Uppsala Pelle Svanslös övergångsställe

I lärdomsstaden bor kattfamiljen Svanslös på Åsgränd. De har till och med ett eget säkert övergångsställe nära Carolina Rediviva. Redan 1939 kom den första boken om Pelle ut och den roade både barn och vuxna. De olika karaktärerna i böckerna grundar sig på verkliga personer i författaren Gösta Knutsson bekantskapskrets.

Uppsala Bror Hjorths hus

Bror Hjorth bodde och arbetade i byggnaden i 25 år. Konstnären önskade att hemmet och ateljén skulle bli museum efter hans död. Det färgstarka konstnärshemmet donerades av familjen till Uppsala kommun och efter en period med försöksverksamhet blev det ett permanent  museum år 1987.

En tillbyggnad ritades av arkitekt Bengt Löfberg 1995. Den används för tillfälliga utställningar och programverksamhet.

Uppsala Carolina Rediviva

Carolina Rediviva – det återuppståndna Carolina.

Uppsala universitets bibliotek har en lång historia. Den första byggnaden där undervisning bedrevs redan på medeltiden var en akademi i domkapitlets byggnad intill domkyrkan. Efter en tid i skymundan gav Erik XIV 1566 konsistoriet tillstånd att återanvända det för undervisning och år 1593 skänktes huset av Karl IX till Uppsala universitet. Efter den stora stadsbranden 1702 byggdes det upp igen. Namnet Carolina har byggnaden efter de tre kungarna Karl.

Den nuvarande byggnaden uppfördes 1817-1841 och inrymmer omkring 5 miljoner böcker och 3 500 hyllmeter handskrifter.  Bland dyrgriparna kan nämnas Silverbibeln från 500-talet, som är ett krigsbyte från Prag, Olaus Magnus Carta Marina från 1539 och många medeltida inkunabler.

Strax nedanför Carolina i universitetsparken står John Börjesons staty av Erik Gustaf Geijer. Skaldens bostad Geijersgården ligger intill Carolina Rediviva.

Uppsala Linnémuseet

I Uppsala kretsar mycket kring Carl von Linné.  Innan han fick sin professur i Uppsala arbetade Linné tre år som läkare i Stockholm. Det nuvarande Linnémuseet, som ligger i hörnet av Linnéträdgården längs Svarbäcksgatan, var familjen Linnés bostad under åren 1743-1778. Här höll Linné sina föreläsningar och huset blev internationellt centrum för medicinsk och naturvetenskaplig forskning under slutet av 1700-talet.

När Linné blev föreståndare för trädgården 1741 planerade han en del av trädgårdens rabatter med perenner på en sida och anueller på den andra, allt enligt sitt sexualsystems med 24 klasser. Han lät också uppföra ett nytt orangeri, som ritades av Carl Hårleman.

Uppsala Stadsträdgården

Stadsträdgården anlades för mer än 150 år sedan på mark som varit allt från lertäkt till betesvall, humlegård och köksträdgård åt slottet. I slutet på 1800-talet insåg man att stadsborna behövde parker för promenader och rekreation och området blev Uppsalas välbesökta stadspark mitt i staden.

Till parkens 150 års jubileum renoverade man näckrosdammen och den lilla ön som kallas för Lycksalighetens ö. Linné hade studerat floran och faunan i området och till Linnénjubileet  år 2007 skapade man här hans arbetsrum med skrivbord och stol på en randig matta av perenner. Även bordet och stolen fylldes med växter. Intill finns en uppförstorad ”plugghäst”.

Hoppa till verktygsfältet