Frödinggården Kristinehamn

Frödinggården Kristinehamn

Familjen Fröding bodde under åren 1867-81 på Nya Kyrkogatan 5 i Kristinehamn. Gustaf Fröding (1860-1911)  flyttade till Karlstad 1875 för vidare skolgång, men besökte sina släktingar under lov och ledigheter.

Huset finns kvar som ett minnesmonument över familjen Fröding. Det är möjligt att boka visningar av museet som finns på bottenvåningen.

Kristinehamn 4 bensinstationer

Kristinehamn bensinstationer

I Kristinehamn finns i maj 2018 i närheten av järnvägsstationen ett område med inte mindre än fyra bensinstationer inom synhåll: Circle K, INGO, OKQ8 och St 1.

Bensinstationsområdet ligger inne i själva staden så mackarnas kundkrets är troligen till större delen lokal.

En biltvätt finns inom området som en femte, kompletterande service till de fyra bensinstationerna.

Kristinehamn Nedre Station

Kristinehamn Nedre station

Kristinehamn Nedre station låg vid en av Sveriges äldsta järnvägar: Christinehamn – Sjöändans järnväg (CJ). Denna från början hästdragna järnväg, som invigdes 1850, kom att konkurrera ut den uråldriga transportvägen mellan Bergsjöns sjöända till Kristinehamn.

Sjöändan – Kristinehamn var sista etappen i ett utvecklat transportnät från olika gruvor och hyttor som forslade järn till Kristinehamn för vidare färd över Vänern och vidare över världen.

1858 gick trafiken på den 1099 mm breda smalspårjärnvägen över till lokdragna tåg.

Kristinehamn nedres stationshus stod klart 1862, men redan 1866 anlades Kristinehamns station vid Nordvästra stambanan.

1873 köptes CJ upp av Östra Wermlands Järnväg (ÖWJ). Järnvägen breddades nu till normalbredd. Mora – Vänerns Järnvägsaktiebolag  (MVJ) arrenderade ÖWJ:s banor från 1889 och övertog hela bolaget 1889. Statens järnvägar övertog 1916  i sin tur MVJ för att inkludera banan i Inlandsbanan. Kristinehamn blev en av ändpunkterna i Inlandsbanan.

Vid den gamla stationen finns ett stationsmagasin, där det på lördagarna (ej på sommaren) bedrivs loppis.  Bredvid stationen finns ett par boulebanor.

Kristinehamns kyrka

Kristinehamns kyrka

Kristinehamns vackra kyrka bjuder på ett slags synvilla. Kyrkan är stor, för värmländska  förhållanden mycket stor, men tornen matchar inte riktigt huvudbyggnadens storlek, utan håller sig till en något mindre skala. Hur det kom sig att tornen inte är i samma skala som övriga kyrkan tycks inte vara helt fastställt.

Resepraktikan hade turen att få en visning av en av församlingens anställda, vilket ledde till fördjupade insikter om turerna kring själva bygget och de olika ombyggnaderna sedan Carl Georg Brunius (1792-1869) hade ritat en helt ny kyrka. Den gamla och märkbart lägre träkyrkan revs för att ge plats till den nya, katedralliknande nygotiska kyrkan.

Som så ofta blev bygget mycket dyrare än beräknat och det tog församlingen femtio år innan den sista skulden hade betalats. Bygget tog även avsevärd tid (1847–1858) då den stora byggnaden placerades på gammal sjöbotten med medföljande problem.

En del inventarier som altaruppsats och predikstol sparades från gamla kyrkan, men Brunius tillät inte att de i sin brokighet skulle störa hans stilrena gotiska byggnad  med nytillverkad, harmonisk inredning. Den gamla inredningen har dock kommit till sin rätt i kyrkan efter senare ombyggnader och renoveringar.

Församlingshemmet ligger på andra sidan Östra Staketgatan, vid hörnet av Nya Kyrkogatan.

Kristinehamns station

Kristinehamns station

Kristinehamns station byggdes i samband med att Nordvästra stambanan kom 1866 till staden. Det fanns redan en station som var ena ändpunkten på Chrisnehamn – Sjöändans järnväg (CJ). Denna station fick namnet Kristinehamn Nedre station.

Hela stambanan Laxå – Charlottenberg och vidare till Norge invigdes 1871.

Banan från Kristinehamn norrut både breddades och förlängdes efter starten 1850 med hästdragen järnväg till Sjöändan 11 kilometer norr om Kristinehamn. 1873 köptes denna bana upp av Östra Wermlands Järnväg som förlängde järnvägen till Persberg nära Filipstad. 1897 köpte Mora – Vänern Järnväg (MVJ) upp ÖWJ och banan förlängdes till Mora. Slutligen köpte SJ upp järnvägen 1917 för att länka denna bana som den sydligaste delen av Inlandsbanan.

Utöver goda järnvägsförbindelser finns det även goda bussförbindelser från busstationen till bland annat Karlskoga och Nässjö. Resepraktikan avslutade en av sina Värmlandsexpeditioner med direktbussen till Nässjö.

 

Sjöändan Bergsjön

Sjöändan Bergsjön

Sjöändan var under många hundra år en viktig omlastningsplats i södra ändan av Bergsjön. Hit kom Filipstads bergslags järnprodukter med båt och de forslades vidare landvägen till Kristinehamn.

För att underlätta transporterna anlades en av Sveriges första järnvägar 1850. Banan var från början hästdriven, men 1858 gick trafiken över till lokdrift. Banan sänkte omedelbart transportkostnaderna till Kristinehamns station med hälften.

CJ köptes 1873 upp av Östra Värmlands Järnväg (ÖWJ). Detta bolag förlängde banan från Sjöändan norrut, vilket innebar att Sjöändan förlorade sin roll som omlastningsplats.

Det finns inte mycket i dagens Sjöändan som berättar om platsen forna betydelse.

Bilden nedan visar Sjöändan från dess glansdagar. Bilden är hämtad ur Margareta Hjorth och Gurun Vahlquists Sällsamheter i Värmland; Del 2, sid 71. Bilden är ursprungligen från Franz von Schéele och Uno Troilis Wermland i teckningar, 1858-1865.

 

Hoppa till verktygsfältet