Gamla stan T-station

Röd-grön bytesstation

Nu 2019 och några år framöver kan man från tunnelbanan se hur bygget av den nya förbindelsen mellan Södermalm och Gamla stan framskrider. Här får man en glimt av vatten och bygge innan tåget går in i tunnel igen, in i den enda lilla tunnelsträckan som faktiskt går under vatten.

Vid ombyggnaden av stationen 1994 fick konstnären Göran Dahl utföra tre stora tavlor i cementmosaik på spårväggarna och lägga golvmönster intill utgångarna, färgsätta klinker mm. Spännande är de två hissarna. Det är målade med två färger, blått och grönt. Den ena har en blå hisskorg och metalldelarna gröna medan det är tvärtom i den andra. Sådant muntrar upp tillvaron, när man blir varse rikedomen i konstnärernas arbete.

Kolla in stängslet mellan spåren! Det är ju vanliga metallstängsel men textilkonstnären Britta Carström har vridit till dem på olika sätt. Först tyckte jag att någon har förstört det prydliga stängslet, men snart upptäckte jag hur lätt man kan göra något vackert så enkelt. Carström kallar verket för ”Svetsspets”. Dessutom är stängslet målat i en glidande färgskala från blått till grönt.

Hornstull T-station

Röda linjens röda färg

I gången mot biljettspärrarna möts man av en kraftfull pelare ”I minnet gjutet” skapad av Eva Ziggy Berglund 2013. Stanna till och titta noga! Pelaren är fylld med avtryck av munnar, näsor, skosulor, kedjor från båtbryggor, muttrar från Västerbron, haspar från fängelset på Långholmen och mycket mera.

I tävlingen om konstnärlig utformning av röda linjen på 1960-talet fick Berndt Helleberg delat första pris. Väggarna täcks av handslagna, glaserade tegelstenar i varmröd färg. Mönstret av vita och svarta tegelstenar är inspirerade av grottmålningarna i Altamira, Spanien. Notera att även stationsnamnet är skrivet med tegelstenar.

Helleberg har senare kompletterat sitt verk med 16 montrar längs innerväggen med teman som: Himmel, Hav, Jord och Öken.

Mariatorget T-station

Röda linjens röda färg

Ovanför stationen finns ett torg från 1700-talet. Det hette Adolf Fredriks torg men bytte namn i samband med Röda linjens tillkomst. Torget och stationen fick namnet Mariatorget.

Konstnären Karin Björquist har i samarbete med Kjell Abramson utformat väggarna i varmt gulfärgade keramikstavar, som liknar tvärskurna bambustammar. I mittpassagen har hon kompletterat med stora, gröna stengodsplattor med bambugrenar i relief.

Järngrindarna är skapade av Britt-Louise Sundell. Den lilla skulpturen av en flicka med docka ”Människa och pelare” är av Asmund Arle. Den har stulits ett flertal gånger, men ersatts.

Medborgarplatsen T-station

Gröna linjens gröna färg

När tunnelbanan övertog spårvagnstunneln från 1930-talet förlängde man perrongerna för de nya tågen och just här vid Medborgarplatsen känns det nästan litet kusligt. Spåren går nästan ihop i perrongändan mot Slussen och man har bara en dryg meter att stå på.

På spårvagnstiden hette stationen Södra Bantorget. Namnbytet till Medborgarplatsen kom vid invigningen av stationen 1950.

Här kan man fortfarande se mycket av originalkaklet. Till och med delar av namnet Medborgarplatsen skymtar på några ställen. Nere på perrongen finns konstnären Gunnar Söderströms färgglade ringar från 1979 kvar runt pelarna.

Från 1997 är Mari Pårups kakelklädda gång mot Folkungagatan. Färgskalan anknyter till originalkaklet med sina gula toner. Pårup kallar väggen för ”Solen och tidens gång”. I de oregelbundna rundlarna finns mönstrade kakel med fyra olika mönster bland annat kors och växtornamentik. Motiven anknyter till religösa symboler. Här intill ligger den katolska domkyrkan på Folkungagatan och en moské bakom Björns trädgård.

Skanstull T-station

Gröna linjens gröna färg

Redan på 1930-talet gick det spårvagn i tunnel mellan Slussen och Ringvägen. Den moderna tunnelbanan går i samma tunnel men stationerna fick nya namn. Tunnelspårvagnens Ringvägen blev Skanstull. Perrongerna har förlängts för att de längre vagnarna ska få plats.

De färglada ringarna på pelarna mitt på perrongen gjordes av konstnären . . . . år . . . .

. . .. . när biljetthallen mot ringvägen byggdes om sattes det upp montrar för filmvisning. Bytet av filmerna ingår i . . . . . Vad som visas just nu framgår av SLs hemsida.

