Aneby kommun Arkivsidan med platserna

Ett intressant arkitektoniskt tema i Aneby visar sig för en uppmärksam besökare redan på järnvägsstationen. För sig själv gör resecentrumet något större väsen, men den slår fast att åttkantiga byggnader är något som hör Aneby till.

Det åttkantiga formspråket gör sig särskilt påmint i kommunhuset och dess grannhus på andra sidan centralrondellen. Vill man fördjupa sig än mer i åttkantiga byggnader utgör Svenska kyrkans tillbyggnad från mitten av 90-talet en fin avrundning på en stadspromenad i oktagonens tecken.

Genom att promenera runt i Aneby kan man bli bekant med personer ur samhällets historia. En kraftfull byggherre var Anders Petter Andersson en minnessten över Andersson som restes av tacksamma samhällsmedlemmar finns i konserthurparken. Vid denna park ligger även Konserthuset, Sveriges andra konserthus, vars skapande leddes av den driftige Stierngranath.

Samhället uppstod tack vara södra stambanan och dess invigning 1874. Vid resecentrum finns en byst över den så kallade THX-doktorn, veterinären Elis Sandberg.

En stor sevärdhet är vattenfallet Stalpet vid samhällets norra utfart.

Aneby, det sista municipalsamhället i Jönköpings län

Anebys utveckling har kännetecknats av att det tog ovanligt lång tid för stsationsorten att komma igång med sitt växande när väl orten etablerats som ett stationssamhälle. Då Aneby anlades vid mötesplatsen för fyra socknar var det inte lika enkelt att ge stationen namn efter en socken som fallet varit i stationsorter som legat inom en socken och därmed fått socknens namn, som Nässjö och Solberga, istället fick stationen namn efter gården Aneby på var ägor järnvägen passerade.

Medan andra samhällen längs stambanan växte upp till ansenliga små samhällen och köpingar förblev Aneby länge inte större än ett par hus för järnvägsanställda vid den lilla stationen. Det var först sedan de tillväxthämmande äagarförhållande på gården Aneby hade lett till att en stor del av marken förvärvats av den driftige herrgårdsägaren på närliggande Skaärsjö gods, Anders Petter Andersson. Andersson ritade nu egenhändigt upp en stadsplan för ett litet samhälle vid järnvägen. Köpet och planritandet skedde 1907 och detta år kan ses som den egentliga startpunkten för Anebys utveckling.

Andersson ville se en utveckling av Aneby, men han var bestämt emot att Aneby skulle utvecklas til ett större samhälle och motarbetade bestämt etablering av större företag och som skulle skapa en ökad inflytning och en ekonomisk dynamik som skulle kunna hundra Anderssons idéer om ett litet villasamhälle på frikyrklig grund.

Andersson hade sedan ungdomen även varit verksam som frikyrklig förkunnare i trakterna och såg gärna att olika frikyrkor etablerade sig i Aneby. Han arbetade dock inte särskilt energiskt fårör att statskyrkan skulle bygga en kyrka i det framväxande samhället och det var inte förrän 1953 som kyrkan i Bredestad socken kompletterades med en kyrka i själva Aneby.

Alla platser i Aneby

Hoppa till verktygsfältet