Fengersfors bruk & Not Quite

Fengersfors bruk - Not Quite

I likhet med många andra bruksorter har verksamheten i Fengersfors genomgått stora förändringar. Idag är platsen Dalslands tredje största turistmål, efter akvedukten i Håverud och herrgården Baldersnäs.

I slutet på 1700-talet anlades järnbruket Lisefors, vars verksamheten pågick fram till 1884. Då ägde Christer Sahlin bruket och verksamheten övergick från järn till trä. Sahlin anlade ett träsliperi och ett  pappersbruk 1892. Konkurrensen var hård och nya idéer behövdes. Efter flera konkurser övertogs bruket 1901 av Johan Fenger-Krog från Göteborg.

Den nye ägaren döpte om bruket till Fengersfors. 1913 började ett så kallat oceanpapper tillverkas, det är ett kraftigt papper i två skikt med asfaltsbeläggning emellan. Detta packpapper var fukt-och vattentåligt. Först i världen, mot slutet av 1940-talet, introducerades här en kontinuerlig kokprocess för pappersmassa enligt sulfatmetoden.

När pappersbruket lades ned 1978 blev konstnärskollektivet Not Quite hyresgäster i några av byggnaderna hos brukets ägare sedan 1969, AB Enderlein & Co. Not Quite driver bland annat café, butik, utställningsverksamhet och anordnar olika evenemang.

 

Fengersfors bruk: Den övergivna platsen

Fengersfors upptäcktsfärd

Det gamla pappersbruket består numera av olika komponenter som utställningslokaler, café, byggnadsvård, återbruk och konstnärsateljéer. Den mest spännande delen av bruksområdet för industrinostalgiker är de ursprungliga och orörda fabrikszonerna på bruket.

Resepraktikan fick möjlighet att se sig om i denna del av Fengersfors bruk. Det är ett fantastiskt äventyr att vandra omkring i en fabrik där tiden stått stilla sedan tillverkningen lades ner.

Byggnadernas förfall har åtgärdats med reparationer och renoveringar av framför allt delar av taket. Tanken är att dessa ”övergivna” delar av bruket ska ge besökare en unik upptäcktsfärd i ett bevarat men skenbart bortglömt industrilandskap.

Den övergivna-platser-delen ligger granne med avdelningar där det ännu finns fullt fungerande maskiner kvar.

Fengersfors bruk: Maskinparken

Fengersfors bruk

Fengersfors bruksområde kan erbjuda något av intresse för de flesta. Industrihistoriskt intresserade kan särskilt glädja sig åt att det fortfarande finns många maskiner kvar från pappersbrukets dagar.

Gamla fabriker erbjuder ofta spännande miljöer att vandra omkring i och dokumentera med mobil och kamera. Ofta har fabrikens maskiner antingen sålts eller skrotats. I Fengersfors finns en hel del av maskinparken kvar.

Fengersfors Folkets hus

Fengersfors Folkets hus

Folkets hus i Fengersfors ligger en liten bit utanför samhället. Det finns en hemsida om Folkets hus, men det är oklart hur verksam föreningen är.  Hemsidan länkar till centralorganisationen Folkets hus och parker, men på FHP:s webbplats finns inte Fengersfors medtagen som en ansluten förening.

Själva byggnaden används till olika aktiviteter som till exempel auktioner och för förhandsröstning i allmänna val..

Enligt Wikipedia uppfördes Folkets hus-byggnaden ursprungligen som Fengersfors fritidslokaler.

 

 

Åmåls kyrka

Åmåls kyrka

Åmåls kyrka ritades i nyklassisk stil av P W Palmrot 1794. Efter en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Gustaf Clason i nära samarbete med konstnären Olle Hjortzberg omvandlades interiören till ett kyrkorum från  1930-talet. Hjortzberg målade förutom altartavlan ”På vandring mot den heliga staden” 22 andra motiv i kyrkan.

Andra sevärdheter i kyrkan är dopfunten från 1200-talet som tidigare har stått i Åmåls gamla kyrka. Den står till höger om altaret. Änglarna i koret är skulpterade av Britta Nerman. Altaruppsatsen och krucifixet är signerade  Sigurd Persson.

Hoppa till verktygsfältet