Slussen T-station

Röd-grön bytesstation

Här invigdes Stockholms första tunnelbanelinje 1.10.1950. Vagnarna var gröna och i folkmun kallades tågen för ”gröna faran”. Spårvagnarna hade varit blå och man ville visa att nu var det något helt nytt. Visserligen gick tågen i spårvagnstunneln från 1930-talet och de övriga åtta stationerna följde gamla spårvagnsspåren ovan jord. Den viktigaste skillnaden mellan tunnelbana och spårvagn är att tunnelbanan inte har någon korsande trafik.

Då, 1950, var konstnärerna inte delaktiga i utformningen av stationsmiljön. De underjordiska stationernas väggar kläddes med kakel. Olika färger på de tre stationerna.

Konstnärlig utsmyckning till station Slussen har tillkommit i flera omgångar från 1964 till 2000. Anton Forsberg och Birger Forsberg har skapat väggreliefen ”Entré 70 öre” i utgången mot Hökens gata. Från 1950-1964 kostade en biljett just 70 öre!

Sune Fogdes vägg med målade emaljfigurer hittar man på den södra väggen mellan perrongerna. Nere mellan perrongerna finns Bernt Rafael Sundbergs gula och blå skärmar i målad stålplåt med utskurna trianglar.

Aston Forsbergs skiljevägg i betong utgör ett skydd för höjdskillnaderna på den västra perrongen. I biljetthallen mot Södermalmstorg ser man Harald Lyths glasmålning ”Ur spår”.

På spårväggarna visas sedan 1990 tillfällig svart/vit konst på likadana skärmar som på de andra stationerna presenteras reklam.

Slussen är en viktig trafikpunkt. Här kan man byta till tunnelbanans röda linje och till Saltsjöbanan, förutom många stadsbussar och bussar ut till Värmdö. Nu, 2019, är det lite krångligt och tidskrävande, eftersom bygget för den nya slussen kommer att pågå flera år framöver.

Stockholm f d Hovstallet

Stockholm f d hovstall

 På Helgandsholmen lät kung Karl XI uppföra ett stall för sina 200 hästar. Byggnaden revs i slutet på 1800-talet inför uppförandet av Riksdagshuset. Ett nytt hovstall byggdes på Östermalm.

Det sägs att Karl XI lät bygga en hemlig gång  från slottet till holmen över Stallkanalen. Vid besök i Medeltidsmuseet kan man se en öppning i en hörna som skulle kunna vara den hemliga flyktvägen.
 Framför Riksdagshuset, ovanpå Medeltidsmuseet kan man hitta några av gamla hovstallet drickshoar för hästar. På marken syns stiliserade hästfigurer på platsen för gamla hovstallet.

Stockholm Medeltidsmuseet

Stockholm Medeltidsmuseet

Medeltidsmuseets ingång ligger under Norrbro på Helgeandsholmen. När man började gräva för ett underjordiskt garage för riksdagens ledamöter i parken framför riksdagshuset    hittade man mängder med gamla fynd från tidigare verksamheter på holmen.

Arkeologerna grävde fram många fynd från Stockholms medeltid. Grävningarna pågick under åren 1978-1981 och platsen kallades för ”Riksgropen”. Man kunde kika in genom gluggar i det omgivande planket och se hur arbetet framskred. I stället för garage blev det ett spännande museum i stället.

Medeltidsmuseet invigdes 1986 och där kan man bland mycket annat se en mur i sitt ursprungliga läge, skelett från kyrkogården och föremål som hittats i gropen och i närheten.  Det 20 meter långa Riddarholmsskeppet från senmedeltiden är ett av de märkligaste fynden som visas här.

 

Stockholm Södra

Månen och Venus 190102

Den första järnvägsstationen i Stockholm låg där Söderhallarna vid Medborgarplatsen ligger idag. År 1860 invigdes Stockholms södra station på platsen som då hette Södra Bantorget. Den användes av både godståg och för persontrafik.

Ett enda hus från 1859, en tjänstebostad för anställda, finns kvar från den gamla bangården. Det är ”Tegelhuset” nedanför det 24 våningar höga Söder torn.

Idag går både fjärr- och pendeltågen i tunnlar under området. Endast pendeltågen stannar vid station Stockholm Södra.




Zinkensdamm T-station

Röda linjens röda färg

Röda linjen öppnades 1964. Konstnärerna Göran T Karlsson och John Stenborg hade målat kortväggarna med abstrakta motiv. När stationen renoverades 2003 fick Stenborg komplettera väggen mot rulltrappan och golvet i biljetthallen.

Han valde att arbeta med former av ett pappersark, som liksom flyger iväg i luftdraget när tågen passerar. Vid spärrarna i biljetthallen ser det ur som att någon har tappat ett antal vita, hålade A4 ark.

I slutet på 1600-talet ägde Franck Zinck en gård med stor trädgård här. Senare tillkom kvarnar, ladugårdar, tobaks- och potatisodlingar. Karpdammarna har gett stationsnamnet.

Hoppa till verktygsfältet