Utö – Resepraktikan

Geologiska Utö

Utös berggrund är en guldgruva för geologer. Här går den äldsta, nästan 2 000 miljoner år gamla berggrunden i dagen på flera ställen, vilket är mycket ovanligt. Ett flera kilometer långt stråk innehåller bergartstyper som geologer vallfärdar till.

Första gången jag besökte ön var när jag studerade geologi och först i år 2018 blev mitt andra besök av. Ön är en av få platser där man hittar många olika mineral på liten yta. I de gamla varphögarna från gruvtiden letar man forfarande efter spännande fynd. På Utö har flera nya mineral upptäckts, och grundämnet litium hittades i mineralet petalit härifrån.

Utö Fängelset och Slottet

”Fängelset”, även kallat ryssfängelset har aldrig varit fängelse. Huset heter så för att det är byggt med en hel meter tjocka stenväggar av gruvsten.

”Slottet” kallade några gruvarbetarfamiljen sitt hem. Egentligen var just det stora huset den sämsta varianten av bostad. Fyra familjer delade ett våningsplan och rummen var öppna mot varandra.

Många författare, diktare och konstnärer har vistats på ön. Anders Zorn målade badande kvinnor i det vackra ljuset på ön.

På 1890-talet bodde Gustav Fröding några somrar på Slottet. Här diktade han bland annat Morgondröm som ingår i samlingen Stänk och flikar.

Jag sov och jag drömde
om Ariens land,
där solguden tömde
med givmild hand
kring allt överallt i en lycklig ängd,
som sedan vulkaniskt vart bränd och sprängd,
sitt liv, sina håvors mängd.

Läs fortsättningen på Projekt Runeberg.

Utö gruvor och Utö gruv-och hembygdsmuseum

På norra Utö finns Sveriges troligen äldsta järnmalmsgruvor. Redan på 1100-talet kan det ha brutits malm på ön. Säkra uppgifter finns från 1540-talet om gruvdrift på Trema bys ägor och från 1600-talet utökades verksamheten när nya fyndigheter gjordes. Enligt en skrift från 1624 fanns det nio gruvor varav de djupaste nådde 16-17 meters djup. Finngruvan och Långgruvan togs upp och under några år bröts också silveraktig blyglans.

De privatägda gruvorna drogs in till kronan 1684 och arrenderades ut. Under rysshärjningarna 1719 brändes all bebyggelse på ön och gruvorna förstördes. Snart kom verksamheten i gång igen och mellan åren 1750-1850 kulminerade gruvdriften. Malmen fraktades till hamnen och bearbetades vid olika masugnar först på Ornö men senare även längre bort, man fraktade utömalm ända till Finland.

Utö Gruvbolag, ett konsortium av 19 järnbruk, bildades 1804 och de köpte upp hela Utö med gårdar och allt. Planer på att bryta bly, zink och uran på norra delen av ön utarbetades på 1940-talet, men Ställbergs Gruv AB som var den dåvarande ägaren sålde området till Skärgårdsstiftelsen 1973, som bildade ett naturreservat av området.

Järnalmsådrorna finns mitt på ön. Bra informationsskyltar finns intill stigen som går mellan den långsmala Långgruvan och det största öppna vattenfyllda schaktet är den 215 meter djupa Nyköpingsgruvan.

Det lilla gruvmuseet delar före detta Spruthuset med hembygdsgårdens utställning. Här berättas det om livet på ön för gruvarbetarna, bönderna och fiskarna. I gruvdelens utställning finns stuffer av nästan alla mineraler som har hittats på ön.

Utö kvarn

Högt uppe på berget, väl synligt från sjön, ligger Utö kvarn. Den är av typen holländare med vridbar hätta och vingar. Holländaren som konstruerade pumpanordningar för gruvbolaget ritade mjölkvarnen åt utöborna 1791.

Mjölkvarnen användes ända fram till 1927. Därefter förföll kvarnen. När Skärgårdsstiftelsen köpte norra delen av Utö 1973 och Utö naturreservatet bildades restaurerades kvarnen till brukbart skick igen. Interiören är väl bevarad och den vinddrivna träsågen och förmalningsmaskineriet är åter i gång.

Den röda kvarnen är symbolen för Utö och ett bra sjömärke.

Utö kyrka

När folkmängden på Utö ökade under gruvverksamhetens storhetstid på 1800-talet byggdes det en ny kyrka bekostad av Utö Grufwebolag. Arkitekten J.F. Åbom anlitades och kyrkan med sitt vackra läge vid Kyrkviken invigdes 1850. Stilen är nyklassicistisk. Intressant är att stenar från gruvan användes till bygget av grundmurarna. Byggnaden är i trä och taket är klätt med kopparplåt.

Orgeln från 1745 är unik och har restaurerats i omgångar. Urprungligen byggdes den som ett 8-stämmigt positiv för den holländska reformerta kyrkan, som höll till i van der Nootska palatset på Södermalm i Stockholm. Den sattes upp i Utö kyrka 1850.

Utö Lurgatan

Längs Lurgatan har gruvarbetarnas stugor från sekelskiftet 1800 blivit fritidsbostäder. Ursprungligen var det mest smeder som bodde här. De flesta andra arbetarna bodde i gruvbyn närmare själva gruvorna.

När järnbruket lades ned 1879 flyttade många av arbetarna ut och sommargäster flyttade in. Konstnären Fanny Hjelm var den första sommargästen på Lurgatan 5. Under många år hyrde hon ut stugan till Hasse Z, som senare köpte stugan för sin familj.

De gamla gruvarbetarbostäderna är numera kulturminnesmärkta. Ursprungligen bodde det två familjer i varje stuga och oftast också en ungkarl.

Utö skjutfältet

Utö skjutfält omfattar mittendelen av ön. Det militära övningsfältet användes tidigare som pansarskjutfält av Södermanlands regemente (P10) och Göta livgarde (P 1). Efter det att P 1 lades ner 2005 används skjutfältet huvudsakligen av första amfibieregementet (Amf 1).

Några pansarfordon är utställda intill vägen och det finns informationsskyltar som berättar om militärens verksamhet och om fordonen.

Utö Wärdshus och vandrarhem

På Utö finns det många alternativ för boende.

Under året har Utö närmare en halv miljon besökare. Några kommer på en dagstur, men de flesta stannar längre. Man kan bo hos åretruntboende bekanta eller söka sig till campingen eller tältplatserna. Många bokar in sig på Utö Wärdshus´ olika alternativ: hotellrum, stuga, vinterbonat radhus eller vandrarhem.

Från hamnen går en brant väg upp till Utö Wärdshus, inrymt i det tillbyggda brukskontoret från 1800-talet. Den gula byggnaden i backen upp mot värdshuset är vandrarhemmet med 72 sängplatser. Vyn från rummen och från köksverandorna är magnifik.

Numera kan man besöka ön året runt och julmarknaderna är välbesökta.