åren gärna besökt domkyrkan när någon reporter har haft vägarna förbi. Kraftigt intryck av kyrkan får man när besöket sker i samband med en orgelkonsert. Då lever kyrkan upp på ett sätt som är svårt att föreställa sig när man i lugn och ro under en vardag strosar omkring en kvart eller så och tittar på någon av de sevärdheter som finns i kyrkan. Det är en mäktig känsla av att kunna följa hur en sakta sjunkande sommarsol lyser genom de väldiga fönsterna – samtidigt som man både bildligt och bokstavlig trycks tillbaka en bit av den väldiga orgelmatta som kommer forsande längs något av kyrkans sidoskepp.
Linköpings Centralstation byggdes 1871-1872 efter ritningar av Adolf W Edelsvärd och troligen Axel Kumlien. Stationen låg vid Östra stambanan som band samman Nässjö och Stockholm via Östergötland. Delsträckan Linköping- Norrköping invigdes 1872 och Östra stambanan i sin helhet 1874.
Utöver Statens järnvägar fanns även privata järnvägar med verksamhet vid stationen. Smalspåriga (891 mm) Mellersta Östergötlands Järnvägar (MÖJ) byggde en bana västerut från Linköping till Fågelsta (1897). Företagets bana drogs även österut till Ringstorp (1908). MÖJ byggde en parallell järnvägsbro över Stångån.
Östra Centralbanan (ÖCJ) hade en ändpunkt i Linköping. Företaget byggde banorna Linköping – Vimmerby (1902) och Bjärka Säby – Åtvidaberg (1920).
MÖJ förstatligades och verksamheten lades ner i början på 1960-talet. Även ÖCJ förstatligades. Efter många turer drivs järnvägstrafik numera hela vägen till Kalmar längs den så kallade Stångåbanan.
Originalbyggnaden är skyddad och ser till stora delar ut som den gjorde vid invigningen. Stationen/ resecentret har dock byggts ut under årens lopp med bland annat väntsal för bussterminalen.
Resecentrats störste personlighet är Trästinsen.Han framställdes av Slöjdinstitutet i Linköping till stadens 700-års jubileum 1987.
Linköpings stadshus finns sedan 1921 i en byggnad som ursprungligen uppfördes som läroverk 1864. Arkitekt var Johan Fredrik Åbom. Byggnadskomplexet fungerade som läroverk fram till 1914, då skolverksamheten flyttade till Katedralskolan.
Efter en tid som kasern för militären under första världskriget övertog huset 1921 rollen som stadshus.
Linköpings stadsmission grundades 1972 på ekumenisk grund.
Stadsmissionen driver en stor loppis på Roxtorpsgatan 14b, dit de hade flyttat från centrum några månader innan Resepraktikans besök.
Stadsmissionen är granne med Erikshjälpen. På andra sidan gatan syns mejeriets vågiga tak
![Linköpings stifts- och landsbibliotek | Av LA2 [CC SA 1.0 (http://creativecommons.org/licenses/sa/1.0/)], från Wikimedia Commons](https://i0.wp.com/resepraktikan.se/wp-content/uploads/wikipedia/wikipedia_2018/LA2_Linkopings_bibliotek_vinter_2048.jpg?resize=150%2C150&ssl=1)
Efter den anlagda branden 1996 invigdes år 2000 nya lokaler för Stadsbiblioteket. Det nya biblioteket ritades av Nyréns arkitektkontor.
I byggnaden finns ett stadsarkiv, länsbibliotek kommunalt informationskontor. Tidigare låg även turistbyrån här.
Stiftsbibliotekets samlingar har byggts upp sedan 1600-talet.
Det kalla krigets slut innebar att det svenska försvaret bantades rejält. Detta medförde att de nedlagda regementenas kaserner frigjordes för nya uppgifter.
I Linköping lades båda regementena i Garnisonen ned 1997. År 2002 flyttade Linköpings tingsrätt från fastigheten i centrum in i nyrenoverade lokaler. Flera andra rättsvårdande myndigheter som Polisen och Åklagarmyndigheten flyttade också till Garnisonen. Här skapades ett slags rättscentrum.
Likt flera andra tingsrätter har Linköping tingsrätts domsaga utökats kraftigt under 2000-talet då Motala tingsrätt och Mjölby tingsrätt lades ner och deras verksamhet flyttade över till Linköpings tingsrätts.
Tingsrättens domkrets omfattar nio kommune: Boxholms kommun, Kinda kommun, Linköpings kommun, Mjölby kommun, Motala kommun, Vadstena kommun, Ydre kommun Åtvidabergs kommun och Ödeshögs kommun.
I samma byggnad som tingsrätten finns även Förvaltningsrätten i Linköping samt Hyres- och arrendenämnden.
Teaterns hus/ Globenteatern gömmer sig en smula på innergården på Snickaregatan 2. Teatern är ursprungligen byggd av Godtemplarna i Linköping för möteslokaler och bibliotek. Det gamla biblioteket finns numera på Gamla Linköping.
Numera används Teaterns Hus för olika typer av kursverksamheter inom teatervärlden. Det finns grupper för de yngsta till äldre teaterintresserade. Globenteatern sätter även upp olika typer av föreställningar. Teatern tar emot ca 130 sittande gäster vid bord, samt 40 st på balkong.
Globenteatern samarbetar med NBV – Östergötland.
I huset framför teatern finns IOGT-NTO Linköping.
Åkerbo härads tingshus byggdes 1888-89 och kom att bli tingsplats för inte bara Åkerbo härad.
Åkerbo härad hade delat tingsställe med Skärskinds härad fram till 1855 i Kumla, då Åkerbo sålde sin andel och flyttade sitt tingsställe till Linköping. Häradet delade nu tingshus, den så kallade Gyllenramska gården på Barnhemsgatan, med Hanekinds härad. 1889 stod det nya tingshuset färdigt på samma gata.
Samma år tillkom även Bankekinds härad till tingshuset. Häradet hade tidigare haft tingsplats i Fillinge på vägen mellan Linköping och Åtvidaberg.
1918 slogs Valkebo och Gullbergs härader samman till ett tingslag. Ny, gemensam tingsplats fanns vid Stora torget i Linköping. 1924 flyttade Gullbergs och Valkebos tingsplats till Barnhemsgatan.
Domstolens verksamhet avslutades i samband med tingsrättsreformen på 1970-talet. Nu upplöstes häraderna samt Linköpings stad då Linköpings tingsrätt bildades. Tingsrätten tog över rådhusrättens lokaler i väntan på att en nybyggd domstol på Apotekargatan skulle bli inflyttningsklar.
Åkerbo härads tingshus står kvar. Byggnaden har haft olika funktioner sedan 1970. 2018 invigdes huset som ett rehabboende för personer med psykisk funktionsnedsättning.
