Näckrosen T-station

Blå linjens blå färg

Konsten på stationen består av tre olika delar: natur, historia och återbruk. Lizzie Olsson-Arle har målat en näckrosdamm i mittvalvets tak. Verklighetens Näckrosdamm finns i närheten ovan jord. Stenblock från den närliggande rullstensåsen är inmurade på många ställen.

Man hittar spännande grupperingar sammansatta av kakelugnsbitar i några av de 16 stora tavelramarna längs väggarna. I en av ramarna finns mamma-pappa-barn med hembiträde. På en vägg flyger drakar.

Konstnären berättar även om Filmstadens historia i flera tavelramar. Det börjar med strutsfarmen i början på 1900-talet, vars marker blev Filmstaden 1919. I montrarna finns fotografier av inspelningar från tidiga 1920-talet: Körkarlen, Gösta Berlings Saga fram till den sista filmen En passion (1969).

Solna C T-station

Blå linjens blå färg

Den rödaste av alla stationer skapades av konstnärerna Karl – Olov Björk och Anders Åberg i samarbete. Från början hade de endast tänkt ha ett antal montrar som berättar om 1970-talets Sverige, men under arbetets gång tillkom många bilder även på spårväggarna.

Här kan man byta till bussar och till tvärbanan.

Solna Näckrosparken

En dag hösten 2017 tar jag T-banans röda linje mot Akalla och går av vid T-station Näckrosen. På en av väggarna där nere har konstnären Lizzie Olsson-Ahrle sammanställt en monter med historiska foton och föremål från platsen. Att strutsfarmens marker blev till Filmstaden och senare delvis till Riksteaterns förråd. Där finns också en kopia på Greta Gustavssons /Garbos/  filmkontrakt från 1923 för rollen i Gösta Berlings saga.

Alldeles intill ligger SF:s Filmstaden med alla minnen från svensk films storhetstid.

Följer Rådströms berättelse i boken Den korta resan och kommer till Näckrosparken där det gamla vattentornet från 1910 blivit bostäder. I parken finns det många lekplatser och när jag letar efter Näckrosdammen ser jag ett torn med en gyllene tupp högst upp, alldeles intill dammen med näckrosorna. Tornet fanns inte på Rådströms tid, han skrev artikeln 1952. Betongtornet är klocktorn till Råsunda kyrka från 1968 ritad av arkitekten Georg Scherman. De tre klockorna heter Tro, Hopp och Kärlek. Kyrkobyggnaden är i rött tegel. Erik Höglund står för tuppen och glasutsmyckningarna inne i kyrkan

Hoppa till verktygsfältet