Hoppa till verktygsfältet

Sala kan tacka silvergruvan för sin tillkomst. Gruvan gick över till storskaligare drift under 1500-talet och utöver regleringar av själva gruvbyn uppstod även tanken om att anlägga en stad i anslutning till gruvan för förädling av de underjordiska rikedomarna.

Tidens stadsplaneringsmode föredrog städer enligt rutnätsmodell och till detta lämpade sig planmark bättre än den kuperade terrängen i gruvområdet. Staden Sala grundlades därmed några kilometer nordost om gruvbyn. Nederländaren Johan Carels ritade stadsplanen med fyra öst-västliga gator och tio nord-sydliga gator med ett torg i centrum. Carels planlade även Borås och Säter.

Sala fick stadsrättigheter 1624, drabbades av en katastrofal stadsbrand 1736 men hämtade sig ganska snart från detta slag. Sedan dess har staden växt åt alla riktningar, men den grundläggande stadsplanen har kvarstått som stadens kärna.

För dem som anländer med tåg eller buss till Sala station ligger större delen av staden åt söder. Gruvan är belägen bortom bekvämt gångavstånd, men går man till höger från stationen stöter man på intressanta platser knutna till gruvverksamheten. Vid stadsparken finns Ekebydammen, en av de dammar som skapades för att förse gruvan med kraft och vattenburna transporter.

Längre västerut finns Väsby kungsgård, där bland annat Gustav Vasa bodde under sina vistelser och inspektioner av gruvan. Det finns dock inga byggnader kvar från Gustav Vasas tid.

Efter gruvans nedläggning omkring 1909 övergick byggnaden till att bli officersbostäder för Västmanlands trängkår, T5 (1906-1927). Kåren hade lokaliserats i nybyggda kaserner för att kompensera avbräcket med gruvnedläggningen. Efter kårens nedläggning 1927 tjänade gården som bostad åt sjukhusanställda. Numera drivs Väsby kungsgård som museum av Sala Hembygds- och Fornminnesförening.

Går man i stället rakt söderut från stationen kan man fylla på energireserverna på Sala Ångbageri. Väljer man därefter att fortsätta söderut längs Aguéligatan påminns man om en av stadens stora söner. Konstnären Ivan Aguéli (1869-1917) har tillägnats ett museum och hans stoft återbördades 1981 från Spanien till barndomsstaden. Aguéli är begraven på Kristina kyrkas gamla begravningsplats.

Stora Torget utgör fortfarande hjärtat i staden. Kring torget finns bland annat stadens kommunhus i gamla rådhuset och gamla stadshuset, Sparbankshuset och stadens biograf Centrum. För dansanta besökare arrangeras danskvällar på Folkets hus på Borgmästaregatan ett kvarter från Stora Torg.

Gamla Stadshotellet vid torget revs och ersattes av Galleria Sala Torg. Ett nytt stadshotell uppfördes vid Fredstorget inom den gamla rutnätsstaden.

På andra sidan Ringgatan (som under många år var genomfartsled för Riksväg 70 mellan Stockholm och Dalarna och utgjorde en del av den trafikmässiga ”Salaproppen”) ligger bland annat gamla tingsrätten (numera Hotell Tinget), Idrottshallen samt Vallaskolan.

Väljer man att från stationen ta till vänster innan bron över Lillån hamnar man i stadens kulturkvarter – kvarteret Täljstenen. Här finns stadsbiblioteket med utställningslokaler i gamla varmbadhuset. Förr låg Aguélimuseet i badhuset, men museet finns numera i nya lokaler i gamla elverket runt hörnet inom kulturkvarteret.

För vattentornsintresserade finns både gamla vattentornet och nya vattentornet halvvägs på vägen mot Sala gruvmuseum.

NOT: Fotografiet högst upp på sidan har tagits från Hotell Tinget. Härifrån har man utblick över Ringgatan och Fredstorget.

Alla platser i Sala